Så kan kostnaderna för kyrkovalet minskas

Dagen berättar den 4 augusti om de skyhöga kostnaderna för kyrkovalet. Med modern teknik kan kyrkovalet förenklas samtidigt som vi behåller valhemligheten, skriver Per-Ola Larsson f d chef för Riksskatteverkets valsektion.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Läs mer: Kyrkovalet kostar sju gånger mer än riksdagsvalet

 

Valet är i princip en kopia av det grundlagstyrda riksdagsvalet. Behövs det systemet i en fri kyrka? Nog fungerar demokratin i de andra fria kyrkorna utan denna byråkrati?

Varför inte göra en utredning utifrån följande synops? Kanske ett förenklat valsystem kan bli klart till nästa kyrkoval?

Numera har varje församling ett databaserat register över sina medlemmar. Med en enkel programändring kan tillföras en möjlighet att markera när en medlem röstat. I vallokalen ersätts röstlängden med en dator. Vid röstningen legitimerar sig väljaren, Valförrättaren registrerar personnumret i en dator, kontrollerar om väljaren är över 16 år samt markerar att hen röstat.

Röstkort behövs inte. Det räcker att väljaren legitimerar sig i vallokalen. De flesta församlingar har församlingsblad som skickas till medlemmarna. Däri lämnas information om vallokal, tider mm. Församlingar som inte regelmässigt skickar församlingsblad måste viss tid före valet genom ett brev informera om valet.

Behövs valkuvert för att bevara valhemligheten? Nej. Väljaren går bakom en skärm, väljer ut sina valsedlar och viker dem, lämnar dem till valförrättaren som lägger dem i valurnorna.

Om man vill behålla möjligheten till förtidsröstning kan det ske på församlingsexpditionen viss tid före valet. Därvid behövs ett valkuvert för varje val samt ett ytterkuvert. Röstmottagaren låter väljaren lägga valsedlarna i tre olika kuvert, lägger valkuverten i ett ytterkuvert, som förvaras säkert till valdagen och registrerar mottagna förtidsröster. I vallokalen på valdagen bryts kuverten och valsedlarna läggs i valurnorna (man kan överväga att de förseglade valurnorna finns på expeditionen och att valsedlarna läggs direkt i urnorna - då behövs inte kuverten).

Vad gäller röstsammanräkning behöver program för mandatfördelning utvecklas. När det sedab kommer till församlingsvalet kan rösterna räknas och registreras i vallokalens dator. Datorn gör mandatfördelningen och skriver ut bevis till de valda. Det gäller även stiftsvalet där det elektroniska systemet sedan kan vidarebefordra resultatet till domkapitlets dator och domkapitlet fördelar mandaten till stiftstinget. På liknande sätt kan man i valet till kyrkomötet räkna rösterna som registrerats i vallokalens dator och det elektroniska systemet vidarebefordrar resultatet till domkapitlet som i sin tur vidarebefordrar detta till kyrkokansliet i Uppsala, som även gör den slutliga mandatfördelningen

De höga kostnaderna för val hänger samman med att man går i gamla hjulspår. När jag fick ansvaret för statens valadministration 1969 fanns det 60 olika valkuvert, som förvillade väljarna. Till 1970 års val hade vi nedbringat antalet kuvert till 4! Och när jag lämnade Riksskatteverket 1975 hade styrelsen godkänt ett förslag om ett kombinerat röstkort/valkuvert.

Vid 1970 års val hade vi fortfarande ett manuellt sammanräkningsförfarande. Den slutliga sammanräkningen och mandatfördelningen till Riksdagen tog 4 timmar. Till 1973 års val hade vi utvecklat ett ADB-system. Då tog slutliga sammanräkningen 4 minuter. Det finns alltså skäl att analysera kyrkovalsystemet för att nedbringa kyrkans kostnader.

Per-Ola Larsson, f d chef för Riksskatteverkets valsektion och sekreterare i 1965 års valtekniska utredning (Justitiedepartementet)

Läs fler artiklar om kyrkovalet 2017

Alla tidigare artiklar
Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Annons
Annons
Annons
Annons