Religionsfrihet – ett millenniemål

Flera religiösa grupper i norra Irak och i Syrien lever i dag under ofattbar terror. Islamiska staten, IS, är förmodligen de värsta människorätts­förbrytarna i världen just nu. Men diskriminering, förföljelse och rentav massakrer av religiösa minoriteter är ett globalt problem.

Kristna är nu den mest utsatta gruppen globalt sett. Utgångspunkten i arbetet för att stärka de mänskliga rättig­heterna ska vara att religions- och övertygelsefriheten ska gälla alla, överallt, alltid. Minoriteter har alltid varit utsatta, men de senaste åren har vi sett en förskjutning som behöver uppmärksammas.

Människorättsorganisationen Minority Rights Group International har konstaterat att minoriteter tidigare oftast förföljdes utifrån sin etnicitet; i dag förföljs de oftast på grund av sin religion.

Religionsfriheten står inte över andra mänskliga rättig­heter. Däremot finns det goda skäl att följa den extra noggrant.

Forskning visar att en restriktiv eller repressiv religionslagstiftning tenderar att leda till ökade interna konflikter och mer av social oro medan respekt för religionsfriheten leder till fredligare samhällen.

Terrororganisationer, som IS, kan förstås inte hejdas genom dialog om religionsfrihet. Men extremistiska religiösa rörelser växer inte fram ur ett vakuum.

Genom att stärka religionsfrihetens ställning kan myllan för denna typ av rörelser reduceras.

För att klara detta krävs en mer aktiv politik på området, både nationellt och internationellt.

Vi kristdemokrater föreslår därför att:

Religionsfrihet ska inkluderas som ett uttalat mål i de nya millenniemålen. Inom FN pågår nu det viktiga arbetet med att ta fram nya globala mål som ska komma att ersätta de nuvarande millenniemålen. Vi menar att mål om mänskliga rättigheter också måste slås fast och att religionsfriheten måste vara en självklar del i detta.

Sverige uppdrar åt en särskild ambassadör att verka för att respekten för religionsfriheten stärks. Vi menar att arbetet med dessa frågor måste komma högre upp på den internationella dagordningen.

Sveriges beskickningar i utlandet ska inkludera en analys av religionsfrihetens status i de länder som undersöks i de så kallade MR-rapporterna som beskickningarna utför. För att ett sådant arbete ska kunna genomföras måste alla diplomater ha genomgått utbildning i frågor om mänskliga rättigheter och religionsfrihet.

Europeiska unionen ska bedriva en aktiv politik gentemot länder främst i Asien, Mellanöstern och Afrika i syfte att stärka religionsfriheten. Alla EU-beskickningar bör få i uppgift att varje år rapportera till EU-kommissionen och Europaparlamentet om hur de olika länderna respekterar religionsfriheten. Kristdemokraterna kommer i Europaparlamentet vara garanten för att dessa riktlinjer utvärderas för att säkerställa att de efterföljs.

En oberoende expertkommission bör ges i uppdrag att lämna konkreta förslag till åtgärder utifrån de landrapporter som genomförts. Därefter bör ministerrådet vidta åtgärder gentemot de värsta förbrytarna mot religionsfriheten. Det kan vara allt från ökad diplomatisk aktivitet till sanktioner mot dessa länder. Kommissionen ska årligen redovisa sina åtgärder för Europaparlamentet.

De fruktansvärda bilder och berättelser som nu når oss från Mellanöstern och andra platser är en påminnelse om att religionsfriheten aldrig får tas för given. Det är en insikt som förpliktigar. Arbetet med att stärka religionsfriheten i världen kan inte vänta.

Göran Hägglund, partiledare för Kristdemokraterna och Lars Adaktusson, EU-parlamentariker, Kristdemokraterna

bön. Kristna är nu den mest utsatta gruppen globalt sett. Utgångspunkten i arbetet för att stärka de mänskliga rättig­heterna ska vara att religions- och övertygelsefriheten ska gälla alla, överallt, alltid, skriver Göran Hägglund och Lars Adaktusson. På bilden: Kristna som flytt våldet ber vid Mar Aframa kyrkan i staden Qaraqoush i utkanten av Mosul.