Debatt

Vems inflytande ökar med avdragsrätt?

Att avdragsrätten gör kyrkan mindre beroende än statsbidrag är tveksamt. Motiven bottnar i båda fallen i girighet och man måste då ha starka givare.

Jag tillhörde de som när de statliga bidragen infördes varnade för att bidragen skulle bedra mer än bidra till kyrkornas utveckling. Men kanske har också avdragsrätten sina nackdelar. Varför ser ingen att avdragsrätten riskerar att öka församlingarnas beroende av penningstarka givare?

Svenska evangeliska alliansen och många andra kyrkor och organisationer propagerar för att gåvor till ideell verksamhet ska bli avdragsgilla. Nu senast skrev Jacob Rudolfsson den 13 maj, samordnare för Svenska evangeliska alliansen, att avdragsrätten skulle minska kyrkornas beroende av staten och göra dem mer beroende av Gud.

I sin artikel visar Rudolfsson på att de statliga bidragen ökat risken för teologiska påtryckningar från statens och samhällets sida. Han illustrerar med erfarenheter från en kristen studentgrupp som uppmanats ändra sina stadgar för styrelseval och att dåvarande kulturministern Marita Ulvskog 2002 varit positiv till att koppla de statliga bidragen till att stärka de homosexuellas ställning.

Men vems inflytande ökar med avdragsrätten? Den som ger sitt bidrag till en församling, en kyrka eller en ideell organisation och vill utnyttja avdragsrätten för att minska sin skatt måste också styrka att han/hon givit ett bidrag. Alltså måste den mottagande organisationen lämna en uppgift både till myndigheterna och till bidragsgivaren.

Risken är enligt min mening uppenbar för att den lokala församling som har en eller flera stora privata bidragsgivare ganska lätt hamnar i en beroendesituation. Och för den lokala församlingen är det knappast bättre att vara beroende av en kapitalstark givare som också kan driva sin mening i församlingen än att stå emot politiska motståndare som utifrån vill påverka församlingen i en viss riktning.

Det förvånar mig att kristna personer som engagerar sig i kampanjen för avdragsrätten, och som tycker att ett sådant system skulle vara bättre än de statsbidrag som samfunden får, tar så lite hänsyn till att Jesus själv så starkt pläderar för att givandet ska ske anonymt och i det fördolda. Det vill säga på ett sätt som bara Gud själv har insyn i. Läs Bergspredikan, Matteus 6:1-4. Jämfört med Jesus ord väger det ganska lätt att avdragsrätten motiveras med att givandet ökat med mer än 30 procent på sex år sedan den införts i Norge, och att nästan alla jämförbara länder i västvärlden har infört systemet med avdragsgilla gåvor.

Jag anser att församlingarna har goda bibliska skäl att tacka nej både till bidrag och avdrag.

Daniel Wärn, pastor och journalist.

Fler artiklar för dig