Visa verklig respekt för våra invandrare

Jag tycker att det är dags att vi behandlar våra bröder och systrar från andra länder med respekt. Och detta oavsett om de är kristna eller muslimer. Men det gör vi ju kanske du säger. Se så mycket vi gör.

Men om du tänker efter, ser vi dem verkligen som en av oss? Ser vi dem som Guds barn, likvärdiga oss själva?

Jag är beredd att svara nej på den frågan. Varför undrar du? Jo, vi anser nämligen inte att de är vuxna att ta det ansvar som vi ställer på oss själva och på andra som är födda i vårt land. Vi tror inte att de kan ta ansvar och ställer lägre krav på dem än på oss själva. Vi får ett tudelat samhälle som består av vi och de andra.

Men du kanske tycker att det är att vara god att inte ställa för höga krav? Då blir vi ju inte så hårda. Om jag ska vara ärlig tror jag att det är där skon klämmer. Vi vill inte vara stränga och hårda. Vi vill vara snälla. Men snällhet och godhet är aldrig samma sak. Kanske det också är för att vi har dåligt samvete för att vi ser ner på de andra och behandlar dem olika som vi ställer lägre krav?

Vår olika behandling visar ju att vi inte tror att de kan leva upp till den frihet vi har och att de inte har de mentala, intellektuella och moraliska resurser som vi har. Men tänk på konsekvenserna om du ursäktar en person som är invandrare när han beter sig som ett vilddjur, ja värre än ett vilddjur för de våldför sig inte på honor. Det du då säger genom din undfallenhet och ursäkt är att du förväntar dig att han ska bete sig som ett vilddjur.

Den som får ta ansvar för sina handlingar kan växa med detta, men den som aldrig får ta ansvar för sina handlingar tror till slut att han är ett vilt djur och de avskyvärda handlingarna som han utför blir hans sätt att visa förakt mot dem som inte tar honom på allvar genom att inte förvänta sig att han ska ta ansvar.

Gunilla Ideström,

Ulricehamn