Kristendomen och det där med pinsamheten

Jag sitter och tittar på bilder från julafton, vad ska man dela på instagram? Lägger till slut upp ett filmklipp där jag läser julevangeliet.

Lägger mig och sover och när jag vaknar har likes och glada kommentarer lämnats under inlägget. Men också kommentarerna som ständigt hamnar där efter ett inlägg om Jesus,

”Vadå Daniel, du som lägger ut massa kristet. Är du så bra nu?”

”Hörru Webben, vadå, ska vi tro på att du funnit Gud eller?”.

”Lägg av, vadå läsa ur bibeln, kom igen?”

En bekant som firat julen lite väl mycket och med några för många snaps ringer och förklarar att jag är pinsam.

Jag visste det redan innan, hade jag bara lagt upp en bild tagen på julgranen då hade det varit hjärtan och ”God jul”, men något verkar hända när man proklamerar det kristna och Bibeln.

Inte när jag skriver om vilket fotbollslag, rockband eller vilken politisk åskådning jag föredrar. Inte när jag skriver om något annat sker detta.

I skolor har gamla traditioner med kristna budskap runt julen fått ge vika för sånger om tomtar och troll och man ska i flera kommuner inte ha avslutningar i kyrkor. Det verkar nästan som om marken brinner.

Kanske är det så att det faktiskt brinner. Kanske lever vi i en tid då starka krafter arbetar för att motverka den kristna tron. Det är knappast en omöjlighet. Redan för tvåtusen år sedan berättade Jesus att de som följer honom ska bli jagade och hånade för hans namns skull.

Så det är ingen nyhet men om inte vi kristna står upp för vår tro, våra grundpelare och värderingar, vem ska då göra det? Om inte vi berättar för världen, den vi lever och verkar i, vem ska då göra det?

Alla kan inte vara präster, pastorer eller lovsångsledare men vi kan alla göra det lilla i vår omgivning så att tron, hoppet och kärlek får verka genom oss. Då kommer budskapet om Jesus leva vidare och tron växa sig starkare.

Vi kan inte alla hänga på korset, Jesus har redan gjort det en gång för oss alla som vill ta emot honom, men vi kan alla berätta om korset och låta det sitta kvar i våra kyrkor som den hörnsten det verkligen är.

Vi kan inte göra allt men alla kan göra något och vara evangelister på den plats vi långt innan vi föddes placerades på för att lysa upp världen med vår tro.

”Ni är världens ljus. En stad uppe på ett berg kan inte döljas, och när man tänder en lampa sätter man den inte under sädesmåttet utan på hållaren, så att den lyser för alla i huset. På samma sätt skall ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er fader i himlen.” (Matteusevangeliet 5:14–16)

Daniel Webb, författare, konsult och volontär, Hillsong Sweden