DO: Ovanligt med förbud mot religiös klädsel

Den nya EU-domen ger arbetsgivare möjlighet att förbjuda religiös klädsel på jobbet. Hittills är det något som är ytterst ovanligt i Sverige. Och SD:s utspel att införa en religiöst neutral klädkod på landstingsnivå går troligtvis inte att få igenom utifrån domen, menar DO.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Det dröjde inte många dagar förr­än Sverigedemokraterna reagerade på EU-domen om förbud av religiösa symboler, och i två regioner kom motioner som föreslog en klädkod för anställda inom landstinget där religiös klädsel skulle förbjudas.

Ovanliga önskemål

Om det nu kommer att komma en lavin av önskemål med dylika klädkodskrav återstår att se. För tidigare har det varit ytterst ovanligt att arbetsgivare vill förbjuda anställda att visa religiösa symboler utifrån en önskan om att uppvisa ett neutralt varumärke.

Det menar man i alla fall på DO, Diskrimineringsombudsmannen.

– Vi har bara haft ett ärende som vi har drivit, från 2013, säger Clas Lundstedt, pressansvarig på DO.

Och där blev det inte skarpt läge. Ärendet avgjordes inte i domstol, utan det hela slutade i förlikning.

Mer fokus på hygien än neutralitet

I de fall där klädkoder diskuterats har det oftast handlat om hygien, jämställdhet och säkerhet. Alltså inte om att uppvisa neutralitet, som EU-domen handlar om. Clas Lundstedt berättar att domen tar upp hur ett varumärke ska kunna skyddas, och utifrån det måste personalen klä sig religiöst neutralt om arbetsgivaren vill det.

– Men EU-domen kan inte användas för att godtyckligt förbjuda religiösa symboler. Utan det handlar om att ett varumärke ska förknippas med neutralitet.

Vissa kan inte krävas ta av sig symboler

Personer som inte har någon kundkontakt kan exempelvis inte krävas att ta av sig kors, kippa, slöja eller något annat religiöst eller politiskt plagg, med hänvisning till EU-domen.

SD som nu vill införa klädkoder i landsting, hur går det ihop?

– När det gäller just den här domen så kan man säga att den sannolikt inte är överförbar på ett landsting. Det är nämligen väldigt tydligt att frågan starkt kopplas till rätten till närings­frihet, och då är det inte överförbart på en offentlig arbetsgivare.

– Men det här är ett politiskt utspel och då blir frågan hypotetisk, eftersom ingen i dags­läget kan säga hur ett förbud skulle komma att bli utformat. Vi kan dock principiellt inte uttala oss i en fråga som vi inte har utrett, säger Clas Lundstedt.

Rättsprocessen

Två fall har varit vägledande då EU-domstolen tog beslut om att förbjuda religiös klädsel.

Ett fall är från 2006, då ett företag i Belgien sparkade en beslöjad muslimsk kvinna som satt i receptionen.

Det andra fallet är från 2008, där en kvinnlig ingenjör tvingades sluta på en konsultfirma.

Även i detta fall rörde det sig om slöjan, efter att en kund hade framfört klagomål.

EU-domen slog fast att det inte går att införa ett slöjförbud, utan i så fall ett förbud för all religiös klädsel.

#MeToo
Annons
Annons
Annons
Annons