Kommunalrådets förklaringar speglar tidsandan

Kommunalrådet i Svalöv, Torbjörn Ekelund, gör ställningstaganden som speglar samtidens dominerande åsikter. Dessa utgör i dag ett tankemönster, som behöver utmanas för att samhällskroppen ska kunna bli hälsosammare.

Ekelund påstår inledningsvis att jag kritiserat honom, därför att han klargjort att han "inte kände till kardinal Anders Arborelius fulla ståndpunkter, i för liberaler centrala värderingsfrågor". Detta är inte orsaken till min kritik. Den bottnar i den bristande hållningen - ena stunden ett hedersutnämnande av den katolske kardinalen till Svalövsambassadör, nästa stund en helomvändning och en formlig anklagelseakt: "Listan är lång och dyster över Arborelius politiska ställningstaganden, där frihet ska tas från individen …". Det är en märklig ton i Ekelunds nyfunna bedömning. I vår tid tycks kristna människor mer och mer råka ut för sådan hantering.

När så Ekelund summariskt går igenom Arborelius lista över klandervärda hållningar, ramlar han själv i fallgropen. Biskopen i Stockholms katolska stift, numera kardinalen Anders Arborelius, har inte stått för egna ståndpunkter utan har varit noga med att uttrycka sin kyrkas tro. En sjuka på våra breddgrader är den individualistiska vanföreställningen att varje ämbetsbärare ska deklarera vad man själv tycker ("vad är tron för dig?") i stället för att dela tro med sin kyrka. Vi läser ju i trosbekännelsen: "Vi tror på Gud Fader…".

Nu kan vi som är evangeliskt kristna ha invändningar mot vissa delar av den katolska kyrkans teologi. Däremot kan man inte ta ifrån denna kyrka att den slår vakt om livets okränkbarhet – både i dess början och i dess slut. Detta får Ekelunds vinklade skrivningar över Arborelius påstått klandervärda ställningstaganden att ses i ett annat ljus.

Slutligen skriver Ekelund att mitt citat av Tage Lindbom är en muntration, särskilt "med tanke på att vårt samhälle sedan dess utvecklats vidare, i en tydligt liberal … riktning, trots Lindboms domedagsprofetior". Fler och fler har faktiskt under senare år upptäckt sprängkraften i mycket av det som Tage Lindbom förde fram, trots att han motarbetades och tegs ihjäl av det maktägande etablissemanget.

Professorn i statskunskap Claes G. Ryn beskriver dem som i vårt land genomdrivit den kulturradikala omvälvningen i en nyutkommen antologi, Haveriet. Den humanitära stormanktens fall, utgiven på Realia förlag 2016: "Till skillnad från de eliter som skapade det äldre Sverige saknar de i stort sett kritisk distans till nuet. På grund av sin närsynthet och därmed sammanhängande verklighetssyn förväxlar de en förbipasserande nyck med historiens kulmen. De vill gärna tro, att de tjänar en nobel moralisk kraft, men mest av allt ger de i sin följsamhet gentemot tidsandan intryck av att vara medlöpare, opportunister och karriärister."

Gunnar Hyltén-Cavallius, präst i Svenska kyrkan