Gode Gud, välsigna maten, amen

Ta inte saker för självklart! Var tacksam! Det är en inställning som de allra flesta kan hålla med om är viktig. Hos familjen Ericsson är det också anledningen till att be bordsbön.

”Tack gode Gud för maten, amen.” Vi knäpper händerna och allt blir stilla för en stund. Sedan är det varsågod att ta för sig av kvällsmaten. Anders och Maria Ericsson har kommit hem från dagens arbete, tonårsdöttrarna Rebecka och Miriam har kommit hem från skolan och man samlas runt matbordet. Kvällssolen kastar långa skuggor in i rummet och gemenskapen är varm.

– Det är konstigt, säger Maria, men vi ber nästan aldrig för maten när det bara är Anders och jag utan det blir när vi sitter ner hela familjen. Så bordsbönen har nog också något med delande att göra, med familjen.

Anders håller med:

– Måltiden är ju en gemenskap och bönen skapar en samhörighet.

114437.jpg

Bordsbönen skapar samhörighet, tycker familjen Ericsson i Tannåker.

 

Både Anders och Maria har växt upp med att be bordsbön och därför tyckte de att det kändes naturligt att fortsätta när de fick egen familj.

– Vi har också medvetet valt att tacka i stället för att be Gud välsigna maten. Vi har ju mat på bordet, vi behöver inte mer. Vi har redan så att det räcker, säger Anders.

Men om bordsbönen har blivit en vana, finns det då inte en risk för att det blir slentrian?

– Visst kan det kännas så ibland, som att man bara bränner av en rad ord, menar Anders.

– Nja, jag brukar ändå tänka på vad jag gör när jag ber för maten, menar Rebecka.

”Skönt att stanna upp”

Maria medger att hon ibland skulle önska att den där korta bordsbönen fick bli lite längre. Något som man nu och då också tar tillfälle till hemma hos familjen Ericsson.

– När man har rusat på en hel dag är det väldigt skönt att få stanna upp en kort stund och få perspektiv, säger Maria.

– Ja, om man låter bordsbönen fortsätta i fri bön så känner man ännu mer den här kristna gemenskapen runt måltiden, säger Anders.

Hur gör ni när ni har gäster, brukar ni be bordsbön då också?

– Jo, det tror jag … för det mesta har vi väl bett även när ni har haft kompisar här? säger Anders med viss tvekan och bollar frågan till döttrarna.

– Jo, alla vet att jag är kristen och kommer man hem hit till mig så känner man mig så pass väl. Jag har aldrig tyckt att det känts konstigt att be, säger Rebecka.

Men det finns ändå tillfällen när det inte har varit lika självklart, menar Maria.

– Ibland har vi haft andra gäster här hemma som man inte känner lika väl och då brukar vi nog försöka känna av om det skulle kännas obekvämt för dem att vi ber bordsbön. Eller om våra gäster skulle uppfatta en bordsbön som ett försök att visa oss märkvärdiga på något sätt. Då låter vi hellre bli.

Driver även ekologiskt jordbruk

Någon kilometer längre bort i grannbyn Skällandsö bor familjen Munro. Även hos dem är bordsbönen viktig. Mark är visserligen pastor så man kan ju tänka sig att det hör till jobbet att inte glömma bort att tacka Gud för maten – men sanningen ligger djupare än så. Familjen driver också ett ekologiskt jordbruk med odling av grönsaker och kanske ger det extra fyr åt tacksamheten.

– Vi har känt att bordsbönen är en av få saker som verkligen kan ändra fokus på dagen, säger Mark.

114444.jpg

Ingrid och Mark Munros familj har gått från att be fritt till att använda en formulerad bön.

 

Under en lång tid tog man tillfället i akt att be fritt vid maten vilket gav möjligheter att be och tacka för allt möjligt. Sedan kom en period när den fria bönen inte kändes lika självklar. Det kändes viktigt att ge tonåringarna i familjen en vana som var lätt att fortsätta med och då var det enklare med en formulerad bön.

– Vi började med att be Gud välsigna maten, och sen gick vi över till en enkel tackbön: Tack gode Gud för maten.

114446.jpg

Så hur viktig är egentligen tacksamheten? För Viveca Poluha som bor i Ljungby tillsammans med sin familj är det väldigt viktigt att säga tack.

– Jag såg en gång ett vykort med texten ”Låt inte gåvorna skymma givaren” och det har satt sig i mig. Det finns så mycket att vara tacksam för. Och när jag säger tack i bordsbönen blir jag så medveten om att Gud och Jesus är så oerhört nära.

Ber även på restaurang

För Viveca är det självklart att också tacka Gud för maten om man äter på restaurang.

– Jag minns särskilt en gång när jag och min man åt ute, det var innan barnen kom, och vi tog varandras händer och tackade Gud för maten. I efterhand fick jag höra att det hade gjort väldigt djupt intryck på en person som hade sett oss.

Även när barnen som i dag är 7, 9 och 13 år gamla tar med sig kompisar hem är bordsbönen ett naturligt inslag. ”Så här gör vi i den här familjen.”

– Det är aldrig så att det har känts pinsamt. Tvärtom tror jag att det är jätteviktig att stå upp för bönen i familjen och visa att det inte är något man skäms för. Visst kan bordsbönen ibland ske på rutin för att skapa en god vana för våra barn. Men det viktigaste är att visa att vår tro har ett djup.

 

 

alternative_text

Bordsbönen kan stärka vår gästfrihet, skriver Åsa Molin.

Utdrag ur ny bok om bordsbön: ”Bordsbönens styrka är att den blir en inbyggd puls som hjälper till att stärka vår gästfrihet och fördjupa vår tacksamhet”.

114586.jpg

När gäster kommer på besök kan det som man själv tar för givet plötsligt hamna i ett nytt ljus. Man ser sina egna vanor genom någon annans blick och det vanliga förvandlas till något märkligt: ”Jaha, brukar ni göra så!”

Bordsbönen är en sådan vana som kan hamna i ett nytt gäst-ljus. Jag minns när jag var barn och vi hade gäster som förvånat tittade upp när min mamma eller pappa sa: ”Ska vi be?” före maten. De hade samma häpna uttryck i ansiktet som artisten Jill Johnson när rapparen Erik Lundin föreslog att de skulle be en bordsbön före frukosten. I tv-programmet ”Jills veranda” tar Jill Johnson emot olika artister som får besöka Nashville och utforska olika delar av countryn. När hiphopartisten Erik Lundin kom ner till frukost den första morgonen under hans besök sa han: ”Ska vi säga grace, nu när vi ändå är i sydstaterna?”

”Gör du det?” frågade Jill helt förbluffad, ”då får du göra det”.

Kameran zoomar in hur de håller varandra i händerna tvärsöver bordet. Erik böjer ner huvudet och ber (på engelska): ”Herre, jag är tacksam för den mat du har skänkt oss. Det är en stor glädje att få vara här i Nashville och jag ser fram emot att få tillbringa några dagar med min fina vän Jill, amen.”

”Amen, wow!” utbrister Jill. Och sedan strax efter, ett spontant wow till, som att hon fortfarande håller på och smälter att de precis bett bordsbön tillsammans.

”Ja, jag är inte religiös på något sätt, men det är bara så att maten smakar godare när man har bett för den”, säger Erik, som om han behöver förklara sig.

För mig blir hans bön som ett litet veck i tv-programmet. En slags existentiell STOPP-skylt som skapar en oväntad paus, ett utrymme av stillhet och tacksamhet där i köket. Vi stannar upp, och andra dimensioner sätts i svängning. Bönens språk rullas ut som en inbjudan att se livet som djupare och vidare än det som syns, och ligger sedan som en basgång genom hela programmet.

Men bordsbönen hade också kunnat bli ett draperi, ett främlingsskapande. Om Jill till exempel inte hade räckt ut sina händer utan avvaktande och distanserat stått bredvid och studerat Erik när han bad. För Jill var detta något totalt oväntat, som tittare ser vi att hon tappar fattningen för en liten stund.

114704.jpg

Och jag sitter där i soffan och undrar – funderade Erik över detta innan? Gjorde han en hastig överslagsräkning med fördelar och nackdelar? Eller kom det bara som en spontan impuls?

Kanske var det en bönevana han lärt sig av sin släkt i södra USA och nu när han kom tillbaka till ”sydstaterna” så påminde hans kropp honom om att be bordsbön? Inte på svenska, utan på engelska, det språk han lärt sig be bordsbön på.

När gäster sitter med vid bordet hemma, kanske för första gången, uppstår för många bordsbönsbedjare det här ögonblicket av överslagsräkning. Hur konstigt kommer våra gäster att tycka att det är att vi ber för maten? Har de varit med om det förut? Kommer de att känna sig exkluderade? Kommer barnen att fråga: ”Varför bad vi inte som vi brukar mamma?” Är det här ett lägligt tillfälle att ”komma ut” som kristen? Kommer bönen att ställa sig i vägen, göra våra gäster obekväma, eller kommer den att tas emot som en inbjudan till en rymligare och djupare samvaro, som Eriks bön gjorde?

För mig är det där ofta ett lite obekvämt ögonblick när jag står och väger mellan att be högt eller inte när vi har gäster hemma som inte är troende. Att be eller att inte be, det är frågan.

Vad är det egentligen som pågår i den där inre förhandlingen? Det är ett vägande av hur mycket bagage av olika sorter som kommer med själva bönen. Risken att den inte blir den öppna inbjudan jag önskar utan snarare en religiös banderoll. Att bönen inte blir det tolkande tecknet på gästfrihet utan något slags självrättfärdigt vittnande, något som ska visas upp.”

Åsa Molin, teolog och lärare på Akademi för Ledarskap och Teologi i Örebro. Har bland annat skrivit böckerna ”Hemvägen”, ”Himlen omfamnar jorden” och ”Och hjärtat vänder sig om”.

 

alternative_text

Fem procent av alla svenskar över 15 år ber bordsbön varje dag.

Fem procent av alla svenskar över 15 år ber bordsbön varje dag. Och det är ungdomar och boende i södra Sverige som ber mest. Bara en procent av norrlänningarna ber Gud välsigna maten. 
Undersökningen gjordes av Sifo för ett par år sedan och visar att bordsbön långt ifrån är något självklart, inte ens bland kristna.

Libris ger i maj ut boken ”Gode Gud välsigna maten, amen”. Den speglar bordsbönen ur många olika perspektiv, som tacksamhet, tillit och jämlikhet. Bland författarna finns namn som Anne Lamott, Esther Kazen, Joel Halldorf och Norman Wirzba. Frågor som lyfts är bland annat om en enkel bordsbön kan göra skillnad för hur vi ser på maten, våra kroppar, naturen och varandra. Och vad har egentligen bordsbönen för funktion om måltiden mest är förknippad med ångest och konflikt?

Fascinerades av bönens betydelse

Lina Mattebo som är redaktör och även skribent i boken hoppas att den ska bli till hjälp och fördjupning.

– När jag började forska om bordsbönen blev jag så fascinerad. Jag upptäckte att det fanns så många olika bottnar. Jag har själv växt upp med att be Gud välsigna maten men aldrig funderat på hur mycket som faktiskt ryms i bordsbönen om att vara människa och att vara kristen, säger Lina.

Hon menar att bordsbönen kan bli en konkret och praktisk hjälp att se Gud i vardagen.

– Vi får uppmärksamma maten och varandra, den som har odlat ingredienserna och tillagat måltiden, vi får tacka Gud för gåvorna. Inte ta livet, maten och varandra för givet. Inse att allt är en gåva från Gud, säger Lina.

Kan bli en daglig andakt

114776.jpg

Men gör det verkligen någon skillnad att be Gud välsigna maten? En sådan liten enkel bön? Lina tror det.

– Det är en väldigt enkel ritual att tacka Gud för maten, men den gömmer oändliga djup. Bönen påminner mig om att mitt liv ytterst sett inte hänger på mig, säger Lina.

Hon menar att den enkla bordsbönen faktiskt kan bli till en daglig andakt där vi påminner oss om att livet är en gåva, känner tacksamhet över mat, kropp och vänner – och ber om ödmjukhet och hjälp att dela med sig.

– Ibland får vi för oss att det är de stora händelserna eller förändringarna som definierar våra liv. Men det är ju tvärtom vår vardag och våra återkommande vanor som formar oss till dem vi blir och vad vi ser, säger Lina.

Ber du bordsbön varje dag?

– Jag märker ofta att det är ganska svårt att få till i vardagen. Jag bor själv och glömmer ibland bort att be bordsbön när det bara är jag som äter, maten blir så lätt då bara något man ska få i sig. Däremot märker jag att det är lättare att komma ihåg när jag har gäster, säger Lina.