Debatt

Kolla gärna bakom Kubas turistfasad

Där finns bland annat systematiska trakasserier av människor som inte delar regimens politiska uppfattning.

Ännu ett säljande reportage om den charmiga idyllen i Havanna, Kubas magiska stränder och goda mat. Som vanligt letar jag förgäves efter en antydan om verkligheten bakom turistfasaden, den verklighet där omkring tusen medborgare arresteras av politiska skäl. Varje månad.

Reportaget läste jag i mitt husorgan Dagen (29/8). Det kunde ha stått i vilken tidning som helst, där resereportage publiceras. Och jag inser ju att den typen av artiklar inte kan vara uttömmande i samhällsfrågor.

Men ändå. Jag har svårt att svälja turistgodiset. Det tar emot.

Så vad finns bakom den idylliska fasad som är vänd mot turisterna?

Där finns bland annat systematiska trakasserier av människor som inte delar regimens politiska uppfattning. Massarresteringen av oppositionella 2003, när 75 fredliga feltänkare – alltså människor med en avvikande politisk uppfattning – dömdes till långa fängelsestraff väckte internationellt rabalder. Då bytte diktatorn taktik. De oppositionella arresteras i stället kortvarigt. Men ofta. Släpps de efter några timmar eller ett par dygn väcker det ingen större uppmärksamhet i omvärlden.

De 75 samvetsfångar (Amnestys definition) som hösten 2003 dömdes till i genomsnitt 15 års fängelse frigavs alla så småningom efter påtryckningar från den katolska kyrkan. Journalisten Adolfo Saintz, som medverkat med krönikor på Dagens ledarsida, släpptes efter sju år och skickades till Spanien.

En av de frigivna som vägrat lämna landet är ekonomen Martha Beatriz Roque Cabello. För det får hon betala ett högt pris i form av förtryck och trakasserier. Hon är ständigt övervakad. ”Jag sitter i ett fängelse i mitt eget hem” förklarade hon i januari i år, när hon vädjade till det kubanska rättsväsendet att återkalla den villkorliga frigivningen så att hon fick återvända till fängelset. Att ständigt vara trakasserad av polis och en regeringstrogen mobb kände hon som ett värre öde.

The Cuban Commission for Human Rights rapporterar detta år 1052 politiskt motiverade arresteringar januari, 1051 i fe bruari, 813 i mars, 905 i april, 1120 i maj och 963 i juni. Rapporterna innehåller namn på de gripna, skälet varför de arresterats och datum när det skedde. Den ansedda människorättsorganisationer utesluter varje rapporterat fall som de inte kan verifiera.

Bakom den idylliska fasaden finns vidare en djup fattigdom. ”De enklaste matvaror saknas – i ett av världens bördigaste länder – fjorton år efter att USA hävt exportförbudet på mat till Kuba. Kubaner i turistsektorn och de som får penningkuvert utifrån är de enda som kan försörja sig.” Det skriver Natthan Shachar, en journalist med djup kunskap om kubanska förhållanden, i Dagens Nyheter (25/3 2014).

Turister serveras förstås utsökte rätter till facila priser. Ty för Raúl Castros regering är turismen livsviktig. Jorge Luis Garciá Pérez, en ledande motståndsman, kallar turismen för "en av de bärande pelarna som upprätthåller den regim som förtrycker…Medan turisterna njuter av de fridfulla stränderna och konsumerar det vi kubaner förnekas, lider många politiska fångar i fängelset" (Svenska Dagbladet, 12/10 2013).

Jorge Luis Garciá Pérez avråder oss inte från att komma till Kuba och turista, han manar bara till mindre naivitet. Han vill inte se oss manipulerade av den Kubabild som regimen håller upp framför oss. Han ber oss knacka på dörren hos vanliga kubaner.

Jag skulle själv gärna resa till Kuba igen, om jag fick. Men jag är inte välkommen. För nästan exakt 14 år sedan blev jag utvisad och förklarad persona non grata (en icke önskvärd person) av den kubanska säkerhetspolisen. Detta sedan jag knackat på fel dörrar. Fel, enligt regimen.

Så det har sina risker att inte tro på kulissen. Den risken tycker jag dock att man ska ta.

Birger Thureson

Svar direkt:

Vi borde på något sätt ha berört svårigheterna för oliktänkande på Kuba i anslutning till den aktuella artikeln. Tack Birger Thureson för att du kompletterar bilden. Vi ger gärna plats för detta.

Thomas Österberg

Redaktionschef Dagen

Fler artiklar för dig