Låt oss agera mot judehatet

När vi i dag, den 27 januari, högtidlighåller minnet av Förintelsens offer är fokus givetvis riktat på det förflutna och alla de människor som på olika sätt drabbades av det mest fasansfulla i vår historia – Förintelsen. Det är utan tvekan en av de absolut största katastrofer som mänskligheten drabbats av.

I dag påminner vi varandra om vad som skedde i vår världsdel för inte alltför länge sedan. Minnesdagen instiftades av FN år 2005 och skälet till att dagen infaller i dag är att det var just den 27 januari 1945 som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades. I det lägret – det värsta­ av dem alla – miste 1,5 miljoner människor livet.

Det handlar inte bara om att nazisterna var särskilt omänskliga och grymma mot judar. Det är en del i att aktivt – här och nu – försvara människovärdet och ömsesidig tolerans mellan­ olika grupper. Det är tyvärr­ något­ som ständigt måste­ uppmärksammas­. Det som en gång skedde får aldrig upp­repa sig.

Redan 2013 visade en undersökning från EU:s byrå för grundläggande rättigheter att två tredjedelar av judarna i Frankrike övervägde att lämna landet eftersom de inte såg några framtidsutsikter. Denna dystra prognos bekräftades även av överrabbinen i Bryssel Albert Guigui för några veckor sedan. Utan tvekan har oron spridit sig bland Europas judiska befolkning under de senaste åren: Vad är det som sker? Vågar vi bo kvar? Ska vi emigrera till Israel? Frågorna är många.

Sverige är heller ingen fredad plats vad gäller antisemitism. För att nämna ett exempel: I Malmö känner sig synagogan tvingad till omfattande säkerhetsåtgärder och judarna i staden kan inte längre röra sig fritt med religiösa symboler utan att känna sig trakasserade.

Enligt en undersökning av Forum för levande historia uppvisar så många som 18 procent av Sveriges gymnasieelever en negativ inställning till judar.

Förintelsen är ett historiskt exempel som manar till handlingskraft mot vår tids övergrepp. Inte bara när den sker i form av mord och bestialiska övergrepp i fjärran land, utan också när den sker genom diskriminering och trakasserier i vår del av världen. Den ideologi som ledde till Förintelsens besinningslöshet finns fortfarande ibland oss.

Förra veckan knivhögg en 15-årig student i Marseille en judisk lärare. I efterdyningarna av attacken, har vissa judiska ledare antytt att judar bör undvika att bära sina kippa i syfte att förhindra ytterligare angrepp. Det är oacceptabelt att judiska samhällen i Frankrike, Sverige och på andra håll i Europa tvingas leva i rädsla 71 år efter befrielsen av Auschwitz.

Därför kommer kristdemokratiska riksdagskollegor anta utmaningen #WearAKippah i dag för att uppmärksamma minneshögtiden för förintelsens offer och den ökade antisemitismen i Europa som lett till att judar tvekar att bära sin kippa.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk har antagit utmaningen och nu hoppas vi att många vill följa vårt exempel.

Kampanjen som pågår till söndag 28 januari uppmanar män att bära en kippa och lägga ut foto på sociala medier för att öka medvetenheten. Kvinnor uppmuntras att uttrycka sitt stöd på annat sätt, till exempel genom att bära en judisk symbol eller skriva med hashtaggen #WearAKippah i sina meddelanden.

Judehatet tog inte slut 1945. I dag växer antisemitism åter. Förintelsens minnesdag är en påminnelse om vart vår samtida intolerans dragen till sin extrem leder

Under de där hemska krigsåren mördades så många som sex miljoner judar, bara för att de var just judar. Om vi skulle räkna upp namnen på alla dem som mördades och ge varje namn fem sekunder, skulle det ta 347 dagar om vi läste dygnet runt. Om man bara skulle läsa upp namnen på de judiska barnen skulle det ta tre månader.

Låt oss minnas Förintelsen och hedra dess offer. Men låt oss också agera mot antisemitism och etniskt förtryck i vår tid.

Ebba Busch Thor, partiledare Kristdemokraterna

Mikael Oscarsson, riksdagsledamot Kristdemokraterna, vice gruppledare. Ordförande i riksdagsnätverket Minnet av Förintelsen