Debatt

Se människan som Jesus

Kyrkan är kallad att komma med helande och barmhärtighet, att se människorna på samma sätt som Jesus såg dem, skriver Christer Roshamn med exempel från sin egen ­församling i Motala.

"När han såg folkskarorna", står det om Jesus i Matteus 9:35. Jesus såg människan. Det var ingen som blev förbisedd. Det ser vi i varje berättelse i evangelierna. En kvinna som smög sig fram till Jesus och blev botad. "Han fortsatte att se sig omkring efter kvinnan som hade gjort detta." (Mark 5:32) En man vågade inte visa sig då Jesus gick förbi utan satte sig i ett träd. "När Jesus kom till det stället såg han upp." (Luk 19:5)

Den människa som mötte Jesu blick såg in i Fadern själv. Det var en blick som inte lämnade någon oberörd. I vår tid berättar människor i Motala om hur Guds kärlek mött dem. De är inte längre desamma.

I våras tog en kvinna i Motala emot Jesus. Detta med tro och kyrka hade inte alls legat för henne, men några månader tidigare tog yngsta dottern emot Jesus och snart även maken och sedan även äldsta dottern. När jag står i dopgraven med hennes man ser jag hur Anden berör henne. Den kvällen möter också hon Faderns blick och mot slutet av samlingen tar hon emot Jesus i sitt hjärta.

Jesus såg människan, vad ser kyrkan?

Bill Hybels, pastor i Willow Creek, är tydlig med vad en kyrka ska ägna sig åt – de förlorade. Han skriver i en av sina böcker: ”Du har aldrig mött blicken på någon som inte betyder något för Fadern.” Vad får det för följder i en kyrka?

Vi måste som kyrka se vad Jesus ser. När en kyrka lever i bön öppnar Gud våra ögon för det han ser. En bedjande församling blir aldrig introvert utan den ser på världen med Jesu ögon. Vi kan säga att bönen leder oss att vara där Jesus är.

Det var alltid resultatet av Jesu bön till Fadern. "Min Fader verkar ännu i denna stund. Så verkar även jag." (Joh 5:17) Vad såg Jesus? Det står att han såg folkskaror som var "rivna och slagna, som får utan herde".

De senaste åren har vi som lokal församling börjat se vad Jesus ser. Vi har ett påtagligt skeende av omvändelser och upprättelser i människors liv. Vi är kallade att komma med helande och barmhärtighet. Det är ord som går i uppfyllelse ibland oss. Ett bekvämt liv som kyrka existerar inte. Sättet att vara kyrka som Jesus är börjar med att vi ser det han ser. Vad ser Jesus i er bygd?

Jesus såg människan, vad ser jag?

Det får inte bli vackert tal om att älska människor utan det måste bli detta på riktigt i ens liv. När Alphakursen skulle börja för något år sedan kom en av våra unga ledare i kyrkan med en trasig och sargad man. Min första tanke var ärligt: "Är du inte klok? Det passar sig inte i kväll. Vi ska precis äta med Alphagruppen." Men den unge ledaren sa till mig: "När jag såg honom kunde jag inte bara gå förbi honom." Den helige Ande tillrättavisade mig och lät mig se vad han gör i människors liv. Den unge ledaren var orolig men han gjorde helt rätt. Det var en profetisk handling för vår församling.

Om det var någonstans mannen skulle vara välkommen så var det i en kyrka som vill se det som Jesus ser. Han ville inte ha pengar, mat eller tak över huvudet. Det största problemet bland människor är inte detta utan att de lever borta ifrån Gud. "Jag behöver hjälp", sa mannen. "Med vad?" frågade vi. Då svarade han: "Jag behöver hjälp med Gud." Mannen var bunden och svårt plågad av onda andar. Jag tror den helige Ande ville visa oss vad en kyrka ska ägna sig åt. Sedan dess har vi fått mycket att göra med människor som är bundna och plågade och vi ser Jesus befria och upprätta människor.

När vi ser det Jesus ser förflyttar det oss konkret genom att vi måste vara där han är och göra det som han gör. Vad vi ser som kristna blir tydligt i vilka vi helst umgås med och vilka vi också helst vill se i en kyrka. Då vi ser det Jesus ser kommer vi att leva nära de människor som han levde nära.

Vi hade en journalist från lokaltidningen i vår kyrka för en del år sedan. Vi talade om behov i vår stad och utmaningen för en kyrka att leva som Jesus. Journalisten hade sett vad som stod i fönstret ut mot gatan (”Det finns hopp – Gudstjänst varje söndag kl 10.30.”) Hon pekade på korset i vår kyrksal, tittade mig i rakt i ögonen och sa: ”Men det finns ju hopp, pastorn.” Det var inte en kommentar som jag hade väntat mig av henne, och det grep tag i mitt hjärta. Det finns hopp. Jesus är det hoppet.

Jesus var djupt berörd av hur saker och ting var i människors liv. "När han såg folkskarorna, förbarmade han sig över dem." (Matt 9:36) Hela hans inre kom i rörelse då han såg människorna.

Det Jesus gjorde bland människorna var att visa på vad Guds rike innebär och vad hans död och uppståndelse skulle innebära för de sargade, bundna och plågade. Vi ska komma med Guds rike på samma sätt till människor i vår närhet. Det är inte konstigt att det hela tiden var människor med behov där Jesus var. Överallt där Jesus var förvandlades människors liv och helt omöjliga situa­tioner löste sig.

Jag vet en sak. Jesus uppenbarar Guds rike för trasiga människor också i dag. Är detta något vi också vill se i våra städer och bygder? Det finns bara ett sätt att vara kyrka även i vår tid. Jesus visar oss vägen i evangelierna.

Christer Roshamn,

pastor och föreståndare i Motala baptistförsamling (EFK)

Fler artiklar för dig