Vad är ett skrivande ledarskap, Halldorf?

Ska författandet skötas centralt inom Pingst? frågar Sigvard Svärd.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Joel Halldorfs ledare i Dagen den 7 juli 2017, ”Kyrkan behöver ett skrivande ledarskap”, gjorde mig både fundersam och bekymrad. Hur jag än läser, begriper jag inte meningen med texten; vad det är för något som ska uppnås?

Om det saknas idéer och visioner inom Pingst för att riksledarskapet och pastorerna i församlingarna inte hinner skriva böcker som ger nya ”idéer och visioner” – på grund av att mycket tid måste läggas på organisation, leder det då inte till ökad organisation när dessa nya idéer och visioner ska förverkligas?

När Joel Halldorf framställer ett behov av skrivet material, för att bättre kunna hålla samman Pingst ifråga om teologisk riktning och vägledning, i en tid ”med stor tillgänglighet av förvirrande förkunnelse via poddar och youtube-kanaler”, då efterlyser han författare. Men finns inte dessa redan?

Här tänker jag på böcker som har givits ut de senaste åren av till exempel pingstpredikanterna Daniel Alm, Dan Salomonsson, Tomas Sjödin, Josef Östby, Carl-Henric Jaktlund, Dan Johansson, Nils-Olov Nilsson, Peter Halldorf, Bo-Krister Ljungberg, Lars-Evert Jonsson, Tommy Dahlman, Tommy Lilja, Krister Nordin, Anders Olsson, Petter Danling, Ove Lindeskär och Hans Jansson. Och lägg till detta det Teologiska Nätverket som producerat skrifterna ”Trons hemlighet”, som fått erkännande inom Pingst att ha fångat dess tro och teologi på ett bra sätt.

Pingst har sedan länge inte något eget bokförlag. Böcker som skrivs i dag av pingstpredikanter ges ut på många olika kristna förlag. Lewi Pethrus böcker gavs framför allt ut på Förlaget Filadelfia, genom vilket bokförlag de flesta författarna inom dåtida Pingst utkom med sina alster. Det fanns en tid när kristna böcker ansågs tvivelaktiga om de utkom på annat förlag än Pingsts eget. Är en ordnad bokutgivning i skilda ämnen genomförbar inom Pingst och är det ens eftersträvansvärt?

Joel Halldorf skriver: ”Om kyrkan inte ska förledas, förtunnas eller fragmenteras behövs vägledning. De personer som fått förtroende att leda kyrkan har här en särskild uppgift.” Min fråga blir då: Vilka är dessa inom Pingst som ”fått” förtroende? Ska författandet av herdeundervisning skötas centralt inom Pingst genom ett utnämnt överledarskap, likt Svenska kyrkans och Katolska Kyrkans biskopsämbeten? Eller väntas det på en ny våg av lokala pingstpastorer som i de lokala församlingarna bibelpredikar likt hur (biskop?) Lewi Pethrus gjorde på sin tid?

Sigvard Svärd

 

Joel Halldorf svarar direkt:

Först ett tack till Sigvard Svärd för intressanta synpunkter på min ledare. Min avsikt var att peka på skrivandets roll i det kyrkliga ledarskapet, inklusive vikten av att skriva långa texter. Att göra en grundlig samtidsanalys och beskriva vägen framåt kräver utrymme och tar tid. Jag är precis som Svärd glad över de pastorer som i dag har tid och möjlighet att skriva, och vill uppmuntra dem att fortsätta göra det – och kanske inspirera några ytterligare att fatta pennan. Men det kräver att församlingar låter pastorn ta tid till fördjupning, och gärna också att samfunden stöttar på lämpliga sätt. Vi behöver tillsammans skapa en ekologi för fördjupning och skrivande genom bokförlag, tidningar, tidskrifter, läsning och samtal kring böcker.

Foto: Privat
[x]
Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Annons
Annons
Attacken mot synagogan
Annons
Annons