Kreativiteten som räddar kyrkan

I Sverige finns 2 282 kristna församlingar. Alla funderar på hur de ska få fler intresserade av Jesus. Det har satt igång en våg av kreativa uttryck. Vi har gett oss ut i kyrksverige på jakt efter nya sätt att vara kyrka.

På fasaden till Filadelfiakyrkan i Stockholm sitter två stora skyltar: en med texten ”Gud hjärta Stockholm” och en med ”Kom som du är” – två tydliga signaler till människorna som går förbi. De senaste åren har församlingen arbetat medvetet med kreativa uttryck för att fler ska få fatt på den kristna tron.

– Allt som lever förnyas ständigt – det är själva livstecknet. Vi vill vara i dialog med samtiden, säger Niklas Piensoho, föreståndare i församlingen, när vi slår oss ner i Rörstrands slott som sitter samman med kyrkan och fungerar som församlingens konferensvåning.

En del i den ständiga förnyelsen är att få fler människor i funktion och låta fler kreativa uttryck ta plats. År 2016 satte församlingen upp påskföreställningen ”72 timmar”, vilket blev en kreativ kraftinjektion som påverkat kyrkans liv mer än någon kunde ana.

– Innan hade vi accepterat att folk åker iväg under påsken och därför gjort budgetlösningar kring påskgudstjänsterna, men sedan fick vi en känsla att vi skulle satsa ordentligt på påsken, säger Niklas Piensoho.

108866.jpg

Frida Guldstrand och Niklas Piensoho.

Kraft och kompetens

Frida Guldstrand, som länge lett lovsång i församlingen och som i dag är ledare för Filadelfia kreativ, var en av initiativtagarna.

– Vi ville göra något som binder samman kreativa uttryck och konstaterade att vi både har kraft och kompetens i huset. Vi var fem personer som i november började spåna och i februari hade vi vårt första rep för ”72 timmar” – en modern musikteater om Jesus och påskdramat. Utifrån bibeltexter skrevs manus för föreställningen och musiken som används är en blandning av nyskrivet och befintligt material.

– Då inser man vilken kraft som uppstår när rätt människa är på rätt plats. Totalt var 150 personer från församlingen delaktiga och alla gjorde det ideellt, säger Niklas Piensoho.

108860.jpg

Från föreställningen "72 timmar". Foto: Simeon Hagström

Föreställningen berörde många

Föreställningen ”72 timmar” blev en stor succé och i påsk sätts den upp för tredje gången. All kreativitet som frigjordes i och med musikalen har också plockats upp i de ordinarie gudstjänsterna.

– Vi märkte att människor blivit berörda av olika uttryck i föreställningen – för någon var den en dans, för en annan en bild och det blev viktigt för oss att använda hela gåvopaletten i det fortsatta arbetet, berättar Frida Guldstrand.

Ungefär samtidigt lämnade den tidigare musikpastorn sin tjänst och församlingen bestämde sig för att även organisatoriskt visa att kreativitet är bredare än musik. Filadelfia kreativ hade skapats och svarade på en fråga som Niklas Piensoho och många andra grunnat på:

– Om man inte gillar och sjunga, hur passar man in i kyrkan då?

108858.jpg

Från föreställningen "72 timmar". Foto: Simeon Hagström

Kreativa uttryck förstärker budskapet

I och med satsningen på Filadelfia kreativ har fler människor fått ta plats med sina gåvor. De som tidigare suttit stilla i bänken har kunnat bidra och inför varje gudstjänst frågar man sig vilka kreativa uttryck som kan förstärka budskapet, allt från genomtänkt ljus och dramatisering av en bibeltext till en specialskriven sång till predikan.

– När man ger människor möjlighet att blomma ut i sina gudagivna gåvor och sätter ihop dem med andra – det är då det exploderar. Jag uppmuntrar alltid människor att göra sitt bästa, varför skulle vi inte göra det bästa för Gud? Samtidigt betonar vi att det vi tjänar med i kyrkan inte definierar vårt människovärde, vi är värdefulla för Gud oavsett. I det behöver man varandra för att hålla rätt fokus, säger Frida Guldstrand.

108863.jpg

Bakom kulisserna vid en söndagsgudstjänst i Filadelfiakyrkan i Stockholm. Foto: Simeon Hagström

Niklas Piensohos och Frida Guldstrands råd till församlingar som vill se mer kreativitet blomstra är att se vilka gåvor som finns i församlingen, att våga spänna bågen och att inte fastna i hur saker har gjorts tidigare utan våga tänka nytt.

– En pastorskollega föreslog att ha gudstjänst på en måndag i stället för söndag under några sommarveckor för några år sedan, vilket först orsakade starka reaktioner. Inte kan man väl ha gudstjänst på måndag? Men de provade och resultatet blev lyckat. Det har nästan aldrig kommit så många på gudstjänsten som då, berättar Niklas Piensoho.

 

alternative_text

Söndagsgudstjänst i Filadelfia. Foto: Berne Wilhelmsson

alternative_text

Frida Guldstrand leder Filadelfiakyrkan i Stockholms kreativa arbete. ”Vi vill visa att kreativitet är mer än musik” säger hon. Foto: Simeon Hagström

Tin MörkAtt våga tänka nytt är en av utgångspunkterna i ”Nya sätt att vara kyrka” – ett nätverk inspirerat av anglikanska kyrkans ”Fresh Expressions”. I Sverige är det framför allt EFS och Svenska kyrkan som anammat tankesättet. Tin Mörk (bilden) som är präst i en landsortsförsamling utanför Uppsala och inspiratör i nätverket, förklarar innebörden:

– Fokus är att vi som kristna är kyrka var vi än är, oavsett om det sker i en kyrkobyggnad eller inte.

– Ofta tänker vi att församlingsutveckling är lika med gudstjänstutveckling, men så behöver det inte vara. Vi tror att nya och gamla uttryckssätt behövs för att vara en inkluderande gemenskap för människor.

Relationell och missionell gemenskap

”Nya sätt att vara kyrka” bygger på några kännetecken som kan sammanfattas i att kyrkan ska vara en relationell och missionell gemenskap med Jesus i centrum som anpassar sig till den kontext människor befinner sig i. Att gestalta Guds rike i ord och handling är centralt.

– En grundtanke är att möta människor där de är. För många är det ett stort steg att ta sig till en kyrka och då måste vi som kristna hitta andra vägar.

– Många församlingar kanske har en Alphagrupp och kämpar med att få in människorna som går kursen i den ordinarie gudstjänstverksamheten. Där säger vi att den gruppen är en fullvärdig kyrka som den är. I framtiden kommer vi att se fler och mindre enheter, tror Tin Mörk.

Skapande, andakt och middag

Henrik RoosNågot som blivit populärt inom ”Nya sätt att vara kyrka” är Messy Church – en aktivitet för hela familjen som innehåller skapande, andakt och gemensam middag. En variant av detta finns i Boo församling i Stockholm där Henrik Roos (bilden) är kyrkoherde. För att nå barnfamiljer bjuder de in till ”Himmel och pannkaka”.

– Alla har inte möjlighet att gå på gudstjänst på söndagar klockan 11 även om de skulle vilja. När vi funderade på vilka grupper vi inte når, men skulle vilja nå, dök barnfamiljer genast upp. Och utifrån det växte ”Himmel och pannkaka” fram.

”Himmel och pannkaka” äger rum en gång i månaden. Upplägget är enkelt: Öppna förskolan övergår i en gudstjänst anpassad till mindre barn, som sedan övergår i pannkakslunch.

– Ett 70-tal människor kommer varje gång och är glada för att de kan fira gudstjänst mitt i vardagen. Vi vill skapa en mötesplats som funkar med det så kallade livspusslet och genom att bjuda på pannkaka har vi löst lunchen för familjerna.

I Boo församling har man också testat konceptet ”Mer av söndag” – en kafégudstjänst i en lokal i Orminge centrum som även kyrkovana känner sig hemma i. Gudstjänstformen bygger på delaktighet och innehåller fika, samtal kring en bibelförkunnelse och skapande för barnen. I en avslutande mässa visar barnen upp det som de skapat och de vuxna delar tankar från bibelsamtalen.

– När jag gav mina anställda uppdraget att skapa en ny gudstjänstform var instruktionen att ta fram en gudstjänst som de själva skulle vilja ta med sina familjer till. Resultatet blev ”Mer av söndag”.

alternative_text

Gudstjänst med pannkakslunch är uppskattat både bland barn och föräldrar i Boo församling.

Johanna LundströmAtt vända på perspektiven och komma dit människor är i stället för att få dem att komma till kyrkan är filosofin bakom ”Vardagsrummet” i Örnsköldsvik – en ideell förening på kristen grund som vill skapa ett rum för kreativitet och eftertanke. Johanna Lundström (bilden) är en av initiativtagarna.

– Jag hade en längtan att skapa en mötesplats mitt i Örnsköldsvik där vi kunde möta människor längs deras livsvandring och skapa goda samtal. Vanligtvis brukar man bjuda in människor till kyrkan och försöka få dem att trivas där, men vi ville göra på ett annorlunda sätt.

Konstnären Linda Lundin och hennes man, låtskrivaren och artisten Niclas, hade burit på samma längtan. När de blev sammanlänkade med Johanna Lundström genom Mats Olsson och EFS lokal mitt i stan samtidigt blev ledig, tog ”Vardagsrummet” form.

Skapar ett uppbyggligt sammanhang

Sedan öppningen i april har ”Vardagsrummet” haft morgonbön varje morgon och eftermiddagsaktiviteter tre dagar i veckan; den öppna skaparträffen ”Kreativa rummet”, samtalsträffen ”Viktigt på riktigt” och ”Böckernas bok” – ett samtal som utgår från en bibelberättelse. Alla aktiviteter bidrar till att skapa ett uppbyggligt sammanhang där människor får uttrycka sig på olika sätt.

– Många upptäcker sig själva genom konsten, säger Johanna Lundström.

109251.jpg

Charlotte Höglund, Immanuelskyrkan i Stockholm.

Samma tänk finns i Immanuelskyrkan i Stockholm där Charlotte Höglund är en av pastorerna för 153-gudstjänsterna – en gudstjänstform som från början riktade sig till unga vuxna med ett ambivalent förhållande till kyrkan. I dag attraherar de en bredare grupp och gudstjänsterna präglas av enkelhet, autencitet och kreativitet.

– Vi jobbar med predikoteman och ber alltid en kreatör att tolka temat. Under årens lopp har det bland annat varit en installation i rummet som ”stör oss” när vi kommer in, en blyertsteckning som hängs upp vid förbönsplatsen och en film som någon har gjort med sin mobil.

Kreativitet öppnar tankarna

Charlotte Höglund har märkt hur kreativiteten öppnar tankarna och bidrar med något som predikan inte gör.

– Predikan kan inte landa hur som helst eftersom den förhåller sig till bibeltexten, men kreatören har en annan frihet. Den enda uppmaningen våra kreatörer får är att skapa utifrån temat, bibeltexten, sin kristna världsbild och sig själva. Vi kontrollerar inte vad som presenteras.

– För flera år sedan framförde några dansare en dans om bön och vår kultur av stress. De gick snabbt fram och tillbaka vid altaret med sina symboliska mobiltelefoner, men så bröts musiken och vilan kom vid knäfallet. Jag minns inte vad predikanten sa, men jag minns dansen och hur den träffade mig.

Konstnärliga uttryck välkomnas

I Immanuel 153 får alla som vill uttrycka sig konstnärligt – såväl tonåringen som den professionella dansaren. Charlotte Höglund tror också att sättet vi använder kreativitet på säger något om vår syn på Gud.

– Om vi till exempel gör gudstjänstrummet varmt och inbjudande återspeglar det den Gud vi talar om.

alternative_text

Till ”Vardagsrummet” i Örnsköldsvik kommer människor i alla åldrar för att umgås, samtala och skapa kreativt. Foto: Johanna Lundström

Nästan varje dag lägger Niklas Piensoho, föreståndare för Filadelfiakyrkan i Stockholm, en kortandakt på Facebook och Instagram, vilket blivit en stor framgång. Både han och Frida Guldstrand, ledare för Filadelfia kreativ, är övertygade om att kyrkan bör dra nytta av den digitala tekniken.

– Tidigare affischerade man på stan, men nu är det i mobilen som människor får sin information. Det måste vi hänga på, vi måste kommunicera Jesus där människor är, säger Frida Guldstrand.

Filadelfiakyrkan insåg kraften i sociala medier när de marknadsförde ”72 timmar”. Uppmuntrade av resultatet har de nu anställt en person som tar fram grafiskt material att sprida inför varje gudstjänst. Niklas Piensoho sammanfattar:

– Sociala medier är hur bra som helst. Effekten är enorm.

Digitaliseringen går för långsamt

Flera kyrkor har precis som Filadelfiakyrkan hakat på den digitala utvecklingen och använder sig av sociala medier för att dela predikningar, filmer och bilder. En som tycker att det ändå går för långsamt är Johan Eriksson som sitter i Googles ledningsgrupp för Sverige. Han är medlem i Fol­kungakyrkan i Stockholm och vill se hur kyrkan snabbare kan bidra till att skapa en bättre värld.

– Digital teknik är inget mål i sig, det enda målet är att göra saker bättre för människor. Genom digital teknik förändras verktygslådan för hur vi kan nå dessa mål. Saker förändras ständigt. Den enda långsiktigt hållbara strategin för kyrkan är att lära sig saker snabbare än världen förändras och omsätta dessa lärdomar till relevant innovation.

– Med digital teknik är det möjligt för en församling i Smedjebacken att nå en miljard människor på en söndagsgudstjänst, men då behöver vi också ha den ambitionen.

Mobilen den viktigaste kommunikationskanalen

Johan Eriksson har flera konkreta förslag på hur kyrkor kan använda digital teknik. Han nämner att människor i genomsnitt tittar på mobilen 150 gånger per dag, vilket gör den till den i särklass viktigaste kommunikationskanalen. Därför måste församlingarna se till att deras mobilsajter ger en bra användarupplevelse. Dessutom kan kyrkan bli bättre på digital marknadsföring och sökoptimera sina hemsidor så att kyrkan kommer högt upp på träfflistan när människor till exempel googlar ”meningen med livet”.

Den enda risken Johan Eriksson ser med att använda digital teknik i kyrkan är att vi använder den för lite.

– Det enda vettiga förhållningssättet till digital teknik att kasta sig in i det snabbare än någon annan så att vi kan lista ut vad som är bra och dåligt och därefter sätta agendan. Annars får vi leva med konsekvenserna av resten av världens beslut om hur digital teknik bäst ska användas.

Mötesplatser både online och offline är ett koncept kyrkorna satsar på när det gäller att nå nya människor. I en värld i ständig förändring behövs både rötter och vingar. Men också mod att våga tänka nytt. Precis det som skett i såväl Stockholm som Örnsköldsvik.