Barnmorska: Klimatet har hårdnat för barnmorskor

Samvetsfrihet har de senaste åren varit ett omdiskuterat ämne, och två barnmorskor har drivit frågan till Europadomstolen eftersom de inte vill medverka vid aborter. Samtidigt finns det vårdpersonal som i det tysta haft uppgörelser med sina chefer och på så sätt haft samvetsfrihet. Här är barnmorskan Margaretha Berggrens berättelse.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Dokument

Barnmorskan Margaretha Berggren berättar: 

Jag började jobba som barnmorska 1972 och gick i pension 2013. Under hela mitt yrkesliv har jag haft samvetsfrihet. Men något formellt dokument med underskrift har jag själv aldrig skrivit på. 

Men reell eller faktisk samvetsfrihet har fungerat på alla sjukhus där jag har varit anställd under mina dryga 40 år, på många olika sjukhus i Sverige från norr till söder.

Under mina 18 år som chef planerade vi vård­enhetschefer verksamheten på Länssjukhuset Ryhov utifrån många olika parametrar och hänsynstaganden. Samvetsfrihet för att inte delta i abortverksamhet var bara en liten del av hela planeringen för god och säker patientvård och personalvård.

Jag har inte känt att jag varit annorlunda för att jag haft samvetsfrihet.

 

Det är inga problem schematekniskt alls, aborter är en så liten verksamhet i det stora hela. Särskilt i dag då de medicinska aborterna utgör 93 procent och de så kallade hemaborterna också ökar. Problemet i dag är att man inte längre vill ha barnmorskor med samvetsfrihet och annan syn på abort. Men schematekniskt går det att få ihop, det är inga problem om man vill lösa det.

Läs också: Läkare slipper medverka vid aborter – men kan inte berätta om det
 

Jag är själv kristen, men jag skulle kunna vara sekulär och ändå känna samma sak inför att medverka vid aborter. För mig är livet okränkbart.

Jag har varje dag i mitt yrke träffat kvinnor som genomgått abort och jag behandlar inte dem annorlunda än någon annan. Att möta patienter eller arbetskamrater som inte delar min uppfattning i olika frågor, existentiella eller etiska, är något som händer dagligen och där ett professionellt förhållningssätt är självklart.

Jag har aldrig upplevt att jag blivit ifrågasatt i mitt yrke och har inte känt att jag varit annorlunda för att jag haft samvetsfrihet. Men jag vet att klimatet hårdnat för senare års barnmorskor. Det är bara att titta på drevet på Ellinor Grimmark och Linda Steen. 
Ingen här i Jönköping får i dag uttala sig offentligt att de är av en annan åsikt. Vill du få en anställning som barnmorska har du inte längre frihet att uttrycka ett önskemål om samvetsfrihet. Då är inte din anställning kvar. Ett sådant förhållningssätt fanns inte på kartan när jag jobbade.

Läs också: Sjuksköterska: Det var bara jag som ville ha samvetsfrihet

Annons
Annons