Kyrkans röst behöver stärkas

Henrik Frykberg och Lisa Westberg skriver i en debattartikel i Dagen (23 augusti) att "kyrkan behöver fundera närmare kring en strategi för motstånd genom politiska påverkanskampanjer". Vidare skriver debattörerna att "man ännu inte ser några tecken på att Juluppropets krav kommer att infrias".

Texten innehåller många goda tips, inte minst inom det ”växande akademiska fältet motståndsforskning”. Det ekumeniska samarbetet i Sverige är unikt med ett brett och respektfullt samarbete som finns inom Sveriges kristna råd (SKR). Kyrkorna drivs av samma längtan och kallelse som Petrus och Johannes när de i Apostlagärningarna säger: ”Vi kan inte tiga med vad vi har sett och hört.” Och just detta är syftet med rådets arbete; att vara en enad kristen profetisk röst där en viktig del är det gemensamma påverkansarbetet.

Kyrkorna finns på samma spelplan för sitt påverkansarbete­ som övriga civila samhället, politiska partier, näringsliv och tankesmedjor. Trots att landets kristenhet, med sina mer än sex miljoner medlemmar, är en stor civilsamhällsaktör, hörs kyrkans röst inte proportionerligt utifrån antalet medlemmar i jämförelse med många andra. Här finns en stor utmaning och möjlighet.

Hur ser då det organiserade kommunikationsarbetet ut i våra kyrkor? Av SKR:s 27 medlemskyrkor och två observatörer har drygt tio samfund anställd personal som arbetar med kommunikation. Det riktade påverkansarbetet inom SKR till politiker och makthavare är ett komplement till medlemskyrkornas eget arbete och skapar möjlighet till gemensamma insatser. För snabba beslut om påverkansinsatser finns vårt presidium (består av ärkebiskop Antje Jackelén, kardinal Anders Arborelius, ärkebiskop Dioscoros­ Benyamin Atas, kyrkoledare Lasse Svensson och generalsekreterare Karin Wiborn). Som sakkunniga finns 24 referens- och arbetsgrupper med experter från olika samfund inom en rad olika områden samt vår styrelse. Vi samverkar även på Europanivå, Europeiska kyrkokonferensen, och med Kyrkornas världsråd.

Tillbaka till december månad och Juluppropet som är en av de mest uppmärksammade påverkansinsatser som landets kyrkor genomfört tillsammans. Vad kan vi då lära av denna insats? Den mediala framgången berodde främst på ett koordinerat arbete på riksnivå där samfunden arbetade tillsammans med stark uppbackning av lokala kyrkor och eldsjälar över hela vårt land. Ämnet berörde och berör fortfarande många in i ryggmärgen.

Juluppropet lanserades den 14 december genom en unik sampublicering i fem kristna tidningar och samma morgon företrädde ärkebiskop Antje Jackelén kyrkorna genom medverkan i bland annat SVT:s Gomorron Sverige, P1 Morgon och SVT:s Rapport. Kyrkorna skrev sedan ytterligare ett par debattartiklar i Svenska Dagbladet och Aftonbladet vilket resulterade i ett 20-tal debattartiklar/insändare från andra debattörer. SVT:s Agenda tog i direktsändning upp Juluppropet.

Ett intensivt arbete skedde i sociala medier där innehållet spreds till hundratusentals personer och hashtagen #juluppropet trendade på twitter. Enskilda möten med högt uppsatta politiker genomfördes för att lyfta fram kyrkornas åsikter om den svenska asylpolitiken. Själva namninsamlingen, med tre tydliga krav till regeringen, gav enskilda individer möjlighet att uttrycka sin åsikt. Buntarna med nästan 80 000 insamlade namn överlämnades till dåvarande migrationsminister på Rosenbad i närvaro av flera kyrkoledare. Och detta arbete fortsätter, främst genom vår arbetsgrupp för migration och integration som arbetar med personliga möten med riksdagspartiernas migrationspolitiska talespersoner samt genom dialog med exempelvis Migrationsverket.

Juluppropets huvudbudskap nådde fram till ansvariga politiker i en kampanj som byggdes på flera steg. Detta arbete pågår än i dag och har en långsiktig strategi att påverka ett politiskt beslut sommaren 2018 då en tvåårsavstämning ska ske av de svenska asyllagarna som i sin tur påverkas av EU-beslut. Därför går det i dag inte att säga något om slutresultatet. SKR är de långsamma kolhydraternas organisation. Vi tror inte på snabba segrar. Uthållighet och en villighet att samtala utan att kompromissa med budskapets grundläggande övertygelse är en förutsättning för att komma vidare och nå framgång. Detta var något vi gjorde i exempelvis Almedalen och under hösten fortsätter vi med möten och seminarier.

Inom kyrkan är vi duktiga att nå ut från predikstolen, men i det offentliga samtalet har vi inte samma självförtroende. Inom journalistkåren finns ibland fördomar och okunskap om religion och trossamfund­. Här har vi ett ansvar att vara än tydligare och mer professionella om vi på allvar vill nå ut och vara en del av samhällsdebatten.

Som kyrkor behöver vi arbeta gemensamt för att nå ut i det intensiva mediebruset. Vi behöver fortsätta att tala med en tydlig röst när utsatta grupper kommer i kläm. Det är inte kyrkornas roll att ha alla svar på hur sakfrågorna ska lösas, det ansvaret vilar på våra politiker. Genom att låta vår tro bli till handling kan vi påverka världen och göra den till en bättre plats för alla. Låt oss hjälpas åt med det!

Mikael Stjernberg,

press- och kommunikationsansvarig Sveriges kristna råd