Vill muslimer i Sverige införa sharialagar?

Vetenskapssamhället måste få möjlighet att ställa frågor­ till svenska muslimer om vilka värderingar de står för, skriver tre fellows vid Claphaminstitutet.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Debatt

Vi har genom medier nyligen mötts av beskedet att en imam i Göteborg tydligt leder en stor klan muslimer och gärna ser sin verksamhet som ett komplement till polisen.

Vi har också hört om hur Nacka kommun agerat i ett polygamistfall, där utfallet blev att kommunen köpte tre lägenheter för fjorton miljoner till en man, hans fruar och sexton barn.

Hur ska vi förhålla oss till detta? I många länder runt om världen finns det en stor andel muslimer som förespråkar att sharialagar ska vara officiell lag eller ersätta delar av våra västerländska lagar. Är det lämpligt också i Sverige?

Först några fakta från The Pew Research Center. En ma­jo­ritet av världens muslimer lever i Asien. Indonesien och Indien har mycket stora befolkningsgrupper som är muslimska. Mellanösterns muslimer motsvarar endast 20 procent av det totala antalet människor som bekänner sig till islam.

Religionen växer, inte minst av demografiska skäl. Muslimer föder generellt sett helt enkelt många barn. I år är antalet muslimer i USA 3,35 miljoner, drygt två miljoner är vuxna (varav mer än hälften är invandrare) och drygt 1,3 miljoner barn, och motsvarar en procent av befolkningen.

I Europa är de fler, och av flera anledningar växer de. Man räknar med att var tionde europé är muslim år 2050. I vissa områden utgör de redan en stor och kraftigt växande del av befolkningen.

I vissa starkt muslimskt orienterade länder finns ett stort stöd för att sharialagar ska vara officiell lag. I Afghanistan anser 99 procent av alla muslimer detta, i Irak och i palestinska territorier runt 90 procent, i Malaysia och Niger nästan lika stor del och i Pakistan strax därunder, för att nämna några. Vad som menas med detta är naturligtvis skiftande eftersom sharia betyder olika saker och har olika betoningar i olika muslimska läger.

I Nigeria ser var femte muslim positivt på IS, något som kan tyckas märkligt efter Boko Harams härjningar. Boko Haram är den inhemska muslimska terrorgrupp som svurit trohet mot IS. När det gäller synen på bruk av våld kan nämnas att fyra av tio av muslimer i de palestinska terri­torierna anser att våldsamma aktioner emellanåt kan rättfärdigas.

I Afghanistan finner vi motsvarande siffra. Bland USA:s muslimer säger 7 procent att självmordsbombningar ibland kan rättfärdigas, och 1 procent att de ofta kan det. Så få procent kan tyckas lite, men 7 procent motsvarar i USA nästan en kvarts miljon individer.

I Policy Research, Westminster från 2015 svarade 43 procent av muslimerna i England att de mer eller mindre önskade att delar av sharialagarna skulle ersätta brittisk lag (16 procent förespråkar detta starkt, medan 25 procent tenderar att stödja). Färre än var tionde var starkt emot och något fler lutade åt att sharialagar inte skulle ersätta brittiska lagar. Men gruppen­ som var emot motsvarar alltså minde än en fjärdedel av muslimerna.

Fler än hälften av muslimerna skulle välja att inte gå till polisen om de fick reda på att någon närstående hade blivit involverad med personer som var sammankopplade till terrorismen i Syrien. En annan sak som minst sagt kan sägas vara anmärkningsvärd är att endast 4 procent (!) av muslimerna i England anser att al Qaida låg bakom 11 september-terrorattacken i New York.

Konspirationsteorierna får dock stort utrymme: Mer än var tredje muslim i England anser att USA ska ha skulden för terrorattacken – och ytterligare 7 procent skyller judarna (!) för denna fruktansvärda händelse! Frågan blir vad som skapat denna verklighetsuppfattning bland muslimerna i England?

Självfallet vet vi att det finns en stor variation bland muslimer när det gäller synen på förhållandet till västerländska samhällen och lagar, sharialager och bruk av våld.

Men i ljuset av de ovan nämnda sifforna inställer sig frågan om hur svaren skulle se ut om man frågade muslimer i Sverige om hur många som skulle vilja ersätta delar av Sveriges lagstiftning med sharialagar?

Hur många skulle och hur många skulle inte gå till polisen om de fick kunskap om bekantas kopplingar till muslimska terrororganisationer? Hur ställer man sig till frågan om självmordsattacker kan rättfärdigas? Eller till skuldfrågan gällande terrorattacken i New York i september 2001?

För att undvika missförstånd är det angeläget att vetenskapssamhället får möjlighet att ställa dessa och liknande frågor, för att förtydliga vilka olika typer av värderingar som råder inom den stora och växande gruppen muslimer i vårt samhälle och för att vi som samhälle bättre ska kunna förstå den värderingssituation som faktiskt råder – och hantera denna på ett sätt som bäst befrämjar vårt samhälle.

Kjell O. Lejon, professor i religionsvetenskap

Mats Tunehag, ordförande för Business as mission global

Bo Nyberg, ordförande för Kristna friskolerådet

De tre artikelförfattarna är fellows vid Clapham­institutet.

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (89%)
  • Nej (9%)
  • Vet inte (2%)

129 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
#vardeljus

Rösta på årets förebild!

Rösta på årets förebild!

  • Micael Grenholm, arbetar ideellt bland tiggare, genom sin organisation Stefanushjälpen.

  • Eivor Nordin, har i 25 år sytt och stickat babykläder till nyblivna mödrar världen över.

  • Kenneth Skoogh, har arrangerat populära hockeyläger där många unga spelare fått höra om Jesus.

  • Mariella Issa, samlar in pengar och hjälper barn, äldre och änkor på plats i det krigsdrabbade Syrien.

Klicka på bilderna för att läsa mer om respektive kandidat.
Annons
Annons
Annons
Annons