Karismatiska katoliker blir allt fler

JAKOBSBERG, STOCKHOLM. En Mariaskulptur hänger på väggen längst fram i kyrkan. Men bönestunden liknar mest ett pingströrelsemöte med lovsång, tungotal i den helige Ande, bön för sjuka och profetior.
Den karismatiska förnyelserörelsen i katolska kyrkan har rört vid åtminstone 120 miljoner människor i världen de senaste 50 åren. I Sverige välkomnar biskop Anders Arborelius de karismatiska nådegåvorna till kyrkan.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Dokument

Onsdagskväll i Heliga Trefaldighets Katolska kyrka i Jakobsberg, strax norr om Stockholm, byggd 1999. Först firas mässan med nattvardsgång och nunnor från Elisabethsystrarna bland gudstjänstdeltagarna i bänkarna.

Därefter är det dags för den karismatiska bönegruppen i församlingen att ta vid. Den här kvällen har man också bjudit in andra katolska karismatiska grupper runtomkring i Stockholmsområdet. Ett 50-tal personer är på plats.

Pancho Chin A Loi är anställd diakon i församlingen. Han är en före detta musiker med rötterna i Peru, som nu har hängt av sig den vita mässdräkten för att ta gitarren i handen och leda lovsången. Pancho har tidigare varit ordförande för den karismatiska förnyelserörelsen i Sverige, och fungerar numera som rådgivare till styrelsen.

– Sverige behöver en total omvändelse och frälsning. Det ska vi be för i kväll. Vi får se vart den helige Ande leder oss. Ni som får ord eller tilltal från Herren är välkomna fram, säger Pancho Chin A Loi när han inleder samlingen.

Mångkulturell samling

Det är en tydlig mångkulturell variation bland deltagarna i kyrkan den här kvällen. Knappt hälften ursprungssvenskar och för övrigt från flera världsdelar med olika klädkulturer.

När den karismatiska förnyelsen växte fram i Sverige på 1970-talet var det mer homogent. Men i dag är det latinamerikaner, afrikaner, indier och polacker i Sverige som bär med sig nya upplevelser och uttryck av den helige Ande in i den katolska kyrkan.

Den medeltida latinska pingsthymnen ”Veni Sancte spiritus” sjungs och påminner mötesdeltagarna i Jakobsberg om andeutgjutelsen och Andens gåvor. I det nya lovsångshäftet som delats ut finns också välkända sånger från svensk frikyrkokultur. Som ”Ande du som livet ger, fall nu över mig”, eller med mer moderna tongångar i refrängen: ”Kom du helige, helig Ande kom. Kom du helige, ja kom, helig Ande kom.”

Öppen för ekumeniska kontakter

Den karismatiska förnyelserörelsen har alltid varit öppen för ekumeniska kontakter mellan olika kyrkor. Diakonen Pancho har exempelvis haft nära kontakter med det som då var baptistförsamlingen Elimkyrkan och pastor Hans Sundberg (senare Vineyard), berättar han för Dagen. Pancho utbildade sig på pastorslinjen vid baptisternas Betelseminarium. Men som katolik i botten ”ledde Gud mig tillbaka”, säger han.

Efter en och en halv timma med gemensam lovsång, och ett par framförda budskap om att det är dags att ta sin kallelse från Gud på allvar, och om att vara Hans redskap, är det så dags för personlig förbön för den som så önskar. Ett antal förebedjare kallas fram. Det bildas en kö med tiotalet personer i. Flera gör korstecknet på vägen fram enligt katolsk tradition. I nästa stund lägger förebedjarna försiktigt händerna på dem för att bedja.

Läs mer: Inès Gynette Buzirukanyo: ”Anden är med även i det svåra”

Profetiska budskap och tungotal

Tre personer faller lätt bakåt, och läggs ned på golvet. Här framförs profetiska budskap, och tungotal kan höras. Det hela går lugnt och stilla till. Successivt fylls bönekön på tills de allra flesta har passerat efter någon timma.

Diakonen Pancho håller upp en katolsk guld-monstrans (hållare för oblater), som representerar Kristi närvaro, framför några av dem han ber för. Han har ett brett rött band över axeln ner till höften, den röda liturgiska Andens färg.

Bengt Malmgren är läkare och aktiv som förebedjare i bönesamlingen. Han är också den som administrerar den karismatiska förnyelsens webbsida i Sverige. Efteråt förklarar han att det här med att människor faller inte är något man uppmuntrar, men hanterar när det händer. Ibland kan det vara mänskliga inslag, tror han, men menar också att Gud kan vara i detta. Det gudomliga och det mänskliga existerar sida vid sida, resonerar han.

Startade i Pittsburgh, USA

Det är i år 50 år sedan den internationella karismatiska förnyelserörelsen bröt fram bland studenter vid universitetet i amerikanska staden Pittsburgh, 1967. Därifrån spred sig rörelsen ut över världen och beräknas i dag ha berört över 120 miljoner katoliker i över 200 länder i olika världsdelar.

Under pingsthelgen, 31 maj – 4 juni, blir det ett stort internationellt firande i Rom av 50-årsjubileet. Bland annat kommer ett 20-tal personer från Sverige att resa dit. Höjdpunkten blir mässan med påven på Circus Maximus på pingstdagen, en av de största samlingsplatserna som går att hitta i Rom.

Ruth Gillegård, numera ordförande för de katolska karismatiska grupperna i Sverige och aktiv i den spanska bönegruppen, är en av svenskarna som reser till Rom i pingsthelgen.

– Jag räknar med att det blir en jättefin upplevelse där vi får jubla, be och sjunga med karismatiker från hela världen, och med påven Franciskus, säger hon.

Antalet katolska karismatiker i världen.

Ingen stor rörelse i Sverige

Även om det är åtskilliga miljoner katoliker över världen som har berörts av den helige Andes kraft, så har det varit ganska tyst om saken i Sverige på senare år. Traditionellt finns inom Katolska kyrkan en skepsis och ovana vid den karismatiska förnyelsens uttrycksformer, även om påvarna i Rom under en längre tid har uppmuntrat till en större hängivenhet till den helige Ande, och andra Vatikankonciliet 1964 erkände de andliga nådegåvorna som verksamma i vår tid.

Stöd från biskop Anders Arborelius

Katolske biskopen i Sverige, Anders Arborelius, är också positivt inställd. Han berättar för Dagen att han redan under sin studietid i Belgien och Rom på 1970-talet kom i kontakt med den karismatiska förnyelsen. I Sverige har han besökt de karismatiska grupperna, och exempelvis varit med i Oas-sammanhang, en andlig väckelserörelse inom Svenska kyrkan.

– En nådegåva till hela kyrkan, säger han om den karismatiska förnyelserörelsen i Katolska kyrkan. Här i Sverige handlar det främst om en lekmannarörelse.

Exakt hur många som finns i olika katolska karismatiska bönegrupper är Anders Arborelius osäker på. Han tippar preliminärt på 500 till 1 000 personer. Men sedan finns också andra människor som har en mer oregelbunden koppling och kanske deltar i en helg-retreat när katolska karismatiska förkunnare kommer på besök från Latinamerika eller Indien, något om händer med jämna mellanrum.

Han menar att den katolska kyrkan i Sverige behöver vara öppen för den här typen av yttringar, inte minst på grund av invandringen där många av de katoliker som kommer till Sverige är vana vid den helige Andes nådegåvor i sin fromhet, och annars riskerar att söka sig till andra kyrkor och samfund.

”Väckelsepredikant” från Indien

Fader Dominic Valanmanal från provinsen Kerala i södra Indien är en av de internationella katolska ”väckelsepredikanter” som numera brukar besöka Sverige. Två-tre gånger om året håller han retreater bland svenskarna. Där låter Fader Dominic också sina andliga gåvor av helande och befrielse komma till uttryck.

94603.jpg

Vid de tillfällena brukar det vara fullsatt i kyrkorna, även om det är ytterst få (några hundra) som samlas i Sverige jämfört med upp emot 100 000 människor utomhus vid en enda av hans samlingar i Indien.

Fader Dominic har valt Sverige som huvudkvarter för sina resor i Europa. Det beror mycket på att den indiske affärsmännen och katolske lekmannen Dennis Abraham Thazhamoni bor i Sverige. Dennis Abraham har tagit det som sin uppgift att organisera Fader Dominics arrangemang i Norden och beskriver sig som en ”lekmannamissionär” med en kallelse från Gud.

– Fader Dominic har hört Gud kalla honom till Sverige, säger Dennis Abraham, som känner starkt stöd från biskop Anders Arborelius i sitt arbete.

Har stort inflytande i Europa

I provinsen Kerala i Indien har en stark karismatisk väckelse dragit fram hos miljontals indier. Fader Dominic är direktor för ett stort retreatcenter, men reser över såväl Europa, USA som Australien. Första lördagen vare månad direktsänder han via webben med människor från 91 länder som tittar.

Inflytandet från karismatiska katolska indier är i dag stort i Europa. I Storbritannien finns exempelvis 60 000 människor i London med sina rötter i Kerala-provinsen. Även i Sverige bor flera präster med ursprung i Indien, bland annat i Jakobsberg, berättar Dennis Abraham.

Ulf Ekman på karismatiskt möte med påven

En av Sveriges mest kända katoliker är numera Ulf Ekman, efter att han 2014 lämnade Livets ord och trosrörelsen. I samtal med Dagen säger Ulf Ekman att vi ofta inte märker så mycket av den katolska karismatiska rörelsen i Sverige, men internationellt är den ”vital”.

Ulf Ekman.

2014 var Ulf Ekman med på Olympiastadion i Rom ihop med 60 000–70 000 katolska karismatiker, mest italienare, och påven.

– Det var en mäktig upplevelse, säger han.

Han talar om katolska karismatiker i Polen, Frankrike, Latinamerika och i Australien. Sistnämnda världsdelen besökte han i början av året.

– Den enkelhet och spontanitet som ofta präglade den karismatiska rörelsen i Sverige på 1970-­talet har man behållit i den karismatiska delen av den katolska kyrkan. Man lever ut det i kommunitets­livet eller i församlingen utan större ståhej.

Andedopet och nådegåvorna, evangelisationen samt den ekumeniska öppenheten är grundbultar, enligt Ekman.

– Det jag har upplevt vid olika katolska karismatiska sammanhang skulle vilken svensk pingstvän som helst känna sig väldigt hemma i och uppskatta, säger Ulf Ekman.


Läs mer: "2010 öppnades den karismatiska dörren för mig"
 

Mässan och sakramenten i centrum

Samtidigt som den helige Andes yttringar bland karismatiker i den katolska kyrkan har likheter med svensk frikyrklighet är man från katolskt håll noga med att man är just katoliker. Det är mässan och de sju sakramenten som står i centrum – och detta har man ingen ambition att ändra på.

Biskop Anders Arborelius betonar också att nådegåvorna kan vara fler än bara tungotal, helande och liknande som ofta framhålls i en frikyrklig tradition. Inom den katolska kyrkan kan också exempelvis ”lidandet” vara en nådegåva – eller ”karism” – viktiga inte minst i en förföljelsesituation, betonar Arborelius, och tar Moder Teresa av Calcutta som exempel.

– Humorn kan vara en annan viktig gåva i vår gravallvarliga tid där människor tar sig på så väldigt stort allvar, säger han.

d

Andra andliga rörelser inom Katolska kyrkan

Anders Arborelius framhåller också att det finns dussintalet andra ”andliga rörelser” inom Katolska kyrkan i Sverige vid sidan av den karismatiska förnyelsen. Dit räknar han bland annat lekmannarörelserna Focolare, Neokatekumenatet, Maria-Legionen, Schönstatt-rörelsen och olika orientaliska katolska grupper.

– Det karismatiska är något som finns i hela kyrkan. Sedan kan man uttrycka det på olika sätt. Det viktiga är att detta är något som stärker tron och kyrkan. Här behövs urskiljning.

Varje pingstafton anordnar den katolska kyrkan i Sverige en gemensam pingstvigilia (nattvardsgudstjänst) i katolska domkyrkan i Stockholm för att främja gemenskapen mellan de olika andliga rörelserna.

Vid firandet i Rom kommer biskop Anders Arborelius inte att vara med. Han stannar i Sverige för att på hemmaplan försöka gestalta den helige Andes verk i samband med kyrkans pingsthögtid.

THOMAS ÖSTERBERG

Läs fler artiklar om katolska karismatiker

Katolska karismatiker på Sverige­besök

Några katolska karismatiska internationellt kända förkunnare som besökt Sverige senaste åren:

Fader Dominic Valanmanal, direktor för Marian Retreat center, Anakara i regionen Kerala i Indien.

Syster Margaritha Valappila, Josefssyster från Indien, verksam i Tyskland.

Fader John Bashobora, präst från Uganda som ber om helande och befrielse.

Fader Manuel Rodriguez, Jesuit-präst från Peru med helandets gåva.

Fader Raniero Cantalamessa, kapucinmunk i Franciskaner­ordern, utsedd att predika för påven och aktiv inom karismatiska förnyelsen.

Nu talas i tungor inom alla samfund

Tungotalet praktiseras numera i hela bredden av frikyrkor och i delar av Svenska kyrkan, visar en enkätundersökning Dagen gjorde 2014 bland 400 präster och pastorer i Svenska kyrkan och frikyrkorna.

78 procent av de kristna ledarna uppgav att medlemmarna i deras församling talar i tungor, ”vanligtvis” eller ”ibland”, enskilt eller i mindre sammanhang. I Equmeniakyrkan talades i tungor i sju av tio församlingar, i EFS i nästan åtta av tio och i Svenska alliansmissionen i nästan nio av tio församlingar, enligt enkäten.

Avvek gjorde Svenska kyrkan (utom EFS). Här förekom tungotal i två av tio för­samlingar.

94687.jpg

Pancho Chin A Loi, diakon i Heliga Trefaldighets Katolska kyrka i Jakobsberg.

Foto: Thomas Österberg
[x]
94882.jpg

Dennis Abraham, katolsk karismatiker och lekmanna­missionär.

Foto: Natanael Johansson
[x]
94878.jpg

Biskop Anders Arborelius.

Foto: Natanael Johansson
[x]
93073.jpg

Ulf Ekman.

Foto: Joakim Lundgren
[x]
Dom mot sexåtalade fd kyrkochefen
Annons
Annons
Annons
Annons