Debatt

USA:s kristna svek och valde Trump

Vad är det som gör att rykten, lögner, hat och öppen rasism slår igenom?

1 av 2

Det är med sorg och beklämning jag tar del av valresultatet från USA, där kristendomen ska ha en så stark ställning. I Dagen konstateras att 81 procent av de evangelikala kristna – den konservativa kristna högern – röstat på Donald Trump, vilket troligtvis blev avgörande för valutgången.

Detta fyller en med frågor om vilken slags kristendomstyp som formas i USA, där 56 procent av amerikaner som varje vecka deltar i någon gudstjänst har röstat på republikanerna.

De har alltså ställt sig bakom en kandidat, som i valrörelsen utmärkt sig för rasism, sexism, kvinnoförakt, hatfulla uttalande mot muslimer och latinamerikanare, ständigt dokumenterade lögner, förnekande av de massiva vetenskapliga varningarna för klimathotet, hot att ta tillbaka USA:s undertecknande av klimatavtalet i Paris, ovisshet om USA längre vill i Nato stödja till exempel de baltiska staterna inför hotet av Rysslands expansionspolitik med mera.

Därtill har de stöttat en kandidat med en uppskattad förmögenhet 33 miljarder, som ändå vägrar betala skatt och lovar att ytterligare sänka skatterna för de rikaste i USA. Hur ska de fattiga, som röstat på honom, kunna tro att han är mannen att minska de stora inkomstklyftorna i USA?

I ett seminarium på Open Up i Örebro om tolerans och integration sa författaren och journalisten Göran Rosenberg bland annat ”50 miljoner amerikaner har röstat fram en president som bevisligen är en lögnare, en hatare och en kvinnoantastare.

Med hatets och lögnens språk har han kommit till makten på demokratisk väg. Göran Rosenberg framhåller ordens betydelse: ”Ord kan döda, de är inte att leka med.” Som barn till överlevare från Förintelsen vet Rosenberg vad han talar om.

Vad är det som gör att rykten, lögner, hat och öppen rasism slår igenom? Göran Rosenberg anser att det handlar om att människor tappat fotfästet, en känsla av att inte vara behövd, att riskera förlora sin sociala position. Den risken finns uppenbart även i Sverige. Därför är kampen för allas värde och värdighet så oerhört viktig, liksom kampen mot sociala orättvisor och ökande ekonomiska klyftor i samhället.

I Dagen avslutade Joel Halldorf sin ledarartikel den 11 november med en from förhoppning: "De antiliberala har vind i seglen, men kyrkorna har som den sista vitala folkrörelsen en unik uppgift och möjlighet att verka för den fulla demokratins restaurering".

När man ser på hur den stora majoriteten av kristna i USA värderar och agerar så känns det dock inte hoppfullt att kyrkorna skulle kunna spela någon större roll för en positiv samhällsutveckling. Hoppet kanske står till den nye påven Franciskus sociala engagemang. Honom borde både de evangelikala och katolikerna i USA – av vilka 52 procent röstade på Trump – lyssna noga till.

Nils Holmberg,

Nora

Fler artiklar för dig