Torbjörn Jerlerup: Får troende påverka samhället?

Aje Carlbom har gett ut en rapport om Muslimska brödraskapet (MB) hos MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Tanken med rapporten är att utreda Muslimska brödraskapets påstådda aktiviteter i Sverige, men rapporten är så slarvig att den misstänkliggör religiöst troende i allmänhet, och muslimer i synnerhet. Rapporten lägger inte fram några bevis för existensen av ett svenskt MB. Dessutom beskrivs MB:s extrema idéer så allmänt och flummigt att alla religiösa, oavsett religiös tillhörighet, skulle kunna beskyllas för extremism.

Ska religiösa få vara med och påverka samhället? Ska religiösa som inspireras av sin tro få bli politiker och beslutsfattare?¨

Svaret är inte helt självklart i dessa tider. Det är många som anser att det är suspekt att en religiös vill påverka samhället.

Det finns skäl för fler än muslimer att vara oroade över Aje Carlboms rapport för MSB om Muslimska brödraskapet. Rapporten beställdes för att visa hur MB opererar i Sverige. Men rapporten bevisar inget om MB i Sverige. Inga bevis läggs fram för att de organisationer som misstänkts vara MB i Sverige, som IFIS, SUM eller Ibn Rushd, är kopplade till MB. Aje Carlbom har inte heller haft ambitionen att lägga fram sådana bevis. Tvärtom hänvisar Carlbom bara till att "de flesta forskare" anser. De forskare och rapporter han refererar till levererar inte heller bevis för påståendet. I några fall skriver även de "de flesta anser".

Ja, Carlboms rapport visar snarast på det motsatta. Rapporten betonar att inga av de svenska organisationerna försvarar terrorism eller är mot demokrati, att de, tvärtemot MB, betonar kvinnors rättigheter och inte vill islamisera staten.

De enda ”bevis” som läggs fram är så kallade likheter i idéer och metod mellan MB internationellt och de utpekade rörelserna i Sverige. Då dessa likheter inte berör sådant som demokratisynen, synen på islamisering av staten eller synen på terror, vad består då de likheterna i, kan man fråga? Det är här det börjar bli problematiskt.

Aje Carlbom och MSB anser nämligen att det problematiska är att muslimer är religiösa och vill påverka samhället utifrån deras syn på religion.

Att vara muslim och vilja påverka samhället i enlighet med ens muslimska idéer beskrivs som ett bevis för kopplingen till Muslimska brödraskapet. Att muslimska rörelser vill göra det anses också suspekt. Man kan undra om författaren någonsin öppnat katolska katekesen, tidningen Dagen eller om han läst Svenska kyrkans tidning?! Många religiösa av alla olika religioner anser att man bör försöka påverka samhället och att religionen ska visa hur man bör göra detta.

Detta kan man tycka hur man vill om men även religiösa har yttrandefrihet i Sverige.

Ett exempel på detta är ett citat på sidan 28 i rapporten med en avhoppad före detta MB aktivist som säger att han ännu har samma syn på världen som då han var medlem i MB. "'Jag har i grunden ett MB-tänkande … jag ser det som viktigt att individen praktiserar islam, att familjen gör det och att det är viktigt att sprida islamiska idéer i samhället". Det är en åsikt som inte skiljer sig mycket från en genomsnittligt kristens tänkande. Men det är muslimskt, då är det suspekt. Eller varför skulle Aje Carlbom annars ta in detta citat i sin "vetenskapliga" rapport?

I ett av de exempel på saker IFIS (islamska förbundet i Sverige) säger som Carlbom publicerar menar IFIS att islam inte bara handlar om ”rituell dyrkan” utan att tron omfattar alla aspekter av livet. Tydligen anser Carlbom att detta också är suspekt. Fast jag känner få kristna som inte anser samma sak.

Det finns skäl att varna för Muslimska Brödraskapet. Men problemet med brödraskapet är inte att de anser att religionen ska påverka samhället, utan hur de vill att den ska göra det.

Brödraskapet är mycket mot det ”dekadenta” väst och med sin demokrati och sina mänskliga rättigheter. Iden om individens rättigheter är ett hot mot Gud och samhället, anser de. De vill pådyvla samhälle och stat deras tolkningar av vad som är moraliskt rätt, genom censur och lagar. Censur och morallagar är två viktiga delar av MB:s politiska metod och inbegriper metoder för att begränsa vad folk får göra, tro på eller uttrycka för åsikter.

Men som sagt kan man inte läsa mycket om detta i Aje Carlboms rapport. han misstänkliggör i stället muslimer som vill påverka samhället enligt deras tro, eller som vill kunna leva som troende i samhället.

Men en fråga kvarstår efter att ha läst rapporten med sina otaliga citat om hur muslimer och muslimska organisationer vill påverka samhället och staten. Anser Aje Carlbom och MSB att troende religiösa, kyrkor och religiösa organisationer, inte ska få påverka samhället? Vad anser Sveriges kristna frikyrkor om detta? Vad anser katolikerna?

Torbjörn Jerlerup, socialdemokratisk debattör