Och om man inte tillhör Pingst FFS, Daniel Alm?

Broder Daniel, vad och vilka passar egentligen in i Pingst FFS nu och framöver? frågar Sigvard Svärd i en debattartikel.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Jag hajade till och blev mycket eftertänksam då jag i Dagen 10/3 läste ett uttalande av broder Daniel Alm med anledning av tvisten mellan två pingstförsamlingar i Skåne. Alm säger, enligt tidningsreferatet: ”Om det skulle bildas en ny församling i dag kan man inte kalla den för en pingstförsamling om man inte tillhör Pingst FFS”.

Detta uttalande kan ju ha sin grund i att ”Samfundet Pingst” för rätt många år sedan, juridiskt togs i skydd av Filadelfia­församlingen i Stockholm, och småningom kom att lagligt överföras till Pingst FFS, för att bland annat hålla sekteriska församlingar borta.

Om så är fallet, att ”Pingst”, ”Pingstförsamling” och kanske även ”Pingstpastor”, som namn och begrepp är blockerade av Pingst FFS för all framtid – måste jag säja att det inte känns gott, och ännu mindre bibliskt även om motivet i något avseende kan förstås.

Men just ordet ”Pingst”, tar ju en bibelläsare tillbaka till den mäktiga utgjutelsen av den helige Ande över lärjungarna, som skedde på en pingstdag (Apg. 2) enligt judisk helgkalender, och den väckelse med 3 000 döpta – som följde i spåren av Andens starka verkan.

Kan verkligen en viss fåra av svensk kristenhet, på detta sätt med samhällets hjälp, lägga beslag på uttryckt ”Pingst”?

Från början, både i Bibelns NT och i väckelsehistorien – åtminstone räknat från 1907 med den moderna pingstväckelsens uppkomst i Amerika och i Sverige – handlade det om att den helige Ande medförde frihet från just kyrkligt tvång och andlig livlöshet.

Pingströrelsen grundare i Sverige, Lewi Pethrus, predikade kontinuerligt, i glädje och under allvar – Andens härliga frihet för pingstförsamlingarna, för pingstpastorerna och för den växande kadern av längtande pingstvänner.

Att ”Pingst” som väckelsebegrepp kommit att beslagtas av det folk som mer än andra velat framstå som bärare av denna himmelska verklighet – blir både besynnerligt och orättvist, rent av riskerar att betraktas som maktanspråk.

Utifrån Pingst FFS horisont finns tydligen inte, av intervjun­ med Daniel Alm att döma, Filadelfia Höganäs med i aktuellt församlingsregister, alltså till skillnad från hur det förhåller sig med pingstförsamlingen i Helsingborg.

Hur det skulle gå om Filadelfia Höganäs ansöker om medlemskap, framgår inte i Dagenreferatet. Det jag inte kommer undan från att också fundera över är hur det ska vara möjligt att ”tillhöra” Pingst FFS som ny församling – innan sådan ”ny pingstförsamling” har ordnats?

Är det redan etablerade Pingst FFS-församlingar som ska avgöra om det är en ny pingstförsamling som håller på att växa fram någonstans? Och vilket erkännande ges i dag åt de pingstförsamlingar i landet som uppenbart valt att inte ansluta sig till Pingst FFS, av oro för att bli beskurna på sin bibliska frihet?

Med min sistnämnda fråga här kan jag inte undgå att också peka på exempelvis hur somliga Pingst FFS-församlingar samtidigt är underställda tydligt reglerade samfund och rörelser utanför Sverige eller att man teologiskt drar åt annat håll än klassisk pingstfromhet, till exempel reformert sådan.

Hur rimmar det med denna öppenhet och välvillighet om man ställer den mot vem som inte ges rätt till ”Pingst”? Så, broder Daniel, vad och vilka passar egentligen in i Pingst FFS nu och framöver? Vart går vägen?

Sigvard Svärd

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Annons
Annons
Attacken mot synagogan
Annons
Annons