Svenska kyrkan missar grundorsak för utsatthet

Svenska kyrkans överhuvud Antje Jackelén har nyligen berättat i medier om sina intryck efter ett besök till Irak för att undersöka de kristnas situation. Hon pekar mycket riktigt ut säkerheten som den avgörande frågan för minoriteternas vilja och möjlighet att kunna stanna kvar i landet nu när ISIS inte längre utgör ett militärt hot.

Olyckligtvis förbiser ärkebiskopen en viktig grundorsak för känslan av osäkerhet bland minoriteterna.

Det kurdiska regionalstyrets roll för situationen kan inte ha undgått Antje Jackelén och Kyrkornas världsråd. Ändå väljer hon att tala enbart i positiva ordalag om det kurdiska styret som pekas ut i en rad oberoende rapporter för grova människorättsbrott.

Att det kurdiska styret KRG anklagas för omfattande korruption av internationell hjälp till flyktingarna och att det använder assyriska och yazidiska internflyktingar som brickor i spelet om Sinjar-området och Nineveslätten – två strategiska områden som KRG vill ockupera och styra – framkommer inte i Antje Jackeléns redogörelser.

Inte heller tycks ärkebiskopen bekymrad över den etniska rensningen av sunni-araber som kurdiska peshmerga genomför och som dokumenterats i detalj av Amnesty och Human Rights Watch.

Flera färska rapporter från oberoende grupper beskriver hur det kurdiska styret systematiskt hindrar kristna och yazidier från att återvända till sina områden i Sinjar och Nineveslätten.

Förra veckan attackerade kurdiska peshmerga yazidier i staden Khanasor som kämpat heroiskt mot ISIS. Flera yazidier dödades och yazidiska familjer som återvänt till sina hem har på nytt tvingats fly och söka skydd efter den kurdiska attacken.

Även den av Bagdad erkända assyriska styrkan Nineveh Plain Protection Units (NPU) möter systematiskt motstånd från kurdiskt håll.

Soldater i NPU har nekats att besöka familj och släkt som lever under kurdiskt styre och vapenleveranser till assyrierna har stoppats av peshmerga.

De kurdiska partierna vill inte se minoriteterna, kristna assyrier eller yazidier, bli starka nog att hävda kontroll och skapa säkerhet över sina områden. Den kurdiska expansionistiska planen tjänas av svaga minoritetsgrupper som kan visas upp som ömkliga stackare inför välvilliga västerlänningar på besök.

Den som menar allvar med stöd till de kristna assyrierna i Irak bör tala öppet om det kurdiska förtrycket som en grundläggande orsak till brist på säkerhet för minoriteterna. På denna viktiga punkt får vi tyvärr konstatera att ärkebiskopen har valt att tiga.

Afram Yakoub,

ordförande Assyriska riksförbundet i Sverige