Malmö inte ensamt om judehat

Malmö är inte den enda orten i Sverige som har problem med antisemitism. Mathan Ravid vid Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) menar att det är viktigt att öka kunskapen kring antisemitismen i samhället.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Dokument

Det är Malmö som hamnat i blickpunkten, men antisemitismen i Sverige är långtifrån ett geografiskt begränsat fenomen. Svenska kommittén mot antisemitism bevakar utvecklingen.

– Det är svårt att med säkerhet säga något om den generella utvecklingen vad gäller antisemitism i Sverige. Vad vi kan se är att antalet anmälda hatbrott har ökat de senaste åren. Dessutom vittnar många svenska judar om att de upp­lever en ökad känsla av utsatthet, säger Mathan Ravid vid SKMA.

Det har ju varit mycket fokus på Malmö, är Malmö värre drabbat än till exempel Göteborg och Stockholm?

– Antalet anmälda hatbrott med antisemitiska motiv är högst i Malmö, och i vissa hänseenden tycks staden sticka ut i negativ bemärkelse. Förklaringarna till det är dock sannolikt många, och delvis komplexa. Och man måste komma ihåg att problemet existerar över hela landet. Det är inte bara i Malmö som judar är rädda för att visa sin identitet eller utsätts för verbala och fysiska attacker. Det är inte endast i Malmö som judiska församlingar måste ha en rigorös säkerhet, och riskerar skadegörelse och hot. 

I Malmö är ju många av dem som står för de verbala påhoppen människor med rötter i Mellanöstern. Har samhället haft svårare att tackla denna typ av antisemitism än den som nynazister står för? 

– Det finns ett problem med antisemitism inom vissa grupper med rötter i Mellanöstern. Detta påtalas och diskuteras öppet. Men debatten kompliceras av att Sverigedemokrater och likasinnade försöker framställa antisemitismen i dag som en företeelse som endast skulle finnas bland muslimer, för att på så sätt stärka bilden av muslimer som hotfulla och extrema.

– Ett annat problem är att antisemitismen ofta förknippas med nazismen och Förintelsen. Detta gör att vissa inte erkänner eller ens uppfattar antisemitiska föreställningar som antijudiska när de visar sig i and­ra miljöer än högerextrema. Därtill har vissa svårt att skilja på legitim kritik av exempelvis USA:s eller Israels politik å ena sidan, samt fördomsfulla stereotyper och konspirationsteorier å den andra. Dessa tendenser återfinns inom olika opinioner i samhället, inte endast bland vissa grupper med rötter i Mellanöstern.

Samhället har ju satsat stort på till exempel information om Förintelsen och själva grundidén med den svenska skolan är ju att fostra unga så att de blir toleranta och antirasistiska. Varför lyckas inte samhället bättre?

– Kunskapen i vårt samhälle om exempelvis Förintelsen är i många fall slående låg, trots den vitt spridda föreställningen om motsatsen. När det gäller antisemitismens historia och nutida uttryckssätt är det ofta ännu värre ställt. Att öka den kunskapen är en viktig och stor utmaning. Därtill är antisemitismen till sin natur väldigt konspiratoriskt lagd, och därför attraktiv i en globaliserad och allt mer komplicerad värld. Den utgör ett färdigt och användarvänligt paket av föreställningar, som sägs kunna förklara allt från exempelvis ekonomiska kriser och krig till feminism och sexuell frigörelse. Än i dag plockas judarna på många håll fram som syndabockar för allt ont som händer eller påstås hända i världen.

Fakta:

  • Enligt Brotts­före­byggande rådets rapport ”Hatbrott 2012” identifierades uppskattningsvis 220 anmälningar under 2012 med ett antisemitiskt motiv.
  • Anmälningarna om antisemitiska hatbrott har ökat efter 2008, men ligger nu, med undantag av Malmö, på en jämn nivå.
  • De vanligaste brottstyperna i anmälningarna var olaga hot/ofredande (39 procent) och hets mot folkgrupp (36 procent).
  • Jämfört med övriga hatbrottsmotiv uppvisar det antisemitiska motivet högst andel hets mot folkgrupp.
  • 75 procent av gärningspersonerna var obe­kanta för den som utsattes.
  • Endast sju procent av anmälningarna ledde till utredningar som kunde knyta en person till brottet.
  • EU:s organ för grundläggande rättigheter, FRA, har studerat hur judar upplever sin situation i åtta EU-länder. 60 procent av judarna i Sverige upplever antisemitismen som ett mycket stort eller ganska stort problem. 80 procent av de svenska judarna anser att antisemitismen har ökat.
  • En majoritet av de svenska judarna undvek alltid eller ofta att använda sig av symboler som kunde identifiera dem som judar.
Annons
Annons
Billy Graham 1918-2018
Annons
Annons