Kyrkans ansvar för vår värld

Målen är högt satta, och omöjliga för regeringar och FN att uppfylla själva. Religiösa aktörer har också ett särskilt ansvar för att bidra till målen, skriver Erik Lysén och Sara Nordbrand, Svenska kyrkan.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Just nu pågår Kyrkornas globala vecka där Agenda 2030, FN:s globala mål för hållbar utveckling, är i fokus. Agenda 2030 spänner över världens största utmaningar och är omöjliga att nå utan religiösa aktörers aktiva ansträngningar.

”Vi förutser en värld utan fattigdom, hunger, sjukdom och brist, där allt liv kan blomstra. Vi föreställer oss en värld utan rädsla och våld. Vi förutser en värld med universell respekt för mänskliga rättigheter och den mänskliga värdigheten, rättssäkerhet, rättvisa, jämlikhet och icke-diskriminering. En värld i vilken konsumtions- och produktionsmönstren liksom nyttjandet av alla naturresurser – från luft till mark, från floder och sjöar till hav – kännetecknas av hållbarhet.”

Dessa ord är inte skrivna av en grupp idealistiska världsförbättrare. I stället undertecknades texten ovan av världens regeringschefer i september 2015. Orden som finns i inledningen av Agenda 2030 står i skarp kontrast till hur verkligheten ser ut och till den politik som många ledare för. Men de representerar ändå världsledarnas uttalade viljeinriktning, i deras bästa stunder.

Agenda 2030 innehåller 17 globala mål som är ”integrerade och odelbara”, det vill säga de är sammankopplade och beroende av varandra.

Det viktigaste med de globala målen är att de berör oss alla – i alla länder. Även i Sverige kämpar vi för att minska fattigdom, ohälsa, polarisering och ojämlikhet, och för att öka den ekologiska hållbarheten. Och världen hänger ihop, vi är alla beroende av varandra. Det kan inte finnas hållbara öar i en värld av sociala, miljömässiga och ekonomiska kriser. Med Paulus ord: Lider en kroppsdel, så lider hela kroppen.

Målen är högt satta, och omöjliga för regeringar och FN att uppfylla själva. Alla behöver bidra – företag, organisationer, kyrkor och andra religiösa samfund, liksom privatpersoner. De första fyra målen i agendan rör frågor som kyrkor alltid har arbetat med, inte minst i det diakonala arbetet: fattigdom, hunger, hälsa och utbildning. Kyrkor bidrar också till att uppfylla många andra hållbarhetsmål för till exempel klimat, vatten, och en hållbar produktion och konsumtion.

Religiösa aktörer har också ett särskilt ansvar för att bidra till målen om jämställdhet och om fredliga och inkluderande samhällen. Jämställdhet och fred kan omöjligt nås utan kyrkors och andra religiösa aktörers aktiva medverkan, eftersom de på dessa områden inte bara är en del av lösningen, utan i många fall också en del av problemet. I de allra flesta länder har religiösa samfund på många sätt stort inflytande över människors liv och attityder, och därmed också över relationen mellan kvinnor och män. Tyvärr bromsar samfunden ibland arbetet för kvinnors rättigheter. Det kan handla om präster och imamer som tillåter barnäktenskap eller avråder kvinnor från att polisanmäla misshandel. På politisk nivå kan det handla om kyrkor som motarbetar förslag om att stärka kvinnors rättigheter.

Men religion är också en positiv kraft för jämställdhet. Svenska kyrkan arbetar för kvinnors rättigheter utifrån vår tro att varje människa är Guds avbild och har lika värde. Som kyrka är det viktigt för oss att verka för allas mänskliga rättigheter och för inkluderande samhällen. Bland våra internationella samarbetspartner möter vi många modiga kvinnor och män som arbetar för människovärdet inom sina kyrkor och samfund. Vi ser hur kvinnor som organiserar sig utmanar lokala ledare och präster och vi ser män som arbetar mot diskriminering och en destruktiv mansroll.

När det gäller målet om fredliga samhällen spelar religiösa aktörer en dubbel roll. Deras förmåga att mobilisera människor kan bidra till eller försvåra olika konflikter, men religiösa aktörer kan också vara en fredsskapande kraft. När religion inte är en del av själva konflikten kan religiösa aktörer bidra effektivt i fredsskapande arbete. Det finns till exempel flera exempel på hur religiösa aktörer varit medlare och ”dörröppnare” i lokala så väl som internationella konflikt­lösningsprocesser. Svenska kyrkan stödjer aktivt denna typ av arbete. Genom möten mellan kyrkor och mellan religioner bidrar vi även till att öka toleransen i vår värld. Värden som ickevåld och kärlek till fiender finns i olika religioner och utgör i dag en gemensam grund för ett interreligiöst samarbete för fred.

Det senaste kvartsseklet har det skett stora framsteg i världen. Men utmaningarna undgår ingen, och för att nå målen om jämlika, jämställda, ekologiskt hållbara och fredliga samhällen måste alla – inklusive kyrkor och samfund – göra mer än i dag.

Erik Lysén, internationell chef för Svenska kyrkan

Sara Nordbrand, hållbarhetschef för Svenska kyrkan på nationell nivå

Agenda 2030

I dag lanserar Svenska kyrkan en webbsajt som beskriver Svenska kyrkans koppling och bidrag till Agenda 2030. Läs mer här: www.svenska kyrkan.se/agenda2030

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (69%)
  • Nej (31%)
  • Vet inte (0%)

13 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Kampanjen Afrika svälter!
Annons
Annons
Annons
Annons