Stefan Gustavsson: Böneutrop ett hot mot det öppna samhället

Vi ska inte ha religiös censur i Sverige eller begränsa yttrandefriheten. Men hur ska vi relatera till grupper som själva vill censurera andra, skriver Stefan Gustavsson i sin replik.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Micael Grenholm varnar den 17 maj för censur och avskaffande av yttrandefriheten om muslimska böneutrop förbjuds. Ett förbud som enligt Grenholm i förlängningen kan leda till andra begränsningar, som förbud för oss kristna att offentligt förkunna evangeliet om Jesus Kristus.

Frågan är viktig. Jag delar Grenholms passion för ett öppet samhälle där alla har rätten att fritt uttrycka sina övertygelser. Nu är lyckligtvis yttrande- och mötesfriheten grundlagsfästa och inte ifrågasatta, även om klantiga politiker och allmänna tyckare ibland hävdar att vi inte ska behöva utsättas för religiösa budskap i vardagen. Men då har de inte förstått det öppna samhällets grundpremiss: Vi måste alla lära oss att stå ut med andras övertygelser, också när de uttrycks offentligt.

Grenholm avvisar två argument mot böneutrop. Det första argumentet är att böneutrop ska förbjudas på grund av innehållet i muslimsk tro; alltså att budskapet är fel. Ett sådant argument innebär censur och begränsad yttrandefrihet. Det andra argumentet Grenholm avvisar är att böneutrop inte hör hemma i en sekulär stat, alltså att vi ska slippa religiösa budskap i offentligheten. Det innebär också censur och begränsad yttrandefrihet. Jag instämmer helt i Grenholms kritik av de två argumenten.

Är debatten därmed avklarad? Nej, det finns ett tredje argument. Det är ett pragmatiskt argument om hur vi bäst skapar ett samhälle där vi, med våra många olikheter i religiösa, filosofiska och etiska frågor, kan leva tillsammans i fred.

Låt mig ta ett exempel: Utifrån våra grundlagsfästa friheter har konstnären Lars Vilks all rätt att ställa ut sina Muhammedteckningar. Samma sak gäller fotografen Elisabeth Ohlson Wallins utställning Ecce Homo. Att muslimer kan bli illa berörda av Vilks konst och kristna av Ohlson Wallins bilder spelar ingen roll; i ett fritt samhälle råder frihet. Vi ska inte ha censur eller begräsningar av yttrandefriheten, som kan drabba Vilks, Ohlson Wallin eller någon annan med ett budskap.

Läs mer: Dagens ledarskribenter: Böneutrop måste kunna få prövas

 

Men ska vi ha Vilks teckningar eller Ecce Homo som fasta installationer i tunnelbanan eller på Stortorget? Ska de permanent visas över hela landet, på ett sätt som gör det svårt att undvika bilderna för dem som så önskar? Svaret är nej. Det handlar inte om censur eller begränsad yttrandefrihet, utan om hur vi skapar ett gott samhälle. Då måste de praktiska formerna för provokationer ibland prövas.

Jag menar att det också gäller böneutrop. Innehållet i böneutropen har muslimer rätt att uttrycka, publicera och ordna offentliga möten kring. Men att bygga fasta installationer, i förlängningen över hela Sverige, med fem böneutrop/dag, skapar onödig polarisering i det offentliga rummet.

Ytterligare en dimension är relevant här, aktualiserad genom det omskakande reportaget i DN (26 maj) om synen på apostasi, det vill säga hur man inom islam ser på avfall från islam. Muslimer är inte en enhetlig grupp, men hos alltför stora grupper muslimer – också hos så kallade moderata muslimer – finns övertygelsen att dödstraff egentligen är den rätta konsekvensen av att lämna islam. Det handlar alltså om övertygelser som står i direkt motsatts till det öppna och fria samhället och som innebär ett mentalt förtryck som alltför många svenska muslimer redan lever under. Det är betecknande att Salahuddin Barakat, imam som leder Islamakademin i Malmö, beskriver idealsamhället som styrt av en lärd kalif, där dödstraff för apostasi tillämpas.

Läs mer: Vad innebär egentligen böneutrop?

 

Vi ska inte ha religiös censur i Sverige eller begränsa yttrandefriheten. Men hur ska vi relatera till grupper som själva vill censurera andra? Frågan är högaktuell när nazister vill demonstrera i Almedalen eller under Bokmässan: Får vår frihet användas till att undergräva friheten?

Det går förstås inte att jämföra hundratusentals muslimer i Sverige med små fanatiska politiska grupperingar. Bland muslimer finns alla möjliga politiska uppfattningar företrädda och det finns en variation av uppfattningar om samhället. Men själva frågeställningen är relevant. Det är uppenbart att det bland muslimer i Sverige finns icke försumbara grupperingar som på sikt önskar ett samhälle utan öppenhet och frihet. Det måste också vägas in i diskussionen om böneutrop. Vilka grupper kommer att få mest inspiration av böneutrop; de som förordar ett under islam styrt samhälle eller de muslimer som önskar att det fria och öppna samhället ska bestå?

Det är faktiskt möjligt att i religionsfrihetens namn institutionalisera sådant som på sikt kan komma att undergräva just religionsfriheten.

Stefan Gustavsson, direktor Centrum för kristen apologetik och ledarskribent Världen idag
 

Micael Grenholm svarar: Kristna drabbas också av censur
 

Ännu inte prenumerant? Läs Dagen gratis - klicka här.

Läs det senaste om böneutrop i Sverige

Alla tidigare artiklar

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (90%)
  • Nej (8%)
  • Vet inte (3%)

212 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Annons
Annons