Uppropet sände viktig signal

En stor majoritet av frikyrko­ledare och frikyrkokristna står bakom en generös invandringspolitik. Det menar Swärd och Hultman tydliggjordes i pastors­ uppropet strax före jul.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Tack alla som på olika sätt deltagit i debatten kring den artikel som vi skrev om invandring och som 380 pastorer och ledare skrev under (Dagen 19/12). Det är inte möjligt för så många undertecknare att skriva ett gemensamt svar, därför skriver vi som textförfattare ett svar på synpunkterna.

Av de reaktioner vi fått kan vi konstatera att en stor majoritet av frikyrkoledare och frikyrko­kristna står bakom en generös invandringspolitik. Det är i grunden det viktigaste.

Men vi har också tagit del av negativa synpunkter och reaktioner på uppropet och det visar att det finns andra röster även inom de kristna leden gällande invandring. Vad som förskräcker är dock språket och till­mälena som vissa använder i sina kommentarer.

När det gäller SD och deras människosyn vill vi rekommendera Stefan Gustavsson artikel; ”SD:s människosyn är problematisk” (Dagen 15/1), Man kan här även peka på Sverigedemokraternas definition av nation och vem som är en riktig svensk. En svensk medborgare med judisk tro och identitet är inte en verklig svensk, enligt SD:s partiprogram. Vi tycker att en sådan syn tangerar rasism.

Vi har fått mycket kritik för att vi som pastorer ägnar oss åt partipolitik. Som kristna l­edare måste vi dock i vissa lägen kunna kommentera politiken. Hanteringen av flyktingar är en grundläggande etisk fråga, och det handlar om att visa barmhärtighet mot de mest utsatta människorna. Det är ett område där vi tycker att vi som kristna ledare har mandat att säga något. Eftersom Sverigedemokraterna i praktiken bedriver en utpressande politik med fokus på en enda fråga, att kraftigt b­egränsa invandringen, blir det nästan omöjligt att undvika k­ritik av dem om man vill förespråka en generös flykting­politik.

En annan kritik handlar om att vi i artikeln inte tar upp om problemen med invandringen och integrationspolitiken. Men ambitionen med artikeln var inte att ge förslag på hur integrationspolitiken kan förbättras. Vi vill gärna som kyrkor vara med i en sådan process, men det är ytterst politiker, myndigheter och kommuner som måste u­tforma den praktiska politiken. Vår ambition var att visa på b­etydelsen av att Sverige v­isar en generositet mot utsatta människor och att vi har råd och möjlighet att göra det. Det innebär inte att vi inte ser några problem med hur integrationen fungerar, och vi försöker som kyrkor dra vårt strå till stacken med att förbättra den.

Vi har en stor utmaning som kristna församlingar att på olika sätt stödja och hjälpa de flyktingar som kommer nu och framöver till vårt land. Samtidigt är vi övertygade om att flyktingar många gånger medför en välbehövlig injektion i församlingar. Många församlingar har under många år bedrivit mission i olika länder, men i dag finns hela världen här. Vi tror och vet att kristna med en levande tro kan möta flyktingar med kärlek i Kristi anda. Det finns många goda exempel på det.

I denna diskussion får man inte glömma bort den höger­extrema våg som går över Europa och där sådana partier i dag är mycket stora i ett antal europeiska länder. Sverigedemokraterna är en del av denna rörelse. Dessa partier ser ganska olika ut men flera av dessa är nazistiska partier, bland annat i Grekland och Ungern. En följd av högerextremismen är att Europa blivit en sluten fästning, det är mycket svårt att ta sig över gränserna. Det senaste året har många flyktingar dött i Medelhavet i sin desperata jakt på att leva i ett land i fred.

Vi har sett av kommentarerna att det finns många tankar kring muslimsk tro, föranlett av en jämförelse vi gjorde i artikeln. Vi ville med den visa på att det finns våld och krig som skett med kyrkans stöd och ibland även med kyrkan som direkt ansvarig. Det går inte att försvara våld som sker i syftet att förgöra trosmotståndare eller utövare av andra religioner. 

Det finns ingen statistik i Sverige som förs över religionstillhörighet. Dock beräknats enligt Utrikespolitiska institutet att uppemot en halv miljon människor i Sverige har sina rötter i muslimska länder och miljöe­r, varav knappt en tredjedel beräknas vara i någon mån utövande muslimer.

När vi är många som har olika åsikter om muslimsk tro och utövande, så behöver vi också inleda dialog med muslimska företrädare i vårt land. Liksom vi har många åsikter om dem, så har de det säkert det om oss. Vi kristna har ett ansvar för att inte underblåsa krafter som vill skapa konflikter mellan olika grupper i samhället. Självklart ska vi kritisera islam, för det som vi anser vara fel och omoraliskt.

Vår artikel handlade inte om islam, det nämndes bara i förbi­gående i några meningar. Anledningen till att vi nämnde om det i texten är att Sverigedemokraterna utnyttjar rädslan för islam som verktyg för att stoppa invandringen till Sverige. Vi tycker att det är fel.

En stor del av invandrarna är inte muslimer. För många kyrkor är också invandrande muslimer en fantastisk möjlighet att få berätta om evangeliet om Jesus, de har ofta flytt från förtryckande religiösa system och söker efter alternativ.

Stefan Swärd, pastor och statsvetare. Sven-Gunnar Hultman, pastor Gävle pingst.

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Annons
Annons
sleepy
Intro

Gör enkla bibelquizet: Om vila / arbete

I söndagens evangelietext möter vi systrarna Marta och Maria som har lite olika syn på arbete – men vilka bibelhistorier kan du om arbete och vila?

Resultat

Gör enkla bibelquizet: Om vila / arbete

Korrekta svar: av

Annons
Annons