”Satsa på Kaggeholm i stället för att flytta skolan”

Sedan Dagen i början av december 2016 informerade om att Kaggeholms folkhögskolas styrelse tagit ett inriktningsbeslut att Kaggeholm ska säljas, och verksamheten flyttas närmare Stockholm, har flera personer i artiklar i Dagen uttryckt sorg och förvåning över beslutet.

Tidigare rektorn, Per Håkansson, betonar värdet av Kaggeholms internat. Han skriver: ”Samhället söker desperat efter miljöer som kan integrera människor och skapa helhet.”

Konstnären Tomas Ivarson skriver om Kaggeholm som ”en kulturskatt och oas för alla i landet” och ”en pingströrelsens pärla, som de flesta inom Pingst har någon relation till”.

Mediearbetaren och tidigare Kaggeholmseleven Per Gustin nämner värdet av Kaggeholms unika miljö och lyfter fram alternativ till försäljning: ”Kanske kan man sänka ambitionsnivån, men ändå hålla tillräcklig nivå för ändamålet.”

Vi vill ansluta till vad dessa tre personer har lyft fram: Kaggeholm, med den dynamiska kombinationen av miljö och väl valda utbildningar, är en unik resurs för Pingst och för samhället.

Ett av huvudskälen till att styrelsen vill lämna Kaggeholm är en önskan att komma närmare församlingsrörelsen och samhället.

I vår tid är folkhögskolans idé kanske viktigare för samhällsutvecklingen än på många år. Att erbjuda en plats där människor från olika delar av samhället, och olika delar av landet, möts och delar livsutrymme under utbildningstiden ger utbildningen extra dimensioner som har långsiktigt värde – för individen och för samhället.

Detta finns på Kaggeholm i dag.

Närhet till församlingsrörelsen handlar mycket om att bygga och fördjupa relationer, och att gemensamt utveckla verksamheten. Det finns alla förutsättningar att göra det på Kaggeholm redan i dag.

Ett annat viktigt skäl är ekonomi, då investeringsbehoven enligt en utredning beräknas komma att kosta 30–40 miljoner kronor. Svårigheter med finansiering är naturligtvis ett tungt vägande skäl, men kanske finns det alternativ till de investeringar som utredningen har identifierat.

Den information som presenterats har inte innehållit vad investeringsbehovet består av, eller vilket tidsperspektiv man talar om.

Ett inriktningsbeslut om att flytta verksamheten från Kaggeholm och sälja fastigheten kan uppfattas som en defensiv strategi, snarare än den satsning framåt som Kaggeholms styrelse eftersträvar.

Behöver all verksamhet flyttas från Kaggeholm? Kan ny verksamhet flyttas till Kaggeholm? Är en flytt och försäljning enda möjliga alternativet? Vilka andra alternativ har styrelsen tittat på?

Kaggeholm är en unik och ytterst värdefull resurs för Pingst. Det är inte enbart några hus som är för dyra att renovera. Det är en plats och verksamhet som har en betydelse i pingströrelsens historia och för framtiden, och som ligger väldigt nära många i rörelsen.

En process som eventuellt leder fram till ett verkställande beslut om att flytta all verksamhet och att sälja Kaggeholm behöver öppenhet, djupgående reflektion och deltagande där många röster från Kaggeholms ägare och andra med engagemang för kyrka, samhälle och utbildning kan höras.

En sådan process om Kaggeholms framtid skulle kunna frigöra nya idéer, och kanske också nya ekonomiska förutsättningar.

På 1940-talet vågade Filadelfia Stockholm satsa på att köpa Kaggeholm. Det var ett långsiktigt, visionärt beslut.

Våga nu satsa på Kaggeholm igen – och utveckla platsen och verksamheten med all den kraft och kreativitet som finns i pingstförsamlingarna och hos enskilda församlingsmedlemmar.

Lena Boberg

Kerstin Eriksson