Kyrkor utmanas bli hoppets röst i polariserat USA

I dag blir Donald J Trump president, och världen över skapar det starka reaktioner. Även i den amerikanska mellanvästern möter vi ovisshet och frustration. Men också de som vill vara förebilder i en tid av hårda motsättningar.– Många känner ett ansvar nu – och det gläder mig att fler från kyrkorna har valts in i USA:s kongress. Min bön och mitt hopp är att vi bidrar till att föra människor samman. Mer måste också göras för samhällets utsatta, säger republikanska kongressledamoten Randy Hultgren.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Dokument

”Det var inte ett val mellan två partier, det var ett val mellan två länder.” Pastorn i Chicago skildrar ett splittrat USA och tror att spänningen mellan större och mindre städer kommer bestå.

– Visst brukar politiker anspela på folks ängslan. Men Trumps kampanj fokuserade uteslutande på den vita majoritetens frustration. På så vis har Trump förstärkt den polarisering vi lever med.

Vi reser i Illinois, Michigan och Wisconsin veckan innan Trump tillträder som USA:s president, och hör vissa saker återkomma. Folk må gilla sin egen kongressledamot, men sammantaget får politikerna i Washington inte mycket gjort. USA:s skulder är orimligt höga, företagare hårt reglerade. Den kyliga Hillary Clinton representerade en självcentrerad elit – och eftersom hon är kvinna var kraven på henne högre. Obama-väljarna stannade hemma, Trump tilltalade folk som vanligen inte röstar.

Få nöjda med den politiska debatten

Vi hör generade skratt. Möter folk som vill försöka se framåt och inte vara negativa. Samtidigt verkar få vi intervjuar nöjda med den politiska debatten i USA.

– Folk i allmänhet misstror Washington, och även jag är ganska cyniskt inställd. Å andra sidan har jag haft liten tilltro även till politiken på delstatsnivå. Det förändrades när jag själv blev heltidspolitiker, säger Republikanen Amanda Price från Michigan.

På en sliten men charmig pub under fashionabla affärsstråket Michigan Avenue i Chicago säger Kevin Lampe att 2016 var ett uppvaknande för Demokraterna. Han är katolik och politisk rådgivare, har tidigare arbetat nära Barack Obama och är gift med en av vice president Joe Bidens medarbetare.

Likt Obama i sitt avskedstal här i Chicago säger Lampe att Demokraterna nu måste jobba annorlunda, organisera sig bättre på distriktsnivå och på nya sätt engagera civilsamhället. Obama-åren ledde till progressiva reformer och ett i flera avseenden mer jämlikt samhälle. Men på gräsrotsnivå förmådde inte Demokraterna uppmuntra det engagemang de hade inför Obamas tillträde. Ändå utstrålar Lampe också hoppfullhet, säger att det är lättare att mobilisera de upprörda.

Tröttnat på att framstå som intoleranta

Enligt Lampe vill partiet än mer ta tillvara Bernie Sanders, presidentkandidaten som hade en enorm framgång bland unga väljare.

– 2016 kom vi som parti med olika skepp. Intressegrupper som brukar stötta oss var splittrade och Hillary Clinton lyckades inte bygga den koalition som Barack Obama gjorde. Men nu har vi en gemensam motståndare. Nu är alla Demokrater i samma båt.

I valrörelsen var Donald Trump icke-politikern som skulle skaka om den politiska makten. Han är miljardären som ingen tycks vilja bjuda på middag, men som trots sina auktoritära drag och osannolika påhopp företräder något annat än vad folk är vana vid – om än oklart vad.

En viktig förklaring till valsegern, tror flera vi träffar, var att konservativt lutande personer tröttnat på att mästras. De hade fått nog av att i nyhetsprogram och sociala medier framstå som de intoleranta.

Vissa vill kalla det för en konservativ mobilisering mot den amerikanska vänstern. En pastor vi intervjuar berättar om frustrationen bland konservativa väljare. Hade demokraten Bernie Sanders vunnit valet tror han rent av att ett antal stater lämnat unionen.

Det blev till slut ett val mellan två oönskade kandidater, ett val där många nu säger att de mer röstade mot än för en kandidat. Kanske är det därför även Republikaner talar med lättnad om maktens begränsningar, att den delas av kongressen, presidenten och högsta domstolen.

– Jag höll för näsan när jag röstade på Trump, säger en ingenjör på den vackra orten Lake Geneva i Wisconsin. På vägen till röstlokalen tänkte jag: vad ska jag säga till mina barn? Jag skäms att vårt stora land inte hade bättre kandidater.

Politikerna i mitten lyckas inte

Flera påtalar hur svårt det blivit för mittenkandidater att bli valda. De lyckas sällan samla det ekonomiska kapital som behövs. Dessutom tycks många irriterade över de homogena väljardistrikten, att de delas in så att Demokrater och Republikaner lättare kan vinna dem utan att inrikta sig på mittenväljare. Också detta, framhålls det, splittrar USA.

En äldre pastor säger att han och hustrun röstade på Trump för att det i Wisconsin inpå valdagen var så jämt mellan huvudkandidaterna. Vore det inte så hade de röstat på libertarianen Gary E Johnson, som vill hålla Washington långt borta från människors vardag och som totalt fick cirka tre procent av rösterna.

Frustrerad över tvåpartisystemet

För hemmafrun Sarah Augustson i Wisconsin var det otänkbart att rösta på Trump. Samtidigt är hon frustrerad över att rösten på ett av de mindre partierna i praktiken saknar betydelse. Det politiska systemet måste förändras, anser hon, och hoppas att fler vill jobba för det.

– De två stora partierna är dels för lika, dels för långt ifrån min vardag. I dessa partier ser jag välvilliga personer som förändras till det sämre för varje dag i maktens korridorer, säger Sarah.

I samtalet deltar Eric Andersson, chef för en kristen organisation i Wisconsin. Han tror att det bland konservativa i USA finns en föreställning om att Obama-regeringen tänjde på landets konstitution, ett missnöje med att den i för många viktiga frågor struntade i vad kongressen beslutat att regeringen skulle genomföra.

Ta ut svängarna

Även Trump kommer ta ut svängarna, tror Andersson, och hoppas att kongressen i så fall motverkar detta. I valet gav han inte något av de större partierna sitt stöd och menar att fler frågor borde avgöras på delstatsnivå.

– Som ledare för en kristen organisation ser jag också situationer – till exempel vid anställningar – när inte politikerna bör styra oss. Vi vill kunna besluta utifrån vad vi tror är rätt för oss som kristna.

Republikanen och kongressledamoten Randy Hultgren, som fått förtroendet att de närmaste två åren leda den nationella bönefrukosten, är en av dem som fångat upp kristna gruppers oro för religionsfriheten och hur den tolkas. Hultgren säger att han vill stärka de religiösas frihet att stå upp för sin tro.

– När våra grundare skrev USA:s konstitution var religionsfrihet och samvetsfrihet bland det viktigaste. Alla människor är lika mycket värda. Men som väljarnas representant i Washington vill jag också försvara människors rätt att säga vad de tror på. Hindras de att göra det blir det särskilt viktigt.

Högsta domstolen vägde tungt

I Chicago i Illinois, en stat som Demokraterna i alla val vinner stort, möter vi aktiva kyrkobesökare som skakar på huvudet när vi ber dem summera året som varit. Nate Anderson säger att det varit ett plågsamt år.

Han tycker det är viktigt att prata politik, att diskutera hur samhället utvecklas och dela egna erfarenheter. För Nate är det viktigt att få de evangelikala, den kristna grupp han identifierar sig med, att begrunda konsekvenserna av sin röst. Tyvärr, det här valåret, innebar det ett uppbrott från nära vänner.

– Det är pinsamt att de evangelikala kristna har banat väg för Trump. Många säger att det handlade om högsta domstolen, att de vill ha fler konservativa ledamöter när frågor om abort, äktenskap och religionsfrihet avhandlas. Men därmed bortsåg de från allt Trump har sagt och den ledarstil som han representerar, vilket för mig som kristen är ofattbart.

Han ifrågasätter argumentet att rösta för en president utifrån en gissning om hur ledamöterna i högsta domstolen kommer att tillsättas. Att rösten på Trump motiveras av att han som president skulle utnämna konservativa ledamöter.

– Ledamöterna i domstolen har ju ansvaret att tolka konstitutionen, inte att representera ett politiskt parti.

Kyrkan som hoppets röst

Tidigare Michigan-politikern Amanda Price är tydlig med att de kommande årens tillsättning av domare i högsta domstolen haft stor betydelse.

– Jag vill ha ledamöter i domstolen som anser att livet börjar vid befruktningen, säger hon.

Vi träffar Price i Holland, en pittoresk småstad längs Lake Michigan-kusten med reformerta kyrkliga traditioner. Här röstade fler på Trump än Clinton. Men i stadens kyrkor möter vi även fem pastorer som alla är Demokrater. Samtidigt vill de inte framstå politiska. Det riskerar att splittra församlingen – vilket också skulle kunna få negativa ekonomiska konsekvenser. Alla insamlade medel är viktiga för oss, och det vore förödande om våra medlemmar skänker mindre pengar för att de ser oss som politiskt partiska, förklarar en av stadens pastorer.

Mycket rädsla i samhället

Denise Kingdom Grier i multikulturella församlingen Maple Avenue Ministries ser mycket rädsla i samhället – inte minst i kyrkorna. Och det både bland de som är nöjda och missnöjda med val­resultatet.

– Vi lever på en liten ort där många undviker känsliga ämnen. Men bland de yngre ser vi nu en ilska, många är chockade att nära och kära till slut valde Trump. Och som pastorer måste vi våga tala om den splittring vi ser – och vi som kristna behöver visa att kyrkan är ett hoppets, inte rädslans, röst, förklarar hon engagerat.

Lite skämtsamt säger Kingdom Grier att hon inte menar att predika för oss. Men tillståndet i landet och hennes kyrka framkallar starka känslor.

Också de andra pastorerna vi möter denna gråmulna januaridag i Michigan är av samma mening. Kyrkorna får inte rädas konflikter. De behöver säga ifrån när grundläggande rättigheter ifrågasätts utan att för den skull ta ställning för ett enskilt parti.

– Ja, nu behöver vi verkligen komma samman och göra kyrkan till en förebild i ett polariserat samhälle. I Kristus kan vi förenas, trots våra skilda politiska åsikter, säger Lindsay Small.

Testa politiska åsikter mot Bibeln

Som lärare på Western Theological Seminary uppmuntrar Kyle Small blivande pastorer att testa sina politiska åsikter i ljuset av Bibelns texter. Enligt Small har många svårt att frigöra sig från den liberala eller konservativa världsbild de fått med sig hemifrån.

– Som kristna får vi inte försnäva oss. Vi måste höja oss över politiska motsättningar. Vara den förändring vi önskar och inte ytterligare splittra USA.

Kongressledamoten Randy Hultgren är glad att många från kyrkorna också finns i senaten och representanthuset. Under mandatperioden kommer han arbeta hårt för att stärka samarbetet i kongressen.

– Vi har ett stort ansvar i Washington. Min bön och mitt hopp är att vi lever upp till det.

Andreas Linderyd

Carl Henric Svanell

Läs fler artiklar om Donald Trump

Alla tidigare artiklar

Trumps installation

Runt 28 000 arbetar med säkerheten vid installationen i Washington.

I dag, fredag, svärs eden, följd av en parad och flera tillställningar.

I morgon, lördag, avslutas intallationen med en bönestund.

Säkerhetstjänsterna väntar sig att mellan 700 000 och 900 000 människor kommer att delta.

Donald Trump

Född 1946 i New York.

Har en ekonomexamen med inriktning på fastigheter från University of Pennsylvania.

Har byggt ett fastighetsimperium med fokus på bland annat hotell och golfbanor.

Kontroversiell miljardär och tv-personlighet.

Har skrivit ett 15-tal böcker och har en Walk of Fame-stjärna i Hollywood.

Annons
Annons
Dom mot sexåtalade fd kyrkochefen
Annons
Annons