Kristna friskolor står stadigt

Är JB-konkurserna toppen av ett isberg som även i slutändan fäller små idéburna skolor som de kristna? Nej, även om det gäller att vara ödmjuka och se upp. Det skriver Kristna friskolerådet.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Löper de kristna friskolorna risk att dras med i JB-konkursen? Självfallet vill man som före­trädare för dessa skolor reflexmässigt svara NEJ på en sådan fråga och självfallet har vi också många skäl att svara så. Men, om vi börjar med ordet ”kristna” så blir det per definition omöjligt att vare sig svara reflexmässigt eller kategoriskt på en sådan allvarligt fråga. Skriften lär oss att ”den som står må se till att den inte faller” och den dag som vi börjar slå oss för bröstet och uttrycka ”jag tackar dig Gud för att jag inte är som den där” är fallet nära. Till och med bland oss moderna och upplysta Jantelagsbekämpare borde det fortfarande finnas en förståelse för att högmod går före fall.

Finns det då någon anledning till oro? Är JB-konkurserna toppen av ett isberg som även i slutändan fäller små idéburna skolor som de kristna?

Bakgrunden till JB-tragedin handlar inte bara om små elevkullar, utan framför allt om att man inom JB-koncernen, i likhet med flera av de stora skolkoncernerna, ägnat sig åt att använda verksamhetens överskott till att köpa/starta nya skolor. Pengarna gick förvisso tillbaka in i bolagets skolverksamhet men inte i första hand till ekonomisk konsolidering och till elevernas långsiktiga pedagogiska behov utan till expansion. Det liknar 1990-talets fastig­hetsbubbla där fastigheter kraftigt belånades för att kunna köpa nya. Så snart ekonomin vände fanns ingen säkerhet utan bara skulder. Samma system och samma risk finns i dag för varje skolaktör som väljer en liknande väg. Det handlar således i detta fall i förstone om en ”skolbubbla”, i andra hand om vikande elevkullar.

Alla skolor och företag kan naturligtvis få problem och då behöva minska eller helt upphöra med sin verksamhet, det visar såväl JB-exemplet som exemplen med alla nerlagda kommunala skolor de senaste decennierna. Även kristna friskolor får ständigt vaka över sin ekonomi. Är då de 65 svenska kristna friskolorna i samma riskzon som JB-koncernen?

Nej, svarar vi så eftertänksamt och nedtonat som det bara är möjligt och av följande skäl:

De kristna fristående skolorna är som regel idéburna skolor och drivs inte med de ekonomiska förtecken som exempelvis JB-koncernen hade.

Det stora raset av elever, på grund av mindre elevkullar, drabbar just nu gymnasieskolorna och har redan passerat grundskolenivån. De allra flesta kristna friskolorna är grundskolor och ingen av dessa behövde lägga ned under ”de svåra åren”. Våra få men mycket stabila gymnasieskolor har precis som grundskolorna en stabil ekonomi eftersom man investerar varje krona som blir över in i verksamheterna.

Högre lärartäthet, 10,7 elever per lärare mot 12,1 i de kommunala skolorna ger ytterligare en ”buffertzon” som naturligtvis är beklagansvärd om den måste nyttjas men där det ändå är bättre att minska lärartätheten än att behöva stänga en skola.

Högre meritvärden än i många andra skolor. Förra året nådde eleverna i de kristna grundskolorna i genomsnitt 228 poäng, medan snittvärdet i landets samtliga skolor låg på 211. Förtroenden bryts snabbt ner, men har i detta fall stadigt byggts upp under de 25 år som merparten av dessa skolor funnits.

Trots att de kristna skolorna ständigt ”riskutsätter sina meritvärden” genom att gärna och ofta arbeta med elever som har stora behov, så lyckas dessa skolor år efter år tom bättre än vad man själva förväntar sig. Att följa Jesu ord om att ta efter den barmhärtige samariten och inte rata elever med stora behov, verkar alltså inte sänka vare sig skolornas studiero eller ekonomi.

Vi säger tvärtom att det som är bra för elever med speciella behov i synnerhet, är också bra för de andra barnen i allmänhet. Vi ser nu också en tendens att man börjar tillämpa samma tes på högpresterande elever, en kategori som oftast enligt en enig skolexpertkår får – i sann Jantelagsanda – klara sig på egen hand.

Slutsats: Genom Guds nåd och genom hårt och enträget arbete har Sverige numera kristna friskolor som är progressiva, mångfaldstänkande och ekonomiskt stabila. Tack, till alla er därute, små och stora som ber för dessa skolor. Ytterst är det dessa tre ingredienser, Guds nåd, förböner och hårt och professionellt arbete som gör att vi tror på en spännande fortsatt utveckling av detta skolprojekt – ett skolprojekt som visar på att Kristus hör hemma i svensk skola också år 2013 och framåt.

Bo Nyberg, ordförande i Kristna friskolerådet

Hans Gabre, styrelseledamot

Lars Brandström, styrelseledamot

Läs mer om religiösa friskolor

Alla tidigare artiklar
Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
IT-skandalen på Transportstyrelsen
Annons
Annons
Europakonferensen
Annons
Annons