Debatt

Ulrika Geinäs: Knutby är inte enda slutna församlingen med förvrängd teologi

Knutby är tyvärr inte den enda slutna församlingen med en struktur av förvrängd teologi och manipulation.

I mitt arbete som psykoterapeut möter jag konfidenter och patienter via remiss som är eller har varit medlemmar i slutna kristna gemenskaper eller osunt församlingsliv och där farit illa.

Knutbyförsamlingen är tyvärr inte den enda slutna församlingen med en struktur av starka ledare, förvrängd teologi och manipulation. Personer i dessa sammanhang som psykiskt påverkats är fler än vad som blivit synliggjort. En del lider så kraftigt av psykisk ohälsa att de inte kan upprätthålla ett funktionellt vardagsliv. Oftast blir personer med dessa erfarenheter utelämnade att själva söka hjälp och stöd, vilket i dagsläget är mycket svårt att få. Det finns i dag inom samfunden ingen organiserad beredskap, inte heller riktad vård via landets sjukvård, att ta emot dessa erfarenheter.

Att ta sig ur ett inlärt tankemönster skapar känslor av skam, skuld och ångest, samtidigt som individen ska förhålla sig till ny realitet. För att möta detta krävs bred kunskap och god profession för att åstadkomma bestående resultat. Det finns i kyrklig struktur en gemensam vilja att stötta personer i olika situationer. Det tycks, utifrån en kristen kontext, även inbegripa den som gjort sig skyldig till brott.

Händelserna i Knutby ger en indikation på att samfunden bör se sitt ansvar att aktualisera frågan om ett gemensamt förhållningssätt, där stöd till personer innefattas i vård och behandling utifrån perspektiv på slutna församlingar och osunt kristet ledarskap. Som det nu förhåller sig tycks stöd till personer med dessa erfarenheter ske godtyckligt och vid vissa tillfällen med en oriktig hantering.

I mitten av oktober ansökte Helge Iversen (tidigare Fossmo) om tidsbegränsat straff, utifrån påföljd i samband med skjutningar och dödsfall i Knutby församling. Inför förhandlingar i Örebro tingsrätt skrev flera företrädare från olika samfund yttranden i försök att stärka Helge Iversen möjligheter att få till stånd en tidsbegränsning, en markör om att det utifrån kristna sammanhang kan tolkas som att säregna brott ses med annat perspektiv än likartade brottsrubriceringar. Skrivelser inkom från två diakoner i Svenska kyrkan, samt två pastorer inom ett frikyrkosamfund som har eller har haft en tjänst förlagd till andlig vård inom kriminalvården.

I den plan som Helge Iversen tillsammans med en av diakonerna utarbetat tilldelades han år 2016 en plats på Svenska kyrkans grundkurs på distans förlagd till Oskarshamns folkhögskola. Utbildningen bedöms vanligtvis vara professionsgrundande för de fyra yrkesgrupper som arbetar inom Svenska kyrkan (även den så kallade barnflickan har tidigare genomgått en utbildning på en av Svenska kyrkans folkhögskolor). Yttrandet förespeglar att ett års träningsarbete därefter är tänkt att leda fram till anställning.

En naturlig följdfråga blir om det är diakoners arbetsuppgifter som åsyftas? Kan Helge Iversen utföra sådana arbetsuppgifter med hänsyn till människors utsatthet i förhållande till diakoners tystnadsplikt?

För att hjälpa personer som farit illa i slutna grupperingar inklusive ledarna, är det angeläget att samfunden inte blundar för det problemkomplex som dessa erfarenheter för med sig både på ett strukturellt plan men också för individen.

Grundläggande för att skapa hållbar förändring är att åtskillnad mellan själavård och psykoterapi görs. Det senare erfordras för att kunna behandla vad som går under begreppet sektsjuka, där den mänskliga processen av att ha varit delaktig i ett slutet sammanhang bearbetas.

Föregångare på området finns hos den diakonala ekumeniska stiftelsen Modum Bad utanför Oslo som på kristen grund främjar psykiskt hälsa och sedan några år erbjuder samtalsbehandling. Här ges insikt och förståelse för personer med dessa erfarenheter - både vad som behöver bearbetas för att få insikt och förståelse om vad de varit med om, men också stöd in i för dem en ny livssituation.

Ulrika Geinäs, diakon, psykoterapeut och familjeterapeut

Fler artiklar för dig