Debatt

Urban Jansson: Jag får inte begrava min vän i Svenska kyrkan

Varför kan Svenska kyrkan förhindra sina medlemmar tillträde till kyrkan om de önskar att få sin begravning genomförd­ som borgerlig (sekulär) ceremoni? Det undrar Urban­ Jansson.

Svenska skattebetalare bidrar varje år med 460 miljoner kronor till de svenska kyrkorna. Då borde åtminstone kyrkans egna medlemmar kunna få använda kyrkorna.

En vän till mig som sedan en tid haft cancer har nyligen fått besked om att han inte har lång tid kvar att leva. Han tar detta med stor fattning och planerar för ett avslut tillsammans med sin familj.

Han planerar också för hur hans begravning ska genomföras. Sedan tidigare har han skrivit ned sin sista önskan till sin familj, att begravningen ska ske med urna i kyrkan i församlingen han tillhör. Min vän är medlem i Svenska kyrkan och har därför ansett sig ha rätt till en begravning i kyrkan inte långt ifrån där han bor.

Svenska kyrkan hade år 2000 7,4 miljoner medlemmar, vilket motsvarade 82,9 procent av folkmängden. 2015 hade de drygt 6,2 miljoner medlemmar, vilket motsvarar 63,2 procent av folkmängden.

Fler och fler väljer att lämna kyrkan av olika anledningar.

Läs mer: Avskaffa det statliga äktenskapet

Svenska kyrkan gjorde 2009 en undersökning kallad ”Tro och andlighet i Sverige” (Demoskop). Då framkom att 10 procent av svenska folket helt och hållet ansåg att beskrivningen ”troende” stämde in på dem. Ytterligare 19 procent kände att det till viss del stämde in på dem. När undersökningen genomfördes var 71,3 procent av svenskarna med i Svenska kyrkan, men endast 29 procent av svenskarna ansåg sig vara troende i mer eller mindre omfattning.

Av dessa siffror kan man enkelt räkna ut att mindre än hälften av medlemmarna i Svenska kyrkan är troende. Vad som får dem att ändå vara med och betala kyrkoskatt är till stor del vetskapen att kunna få en begravning i en kyrka.

Min vän som fått besked om att han snart ska gå bort har aldrig haft någon gudstro. Han betraktar sig som ateist, men tycker ändå om kyrkorummet, och den frid som kan skapas i kyrkan är viktig i samband med hans begravning.

Eftersom han inte har någon gudstro har han önskat sig en borgerlig begravning. Han har bett mig vara officiant. Jag har erbjudit honom detta eftersom jag arbetar som officiant inom förbundet Humanisterna. I Göteborgs stift är det Svenska kyrkan som ska anvisa lokal till begravning för alla medborgare oavsett om man är medlem eller ej.

När min vän började planera för sin begravning kontaktade han kyrkoherden i sin församling för att få besked om att han kan få använda församlingens kyrka för sin begravning, som han önskar ska genomföras som en borgerlig begravning. Kyrkoherden lämnade inget besked utan lovade att fundera på saken.

Efter tre veckor återkom han med besked till min vän. Kyrkoherden hade talat med biskopen och denne hade sagt nej till att utnyttja kyrkan.

Nu inställer sig frågan: Har inte min vän, som medlem i Svenska kyrkan, rätt att få utnyttja församlingens kyrka även om han önskar en borgerlig begravning? Vad vinner kyrkan på att neka honom detta?

För min vän är det viktigt att begravningen sker i ”hans” kyrka. Är det bättre att tvinga en icketroende medlem att behöva genomföra en kyrklig begravning med en präst som överlämnar min vän till en gud han inte tror på? Detta blir i så fall hyckleri både för präst och anhöriga.

Man kan tycka att kyrkan själv får bestämma över hur deras kyrkor ska användas, men det finns skäl att omvärdera denna ståndpunkt.

Svenska staten subventionerar varje år med cirka 460 miljoner kronor till underhåll av kyrkorna som ägs av Svenska kyrkan. Det betyder att kyrkorna finansieras av både medlemmar och icke medlemmar i Svenska kyrkan.

Att biskopen förnekar en av sina medlemmar att utnyttja kyrkan som han varit med och finansierat kan anses mycket märkligt, samtidigt som Svenska kyrkan hyr ut kyrkor till konserter av olika slag.

Min vän undrar om hans borgerliga begravning kan anses mer anstötlig än till exempel en hårdrockskonsert.

När staten nu med stor omfattning bidrar till underhållet av de svenska kyrkorna är det också på sin plats att man ställer krav på att kyrkan inte kan stänga ute sina medlemmar om man som sista vilja valt att få en borgerlig begravning genomförd i sin egen församlings kyrka.

Fast det bästa hade varit om kyrkan själv kan komma på att det är rimligt att medlemmarna får möjlighet att utnyttja kyrkan oavsett vilken typ av begravning man önskar.

Urban Jansson­, officiant och utbildare av nya officianter inom förbundet Humanisterna

Fler artiklar för dig