Delade meningar om nya kyrkohandboken

Första advent är inte bara startskottet för ett nytt kyrkoår. I år utgör helgen även premiär för test av en ny version av Den svenska kyrkohandboken. Det är dock inte alla som jublar över förändringen.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

– Det är ett försök att tillfredsställa alla, men i praktiken kommer de olika fraktionerna inom Svenska kyrkan att dras ännu mer från varandra, tror Gunvor Vennberg, teolog och ledamot i stiftsfullmäktige i Luleå stift för Frimodig kyrka.

– Den utveckling vi har sett inom kyrkan förstärks av att det här finns massor av alternativ. Utformningen av gudstjänsten säger mycket om var vi står teologiskt och nu kan man välja åt vilket håll man vill gå.

En konkret sak i det nya förslaget som hon har invändningar mot är att man kan välja att plocka bort syndabekännelsen i mässan, den ska nu bli frivillig.

– Kyrkan hade tidigare bikten innan mässan, sen flyttade den in i själva ordningen som en gemensam syndabekännelse. Nu vill man göra den frivillig. Det tycker jag känns väldigt tveksamt.

På söndag går startskottet

Många är i stället nyfikna och ser fram emot att börja använda den nya handboken. Knappt hälften av alla svenskkyrkliga församlingar ska, med start på söndag, testa den föreslagna kyrkohandboken under ett kyrkoår.

– Om den antas av Kyrkomötet 2015 blir detta den åttonde kyrkohandboken i ordningen efter reformationen, säger Boel Hössjer Sundman, projektledare för arbetet med revideringen.

– Det är således en långsamhetens bok och en speciell händelse i kyrkans liv.

Ärkebiskop Anders Wejryd lyfter fram en invändning som skulle kunna tala emot en ny kyrkohandbok.

– Folk känner ändå igen så lite i kyrkan, vi behöver vara aktsamma om det som är bekant, har jag hört vissa säga. Men vill man fira gudstjänst precis som vanligt kan man göra det, samtidigt som det nu ges stora valmöjligheter.

Lång förebredelsetid

Arbetet med att förändra kyrkohandboken har pågått länge. Initiativet togs av kyrkostyrelsen redan 2006. En stor projektgrupp bestående av representanter från hela landet har jobbat med det som nu läggs fram som förslag.

Finns en facebookgrupp

Debatten kring de nya förslagen har även den pågått länge. Jermunn Solem, komminister i Norrlands inland, startade en facebookgrupp med anledning av revideringen. Hans gissning var att den skulle samla ett 40-tal kyrkliga nördar. I dag har gruppen 3 500 medlemmar.

– Jag tror intresset delvis beror på att kyrkan är lite dålig på att skapa mötesplatser där man får diskutera inomkyrkliga frågor, säger han.

– Diskussionen på facebook har inte bara handlat om förslaget utan om allt möjligt. Det har heller inte bara varit svenskkyrkliga som deltagit utan folk från alla samfund.

Vissa inlägg har handlat om detaljer i förslaget, som exempelvis att nattvardskalken föreslås bytas till ordet ”bägare” och Kyriet ska heta ”Kristusrop”. Det förekommer också mer övergripande teologiska frågor som vad kyrkan är och bör vara. Själv tycker Jermunn Solem att förslaget är bra på det stora hela.

– Det är egentligen väldigt likt den handbok som finns i dag, men för oss som arbetar i mindre församlingar speglar den nya bättre vad vi gör tycker jag.

Känns lite nervöst

På söndag håller han sin första gudstjänst med den nya handboken och han erkänner att det känns lite pirrigt.

– Framför allt med den nya musiken som ska sitta. Vi får helt enkelt öva med församlingen och sen lita på att den helige Ande leder oss rätt.

Fakta:

  • Fakta: Den sven-ska kyrko-handboken
  • En kyrkohandbok innehåller ordningar för gudstjänster, till exempel högmässa, dopgudstjänst och vigselgudstjänst som firas i Svenska kyrkan.
  • Både alternativ på texter och musik finns beskrivet.
  • I det nya förslaget finns fler alternativ att välja mellan när man utformar gudstjänsten, bland annat 13 nattvardsböner och åtta syndabekännelser.
Annons
Annons
Annons
Annons