Samtal är lika viktigt för hälsan som motion

Det är dags att använda civilsamhällets potential för att öka samhällets existentiella kompetens om vi vill tackla grundorsakerna till psykisk ohälsa hos barn och unga, skriver Tiina Heino och Åsa Paborn.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Psykisk ohälsa hos barn i åldrarna 10 till 17 år har ökat med över 100 procent på tio år, enligt Socialstyrelsen i december 2017. Över en period på 30 år ser man en fördubbling av andelen unga som lider av huvudvärk, ont i magen och sömnsvårigheter.

I takt med att den psykiska ohälsan ökar söker fler hjälp. Förra året tog barn- och ungdomspsykiatrin emot i genomsnitt tre fjärdedelar av de sökande. Förskrivningen av neuroleptika till barn ökade med 67 procent under åren 2010–2016, enligt Socialstyrelsen.

Självklart har alla rätt till god vård. Vi tror att ökad existentiell kompetens hos föräldrar och andra vuxna i barns och ungas närhet skulle bidra till att vända trenden med ökande psykisk ohälsa. Med existentiell kompetens menar vi förmågan att hantera livsfrågor och existentiella utmaningar.

Det mänskliga varandet utvecklas genom samtal. Vi tror på samtalets läkande kraft och värdet av mellanmänskliga möten. Det ger människor perspektiv och möjlighet att utvecklas och att läkas. Goda samtal gör det lättare att hantera känslor, relationer och livsval. Barn och unga behöver närvarande föräldrar och andra vuxna som vågar möta livets stora frågor och utmaningar. Här anser vi att civilsamhället har en viktig roll, att fördjupa samtalen och erbjuda arenor för samtal om livsfrågor.

I våra verksamheter möter vi unga människor som mår dåligt, som söker stöd utanför familjen. Vi möter barn som är osynliggjorda och känner att de inte duger som de är, utan för vad de presterar. Barn och unga har ofta svårare att sätta ord på sina känslor och därför är det extra viktigt att de ges tid och utrymme att prata. Vi vuxna måste skapa möjligheter för ett ärligt möte, lyssna och vara närvarande i stunden.

Öva existentiell hälsa är lika viktigt som motion. Många människor upplever brist på tid i en strid ström av information och erbjudanden. Tempot är högt, det saknas ofta fördjupning och människor förväntas tycka och värdera ofta och snabbt. Det är viktigare än någonsin att vi alla stannar upp och pratar med varandra om hur vi tänker, känner och handlar i livet – för hälsans skull. För att vi ska må bra är det lika viktigt att vi tränar vår existentiella förmåga som att vi rör på oss regelbundet.

De existentiella frågorna är en grundpelare både i psykoterapiorganisationen S:t Lukas och Studieförbundet Bildas verksamhet. En stor del av Bildas verksamhet handlar just om att erbjuda platser och tillfällen för samtal om livets frågor men vi har även livsfrågor som självklar del i all verksamhet. S:t Lukas verkar för att göra det möjligt för var och en att genom psykoterapi utforska sina livsval.

Gör civilsamhället till en tydlig aktör. Som Ulrika Stuart Hamilton skrev den 16 maj behöver idéburna aktörers roll stärkas. Forskningen om psykisk ohälsa visar på olika resultat men flera forskare, däribland Curt Hagquist, professor och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, pekar på att den ökande psykiska ohälsan går att härleda till förändrade livsvillkor. Det är komplexa problem som kräver omfattande åtgärder. Regeringens strategi inom området psykisk hälsa pekar ut idéburna sektorn som ett viktigt komplement till samhällets förebyggande och främjande insatser. Gör därför civilsamhället till en tydlig aktör, som en del av lösningen.

Vi föreslår därför:

  • Ett nationellt folkbildningslyft om psykisk ohälsa bland unga. Använd kompetens hos studieförbund som Bilda och idéburna organisationer som S:t Lukas för förebyggande insatser.
  • Förutsättningar för långsiktig samverkan och samordning mellan civilsamhälle och kommuner, landsting och regioner.
  • Öka insatserna för samtalsstöd för föräldrar och unga, såväl i grupp som enskilt. Använd folkbildningens metoder och S:t Lukas mångåriga erfarenhet för samtalsstöd.
  • Det är dags att använda civilsamhällets potential som hälsofrämjande kraft att tackla grundorsakerna till psykisk ohälsa.

Tiina Heino, generalsekreterare S:t Lukas

Åsa Paborn, förbundsrektor Studieförbundet Bilda

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (100%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

4 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Annons
Annons