Religion är ett hinder för etik, Joel Halldorf

Joel Halldorf tillhör de kristna skribenter som är mest läsvärda. Emellertid skaver hans "Etiskt relevanta järnålderstexter" (Dagen 30/9). Jag underkänner inte konsekvent hans tankegång, men observerar dess slagsida.

Halldorf anför att bibeltexterna är etiskt relevanta och att de varit förutsättningen för ett antal vördade värderingar som återfinns även inom sekulär livsåskådning. Jag håller i viss mån med. Bibeltexterna innehåller förvisso etiska påbud som det gynnar bäraren att ha. Kristendomens inverkan på våra tankar om människovärde är mer diskutabelt.

Emellertid, om målet med en åtråvärd etik är att männi­skor ska må bra (snarare än att imperativt slå fast "rätt" och "fel"), så har kyrkans ideologi alls inte varit en institution som konsekvent gynnat detta mål. Trots allt gott arbete som u­tförts av kristna i alla tider, har det arbetet alltid fläckats av kyrkans samtidiga agerande i motsatt riktning. Och det alltjämt. Lika dubbla budskap som bibeltexterna ger, lika dubbla budskap har kyrkan givit: du ska inte dräpa, men du ska dräpa. Du ska vara kärleksfull, men visa kärlekslöshet. Och för varje mildögd tiggarmunk kan vi presentera en biskop Angermannus.

Joel Halldorf frågar sig vidare vad som motiverar en materialist att tillskriva människan rättigheter och värde. Svaret är lättillgängligt och det vet givetvis Halldorf också. En materialist tillskriver människan rättigheter för att det helt enkelt gör livet drägligare, och för att det ligger i människodjurets natur att hålla sig med någon form av moral.

Men, och det är ett viktigt men, den etik materialisten antar bör inte dikteras av andr­a livsomständigheter än de vi lever i nu. Etiken, liksom allt annat, bör utvecklas för att hela tiden syfta till männi­skors välmående. Det är direkt kontraproduktivt att låta normer styra mänskligheten, som inte gynnar samma mänsklighet, för att inte tala om normer som bygger på ren vidskepelse (till exempel det här med att trollkonan inte ska låtas leva) eller helt enkelt miso­gyna dylika (till exempel att kvinnan skall underordna sig mannen).

Nog sagt om detta. Tillvaron är långt mer komplex än Halldorfs apologetiska appell gör gällande, där bibeltexterna framställs som alla goda tings gynnare. Söker man en etik att stödja sig mot på sin vandring genom livet lutar man sig med fördel mot rejälare ting än murknade käppar som någon råkat kalla heliga och som punkterar lika mycket som de bär upp.

Andreas Creutz