Regeringen har svikit Israel

Sverige har under många år haft ett högt anseende i Mellanöstern, och i förtroende kunnat tala med både israeler och palestinier.

I årtusenden har ättlingarna till Abrahams söner Isak och Ismael levt sida vid sida och som så ofta i den mänskliga historien har samlevnaden kantats av både fred och krig.

Israel bildades 1948 i efterbörden till Förintelsen. Sverige har stått bakom den israeliska nationen. Rakryggade insatser av våra tidigare statsministrar Tage Erlander och Göran Persson har varit väsentliga. Sverige har också stått bakom en tvåstatslösning mellan Palestina och Israel och kunnat kombinera ett stöd för denna med goda relationer med båda parter.

Nu är situationen annorlunda. Utrikespolitiken har varit en naturlig arena för samarbete mellan partierna i Sverige. Nuvarande regering kallar sig själv en samarbetsregering. I flera viktiga frågor har dock regeringen valt att undergräva ett samarbetsklimat genom att driva en mycket ensidig vänsterpolitik utan stöd i riksdagen.

En sådan fråga är synen på Israel. Vår regering berömmer sig ofta av ”alliansfrihet” där vi ska stå över den polariserande utrikespolitiska kampen, men när Israel kommer på tapeten är det uppenbart inte så.

En lång räcka av handlingar från den nya svenska vänsterregeringen har gjort att Israel tappat förtroendet för Sverige som byggts upp under decennier. På goda grunder vill vi hävda att Israel i dag ser den svenska regeringen som en partsaktör för den palestinska sidan. Det har tyvärr medfört att Sveriges möjligheter att vara en balanserande aktör har försvunnit. I stället för att bygga broar till båda parter river den svenska regeringen broar till den ena parten.

Så vad har då hänt:

Breda grupper i Israel och Palestina vill att det förhandlas fram en tvåstatslösning i en mycket svår situation. Båda sidor har här sina förhandlingskort. Ett sådant är att Israel erkänner Palestina vid en fredsuppgörelse. Israel är berett till detta, men att eliminera sina egna förhandlingskort före en förhandling brukar sällan leda till framgång. Svenska regeringen undergräver Israels förhandlingsposition genom att driva linjen att länder ensidigt ska erkänna Palestina utan någon fredsuppgörelse.

När israeler knivshuggs av palestinska terrorister eller när terrordåd sker i Paris för vår utrikesminister resonemang som ligger farligt nära att skuldbelägga Israel. Med en historik där ett av antisemitismens fundament är att skuldbelägga judar, borde en bättre insikt finnas hos den svenska utrikesledningen.

Sverige visar på flera sätt en okänslighet för den judiska historien. När Sverige är ledande i att varor från Västbanken ska märkas så sker detta i ljuset av att man inte gör det från exempelvis Krim eller Tibet där också territoriella konflikter pågår. Det judiska folket har upplevt att nazisterna krävde märkning av judiska varor, så det krävs inte så mycket inlevelseförmåga för förstå att detta ensidiga svenska agerande är djupt sårande för israeler.

Över 15 000 raketer har skjutits från terrororganisationerna Hizbollah och Hamas mot Israel. Men när svenska regeringen uttalar sig i frågan så är det Israel, som gör allt för att skydda sina medborgare, som ska sättas på de anklagades bänk.

Israel är den enda ordentliga demokratin i ett Mellanöstern som varje dag plågas av grymheter från radikala islamistiska rörelser. Det är obegripligt varför den svenska regeringen ska vända ryggen mot just detta lilla demokratiska land.

Ordet terror fyller varenda demokrat med avsky. Och fattas bara annat! Ingen som ärligt brukar begreppet frihet vill ha något att göra med terrorismens vedervärdiga byk. Är det någon gång då ordet utplåna används, är det som regel, i samband med terrorverksamhet. Men det verkar häpnadsväckande nog som om vi i Sverige inte tagit till oss att Hamas som styr Gaza är en terrororganisation.

Det är som regel inte ”ens fel när två träter”. Men när en part, Hamas, ständigt basunerar ut att Israel ska utplånas kan det inte vara rimligt att vi i Sverige så sällan och tystlåtet omnämner detta.

Finns det något värde i att den svenska regeringen undergräver förtroendet för Sverige hos israelerna? Att detta applåderas av enstaka svenska vänsterdebattörer kan inte utgöra grund för en balanserad svensk utrikespolitik.

Dan Olofsson­, företagare

Alf Svensson­, före detta partiledare Kristdemo­kraterna