Kritik av Katolska kyrkan förutsätter korrekt fakta

Jag hoppas att ingen förkastar vare sig katolicismen eller protestantismen utifrån felaktig grund, skriver Lucas Eriksson i replik­ till Anders Gerdmar.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Den amerikanske ärkebiskopen Fulton Sheen har sagt ”Det finns inte etthundra personer i USA som hatar den Katolska kyrkan, men det finns miljontals människor som hatar vad de felaktigt uppfattar den Katolska kyrkan att vara”.

Jag var själv en av dessa. Jag älskade Guds ord men hatade Katolska kyrkan eftersom jag fått en felaktig bild presenterad. Jag fick lära mig att deras teologi­ helt saknade bibliskt stöd och att de flesta av deras läror dök upp först mot medeltiden.

Jag fick därför en stor chock när jag faktisk läste vad katolikerna själva sa, och fann att de ofta hade betydligt starkare stöd i skriften än jag själv, och att de genom kyrkofäderna kunde visa att de katolska lärorna har ett mycket starkt stöd i de antika kristna källorna.

Det finns mycket man kan rikta kritik emot i Katolska kyrkan men Anders Gerdmars bok ”Guds Ord räcker” (Areopagos/Victura) bidrar till en kultur där katoliker som är lojala med Kyrkans lära framställs som blinda och fakta förvrängs i syfte att angripa den katolska (och ortodoxa) teologin.

När det gäller hur Anders Gerdmar har använt Ireneaus kan alla intresserade läsa själva vad Ireneaus säger i ”Adversus Haereses” (nu i svensk översättning som ”Mot heresierna”) 3:2:2–3:3:2 och jämföra med vad Gerdmar skrivit i sin bok. Avseende Heb 4:12 vill jag bara påpeka att Heb 4:2 talar om en muntlig predikan, och inte skriften.

Det är också på sin plats att påpeka att ingen vers i Bibeln säger att all Kristi lära skrevs ner i Bibeln. Apostlarna verkar faktiskt säga tvärtom för Paulus skriver ”Stå alltså fasta och håll er till de lärdomar (grek. ”paradosis” det vill säga ordagrant ”tradition”) ni fått, muntligt eller genom brev” i 2 Tess 2:15. Detta innebär inte att det finns en tradition som strider mot Skriften, men många saker blev aldrig nedskriva av apostlarna utan bevarades i kyrkans praxis och tradition.

Anders Gerdmar tar i sitt svar (Dagen 9 september) upp tre punkter angående bibelns kanon, vilka han också redovisat i sin bok.

Han påstår att det inte finns några citat av apokryfer i Nya testamentet vilket är fel då Judas brev v. 14-15 citerar Henoks bok. Henoks bok är en apokryf som varken katoliker eller protestanter har i sin bibel, men som ingår i Etiopiska kyrkans biblar. Dessutom tycks Heb 11:35-38 inte citera men hänvisa till 2 Mack 5:27–7:42. Jag vill i sammanhanget påpeka att det är flera böcker från protestantiska GT som aldrig citeras i NT och att Gamla testamentets kanon inte avgörs av vilka böcker som citeras i Nya testamentet.

Det är värt att tillägga att redan de kristna skrifterna från nollhundratalet och 100-talet använder deuterokanoniska böcker: Didache citerar Syrak, Clemens citerar Vishetens bok och hänvisar till Judits bok, Polykarpos citerar Tobit och den tidigare diskuterade Ireneaus citerar Baruk och de så kallade tilläggen till Daniels bok (se Jimmy Akin ”The Fathers Know Best” s. 160-162, Catholic Answers Press). Dessa skrifter finns översatta till svenska under titlarna ”De apostoliska fäderna” och ”Mot heresierna”.

Anders Gerdmar påstår för det andra att inga judar har haft apokryfer, varken nu eller under Jesu tid. Detta är anmärkningsvärt då etiopiska judar både under Jesu tid och i dag har deuterokanoniska­/apokryfiska böcker i sin Bibel.

Dessa böcker har också hittats bland Dödahavsrullarna i Israel som var ett judiskt bibliotek och härstammar från århundradet kring Jesus. De deuterokanoniska­/apokryfiska­ böckerna ingick också i de grekisktalande judarnas bibel vid Jesu tid (se Jonathan Hill, Per Beskow (red) ”Den kristna kyrkans historia” s. 63-64, Libris förlag). Gerdmar förnekar detta i sin bok men anger ingen källa (se ”Guds Ord räcker” s. 87, 201).

Anders Gerdmar påpekar till sist att ett ökenfragment från år 100 är mer värt än en komplett bibel från 400. Detta är i sammanhanget vilseledande då det aktuella ökenfragmentet (Rylands Papyrus P52) bara innehåller några få verser ur Joh kap. 18.

Ökenfragmentet är mycket värdefullt för att bevisa Johannesevangeliets ålder men säger ingenting om vilka böcker som ingick i de tidiga kristna biblarna. Det gör däremot de hela biblar vars äldsta exemplar är från 300-talet och innehåller­ deuterokanoniska/apokryfiska böcker.

Jag vill avsluta genom att återkoppla till vad jag skrev i min första artikel (Dagen 2 september): Det finns saker man kan kritisera inom alla samfund, men kritik måste grundas på fakta och sanning. Jag hoppas att ingen förkastar vare sig katolicismen eller protestantismen utifrån felaktigheter, utan kan fatta sina beslut på rätt grunder.

Lucas Eriksson, juriststudent

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Kommentera artikeln

Du som kommenterar på Dagen.se måste ha ett Facebook-konto och följa våra regler.
Annons
Annons
Attacken mot synagogan
Annons
Annons