”Kyrkan i Eritrea använder maffiametoder”

Eritrea använder den eritreansk-ortodoxa kyrkan i Sverige för att spionera och samla in pengar. Det har lett till att kyrkan kluvits i två delar, där en gren vägrar lyda under den fruktade diktaturen på Afrikas horn. Konflikten berör också många traditionella svenska församlingar, då de låter eritreaner fira gudstjänst i sina lokaler.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Dokument

Det började med en övertalningskampanj. Inifrån församlingen. De borde ändra sig, och underordna sig kyrkans ledning i Eritrea. När inte det fungerade kom ryktesspridningen om prästen. ”Han är en landsförrädare.” En känslig anklagelse, menar han, för vem vill vara emot sitt land?

Sedan kom hoten. Inte direkt, öga mot öga, eller ett telefonsamtal mitt i natten. Nej, mer subtilt. Via rykten som fångades upp av hans närstående. De berättade att de hört att hans släkt nere i Eritrea kunde vara i fara. Och det stämde. Efter ett tag fängslades en i familjen. Tortyr förekom, men detaljerna utelämnas då prästen själv berättar. Kanske för att han inte vet allt. Han berättar att telefonerna är avlyssnade och rädslan stor, så mycket får vara osagt.

– Det är på grund av dig, har i alla fall familjemedlemmen sagt till honom.

Han är säker på att det har med hans vägval som präst att göra. Även här, i Sverige, i en annan världsdel, försöker diktaturen i Eritrea att styra över människors liv. Och de använder den eritreansk-ortodoxa kyrkan för att göra så.

Prästen i fråga vill vara anonym, för vad som sägs i en tidning kan få konsekvenser för nära och kära i Eritrea. Han har inte berättat det här för många, men känner sig lättad att ändå få göra det.

– Kyrkan måste vara fri från politiken. Om regimen får styra över oss, så kommer vi aldrig att bli fria, säger han.

Präster trakasseras hårt

Han tillhör den eritreansk-ortodoxa kyrkan som vuxit fram i exil, som vill kapa banden med den statligt styrda kyrkan i Eritrea. De präster som väljer att gå den vägen trakasseras hårt, vilket prästen vi talar med vittnar om.

Efter alla påtryckningar och hot, funderade du på att byta sida?

– Jag måste stå upp för sanningen.

Men du har betalat ett högt pris?

– Som präst vet jag att jag måste offra mig, så som vår Herre offrade sig för oss. Men det gör ont, för mina släktingar har inget med det här att göra. Det gör jätteont.

Tror du andra inom kyrkan utsätts för samma sak?

– De har samma problem, säkert värre än jag.

Eritrea är landet som människor flyr från i tusentals varje månad, och som numera går under det föga smickrande smeknamnet ”Afrikas Nordkorea”. När du hör nyheter om flyktingar som drunknar på Medelhavet är det i många fall eri-treaner som betalat med sina liv då de försöker nå Europa.

I flera års tid har eritreaner varit en av de största grupperna som söker asyl i Sverige. I likhet med flyktingarna från Syrien får i stort sett alla stanna. Den stora skillnaden är att eritreaner inte flyr från ett krig.

Kontrollerar eritreaner i exil

Det är känt sedan tidigare att Eritrea använder sina ambassader för att kontrollera eritreaner i exil, där de bland annat samlar in en ”frivillig skatt” på två procent av inkomsten. Något som sker bland annat via utpressning, exempelvis kan ambassaden vägra lämna ut viktiga dokument, och även framföra hot mot släkt och vänner i Eritrea.

Mindre känt är att de även använder trossamfund. Flera personer som vi pratat med säger att den eritreansk-ortodoxa kyrkan är ett redskap som används för att spionera på människor och samla in pengar till regimen. Anklagelserna kommer från eritreaner som valt att bryta med den statskontrollerade kyrkan och som försöker bygga upp ett ortodoxt samfund utan koppling till politiken.

Men innan vi går in närmare på situationen i Sverige tar vi oss en titt på Eritrea. Som så många andra diktaturer har denna ett system för hur den ska kontrollera religionsutövare. Den låter några få religiösa samfund få existera öppet, som sedan utsätts för statens kontroll. Fyra samfund har tillåtelse att existera, och den ortodoxa kyrkan är den i särklass största kyrkan i landet.

Anklagas för att tortera troende

När experter på religionsfrihet jämför världens länder brukar Eritrea hamna i bottenligan, tillsammans med länder som Saudiarabien, Nordkorea, Burma och Iran. Eritrea anklagas bland annat för att fängsla och tortera troende, uppgifter finns att mellan 1 000 och 3 000 personer sitter inspärrade för sin tros skull. Frikyrkliga som inte är registrerade är en av de mest utsatta grupperna.

Men även de godkända samfunden styrs hårt. Som den ortodoxa kyrkan, vars högste ledare, patriark Abune Antonios avsattes av regeringen. Sedan 2007 sitter patriarken i husarrest, och regeringen utsåg istället en ny patriark, Dioskoros. Sedan dess är den eritreansk-ortodoxa kyrkan inte speciellt välkommen i ekumeniska kretsar. Inga andra ortodoxa kyrkor erkänner den, de får inte vara med i Kyrkornas världsråd. Inte heller i Sverige är kyrkan med i den ekumeniska gemenskapen i Sveriges kristna råd (SKR).

– Det står alla öppet att söka medlemskap hos oss, men det har de inte gjort, säger Misha Jaksic, samordnare för den ortodoxa kyrkofamiljen.

– Men de skulle få svårt att få medlemskap i ett ekumeniskt organ som SKR, då de inte erkänns av de övriga ortodoxa medlemskyrkorna.

Kyrkor kommer i kläm

Misha Jaksic berättar att det inte är ovanligt att kyrkor kommer i kläm i totalitära stater som Eritrea. I den orientaliskt ortodoxa kyrkogemenskapen har man slutit upp bakom den fängslade patriarken, vilket gjort att den statligt styrda eritreansk-ortodoxa kyrkan är helt isolerad.

Men de troende eritreanerna är alltså inte enade bakom den statskontrollerade kyrkan. I exil har en ortodox kyrka vuxit fram som är lojal med den fängslade patriarken, och som motsätter sig att staten blandar sig i kyrkans angelägenheter.

I Sverige leds denna oppositionella kyrka av fader Afewerki, som menar att han företräder den sanna kanoniska kyrkan. Han är inte nådig i sin kritik av den eritreanska statskyrkan, och menar att dess verksamhet i Sverige styrs av regimen i Eritrea, genom ambassaden i Stockholm.

– Det är inte biskopar som leder kyrkan, utan regimen själv, säger han.

Han säger också att den fängslade patriarken bara är toppen av ett isberg. Staten har rensat ut mängder med präster som var lojala med patriarken.

Flera personer vi pratat med i det här reportaget vill inte framträda själva. Men fader Afewerki säger att för hans del spelar det ingen roll. Eritreas regim har inget att sätta emot hans frispråkighet.

Han berättar att kyrkans män i Sverige försöker förtala honom och måla upp en falsk bild av de präster och diakoner som vägrar att underordna sig Eritreas diktatur. Det handlar om rena förtalskampanjer, där präster går ut och varnar eritreaner att ansluta sig till den kyrka han företräder.

– Jag har till exempel blivit beskylld för att vara protestant, säger fader Afewerki, vilket ska vara ett sätt att få ortodoxa att bli avskräckta.

Regimen har ett kontrollbehov

Anledningen till att regimen i Eritrea är ute och sår split bland eritreaner i Sverige är av rädsla, menar fader Afwerki.

– När folk kommer från Eritrea vill regimen inte att man ska organisera sig, utan de vill att man ska vända sig mot varandra. Om de ska engagera sig på något sätt ska det ändå ske under dess ledarskap.

Fader Afwerki har inga siffror svart på vitt, men han är säker på att den eritreansk-ortodoxa kyrkan även samlar in pengar till regimen i Eritrea. Ett tydligt bevis på det är att kyrkan helt saknar kyrkobyggnad, trots att den funnits närvarande i Sverige i cirka trettio år.

– Kopterna har sina kyrkor, syrianerna har flera stycken, men varför har inte eritreaner en enda kyrka, undrar han retoriskt.

– Jo, för att pengarna går till regimen.

Visst, erkänner han, kan han inte själv kontrollera den rivaliserande kyrkans ekonomi. Men han är inte ensam om anklagelserna, de kommer från personer som själva har sett vad som pågår. Och resonemanget är inte så långsökt med tanke på vad som hänt i Norge. För två år sedan avgjordes det en strid i Oslos domstol, där det kom fram att kyrkan slussade vidare pengar till Eritrea. Det är belagt att 700 000 norska kronor, som samlades in för att bygga en kyrka, fördes över till Eritrea. De församlingsmedlemmar som sedan stämde kyrkan för detta fick rätt.

Fader Afewerki berättar att även i Tyskland har det via domstolar kommit fram att kyrkan agerar så. Att det skulle vara annorlunda i Sverige har han svårt att tro.

Spionerar kyrkan också för regimens räkning på eritreaner i Sverige?

– Den kyrkan är beredd att göra allt som krävs av den. Det är inte en kyrka, de som jobbar där används av regimen.

Enligt fader Afewerki har kyrkan nära kontakt med ambassaden, som får reda på vad människor gör.

Kyrkan under fader Afewerkis ledning är i dag den minsta av de två eritreansk-ortodoxa kyrkorna i Sverige med uppskattningsvis 1 500 medlemmar. Många väljer dock att hålla sig borta från att hamna i en matrikel av rädsla för repressalier.

Under hösten är planerna att den eritreansk-ortodoxa kyrkan som fader Afewerki företräder ska bli ett eget samfund. Tills vidare vilar verksamheten under den koptiska kyrkans beskydd, en lösning som kom till efter att Eritrea avsatte kyrkans patriark. Vi träffar också fader Afewerki då han besöker Stockholm i och med den koptiske påven Tawadros Sverigebesök. Flera eritreaner är med på den välbesökta mässan i Högalidskyrkan.

Stefan Hill jobbar för kyrkans räkning under den fina titeln ”kansler”.

– Rent konkret är jag väl kyrkans kassör, förklarar han sin roll.

Mutar och hotar

Stefan Hill har redan tidigare försökt lyfta frågan om den eritreansk-ortodoxa kyrkans koppling till diktaturen i Eritrea, bland annat i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

– Eritreas regim bygger upp nätverk för kontroll och beskattning av eritreaner. De brukar bestå av kulturföreningar och där ingår de regimtrogna ortodoxa kyrkorna, berättar han.

– De jobbar aktivt på att ta över de regimkritiska församlingarna.

Enligt Stefan Hill går det ut på att muta och sprida ut hot.

– Din mamma har blivit sjuk, och det är svårt att få tag på mediciner. Så hotar de, och underförstått är att om du inte lyder mig så kommer din mamma att dö.

Hamnar sist vad gäller mänskliga rättigheter

Stefan Hill radar upp exempel på hur den regimtrogna ortodoxa kyrkan agerar i Sverige för att få över präster och hela församlingar på sin sida, där de medveten går in för att sabotera verksamheten för den politiskt obundna kyrkan.

Men kan hela kyrkan som lyder under Eritreas regim verkligen ses som genomrutten?

– Jag skulle bedöma det efter hur rutten den eritreanska statsmakten är, säger Stefan Hill, och hänvisar till alla de internationella undersökningar där Eritrea hamnar i botten vad gäller mänskliga rättigheter.

Sedan, menar Stefan Hill, är inte alla människor som är med i den statskontrollerade kyrkan ruttna, utan många kämpar för att göra det rätta. Han påpekar också att många lekmän är helt omedvetna om det här, utan söker sig till kyrkan för att det är en trygghet i ett nytt och främmande land. De behöver inte, som prästerna, ta ställning i konflikten. Många väljer också att hålla sig väl med de båda eritreansk-ortodoxa kyrkorna, även om de ligger i konflikt med varandra.

Är att jämföra med maffian på Sicilien

När Stefan Hill ska hitta en bra jämförelse för hur den statskontrollerade kyrkan fungerar jämför han med maffian på Sicilien.

– Kanske har man aldrig haft för avsikt att hjälpa maffian. Kanske känner man rent av motvilja till maffian. Ändå dras man kanske in i maffians klor. Maffian, liksom regimen i Asmara, är nämligen mycket kompetent på att bedriva den verksamhet som den livnär sig på.

– Maffian är diskret. Den framför sina hot sublimt och försiktigt. Den som ger sig i lag med maffian dras långsamt in under maffians kontroll. Du ber den om en tjänst. Den ber dig om en mottjänst. Och sedan hotar den med att avslöja vad du gjort.

Stefan Hill säger att man därför bör bemöta dem som jobbar i regimens församlingar med empati och förståelse.

– Sedan bör man så klart hjälpa de eritreaner som kämpar mot regimen, säger han.

Svenska kyrkor stöttar indirekt diktaturen

Stefan Hill menar också att konflikten mellan de båda kyrkorna inte bara är ett problem för eritreaner. Eftersom de uteslutande firar gudstjänst i lånade församlingar vilar även ett ansvar på kyrkor som upplåter sina lokaler. Svenska kyrkor är på så sätt med och indirekt stöttar Eritreas diktatur, bland annat så att den eritreanska kyrkan kommer billigt undan och kan slussa vidare mer pengar till Eritrea.

Stefan Hill tror att många är lyckligt omedvetna om det. Han har själv tagit fram en checklista som han tycker man bör använda då man hyr ut sin kyrkolokal till eritreaner (se faktaruta bredvid) för att säkerställa att man inte stödjer en av världens grymmaste diktaturer.

När det gäller ortodoxa församlingar bör man fråga vilken biskop de lyder under, en avgörande fråga om man vill veta vilken sida de står på i den schism som råder mellan de båda falangerna. Lyder de under den koptiske biskopen är det kyrkan som är lojal med den fängslade patriarken. Den regimtrogna kyrkan har länge haft sin biskop i Tyskland.

Men det är inte bara traditionella svenska kyrkor som kan anklagas (om än omedvetet) för att ge sitt stöd till den regimtrogna kyrkan. Även statsmakten sitter i samma båt då de fördelar bidrag. Förra året beviljades den eritreansk-ortodoxa kyrkan 145 000 kronor i statsbidrag. Om anklagelserna stämmer innebär det att den svenska staten är med och finansierar en kyrka lojal mot en av världens värsta diktaturer.

– Vi känner till kritiken mot den eritreansk-ortodoxa kyrkan i Sverige, särskilt riktat från representanter från den utbrytargrupp som du nämner, berättar Max Stockman, handläggare på SST, myndigheten som fördelar statsbidrag till trossamfund.

– Det har dock inte varit uppe för diskussion i relation till samfundets bidrag då den inte framförts med något sakligt eller faktabaserat underlag.

Den anklagade kyrkans företrädare känner inte heller igen sig i kritiken.

– Vi har inget med politik att göra, säger en representant från styrelsen som dock inte vill uppge sitt namn. Men han tillbakavisar att kyrkan skickar pengar till Eritrea.

Svårt att få svar

I övrigt är det svårt att få svar på våra frågor. Representanten säger att kyrkan gärna svarar på frågor, men bara om vi träffar hela styrelsen. Frågor via telefon, e-post eller sms vägrar de att svara på.

Men nu har jag dig på tråden, kan du inte svara på frågorna nu?

– Nej. Bara om du träffar oss. Du får skjuta upp publiceringen. Om du skriver något som inte stämmer så kommer vi att gå vidare, säger representanten för kyrkan.

Han talar om vikten av goda relationer. Men svara på frågor, det verkar kyrkan vilja göra på sina egna villkor, inte under dagarna som föregick den här publiceringen.

Bakgrund: Från självständighet till diktatur

Innan Eritrea blev en självständig stat 1993 kämpade de ett långt befrielsekrig från Etiopien.

Landets förste, och hittills ende, president heter Isaias Afewerki och är ledare för det enda tillåtna politiska partiet PFDJ.

Under hans styre har Eritrea blivit en av världens mest hårdförda diktaturer, och hamnar ofta i botten av tabeller som rör demokrati, pressfrihet och religionsfrihet.

Tips: När ni hyr ut lokaler

  • Stefan Hill, kansler i den eritreansk-ortodoxa kyrkans fristående gren, anser att man bör kolla upp vissa saker innan man hyr ut sina lokaler till eritreanska församlingar.
  • 1. Hyr ut till en fysisk eller juridisk person som får personligt ansvar för att uthyrningen sker korrekt. Hyr man ut till en obestämd grupp, eritreaner som bor i staden, finns risken att olika grupper kommer att göra anspråk på lokalen och det är oklart vem som man kan ställa till svars om det blir en konflikt.
  • 2. Kräv att få veta församlingens samfundstillhörighet. Är de ortodoxa, fråga vem som är deras biskop. Kontakta biskopen och kolla upp så att allt står rätt till. Har ni klagomål, vänd er till biskopen.
  • 3. Ha koll på vem som kvitterar ut nycklarna, och utse en kontaktperson ni kan nå vid behov.
Fader Afewerki

Fader Afewerki

Foto: Jacob Zetterman
[x]
Bilderna är från (eritreansk-ortodox) årshögtiden i den Kanoniska och Demokratiska församlingen i Sundsvall.

Bilderna är från (eritreansk-ortodox) årshögtiden i den Kanoniska och Demokratiska församlingen i Sundsvall.

Foto: Privat
[x]
Fader Afewerki

Fader Afewerki

Foto: Jacob Zetterman
[x]
Stefan Hill

Stefan Hill

Foto: Privat
[x]

Rösta på årets förebild!

Rösta på årets förebild!

  • Micael Grenholm, arbetar ideellt bland tiggare, genom sin organisation Stefanushjälpen.

  • Eivor Nordin, har i 25 år sytt och stickat babykläder till nyblivna mödrar världen över.

  • Kenneth Skoogh, har arrangerat populära hockeyläger där många unga spelare fått höra om Jesus.

  • Mariella Issa, samlar in pengar och hjälper barn, äldre och änkor på plats i det krigsdrabbade Syrien.

Klicka på bilderna för att läsa mer om respektive kandidat.
Annons
Annons
Annons
Annons