Nya kommuniteter möts av utmaningar

Hippierörelsens kommuniteter, storfamiljer och kollektiv var en samhällstrend som även inspirerade kristna. Nu kan trenden vara på väg tillbaka, inte minst i kristna kretsar. De nya kommuniteterna står inför en stor utmaning – att hålla långsiktigt.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Dokument

Under 1970-talet lyftes kommunitetsfrågorna upp på agendan, och många varianter av Jesus-hus och kristna storfamiljer formades i USA, England, Sverige och i flera andra länder. Under de senaste åren har nya initiativ av kristna kollektiv och kommuniteter dykt upp i Sverige.

En av de personer som börjar förnimma sjuttiotalets återkomst är Jonas Melin, pastor, bibellärare och pionjärkonsulent i Svenska alliansmissionen.

–  På sjuttiotalet var kollektiv och storfamiljer en del av samhällstrenden. Det var inget speciellt kristet som det är nu. I dag finns kommuniteter och kollektiv nästan bara inom kristna kretsar, säger Jonas Melin.

Han själv var med och startade en kristen gemenskap på Råslätt i Jönköping år 1979. Den utvecklades till att bli en församling men är troligen den enda av 1970-talets gemenskaper som fortfarande lever kvar.

– Även om vi är en församling har vi bevarat mycket av kommunitetstänkandet. Församling för oss är sju dagar i veckan. Betoningen på vardagsgemenskap finns kvar och vi kan både förmana varandra och stötta varandra ekonomiskt när det behövs.

Längtan efter gemenskap

Enligt Jonas Melin var vaga visioner och brister i ledarskap några av anledningarna till varför kommuniteterna inte levde vidare. De två kommande decennierna fokuserade, i kontrast till sjuttiotalet, väldigt mycket på individen även i de kristna sammanhangen. Det kan förklara dagens pånyttfödelse av kommuniteter och kristna kollektiv, menar han.

– Det uppstod ett vakuum, en ny längtan efter gemenskap och djupare relationer. Men även i dag finns det många gemenskaper som bara håller några år. För många har det blivit en ungdomsgrej man gör under studietiden.

Inspirerad av positiva exempel från både USA och England önskar Jonas Melin se långsiktiga kommuniteter även i Sverige. I andra länder finns kommuniteter där kristna levt över generationsgränser under flera decennier. Han menar att det finns vissa hållpunkter som är viktiga för att få en kommunitet eller ett kollektiv att fungera i längden: flexibilitet, en gemensam vision och en kärna av överlåtna människor (se faktaruta).

– På sjuttiotalet var det många som blev brända av auktoritärt ledarskap. Men i dag finns en tendens att kommuniteterna inte alls vill ha någon ledare. Jag är inte för auktoritära ledare men utan erkända ledare kommer det alltid finnas andra som sätter tonen, säger Jonas Melin.

Hitta balansen

En kommunitet behöver hitta balans mellan kollektiv och individ, vilket är en stor utmaning, förklarar han. Hur mycket ska gemenskapen bestämma över individen och individen över gemenskapen?

– Det är en hårfin balans. Personlig integritet är viktigt. För det finns risk för isolering och exklusivitet. Det kan bildas en sektmentalitet att det bara är vi som har ”insett sanningen”. Det är viktigt att man har relationer till andra kristna sammanhang. Där behövs en tänjbarhet i gemenskapen. Saker och ting ändrar sig i livet. Människor behöver utrymme att få må dåligt, att tänka på nya sätt och ändra uppfattning.

Kritiserar kommuniteter

Religionspsykologen Antoon Geels är kritisk till kommuniteter och pekar på riskerna med slutna grupper och sekter.

– Om du tror att du är förmer än andra för att du tillhör en viss grupp, ska du se upp. Det kan leda till att man klandrar eller ser ner på andra grupper, säger Antoon Geels.

Han argumenterar utifrån den sociala identitetsteorin som hävdar att vissa människor går med i grupper för att stärka eller bilda sig en identitet. Man ska alltid reflektera kritiskt till varför man väljer att gå med i en kommunitet, menar Antoon Geels. Men han säger samtidigt att det kollektiva behovet ligger i vår natur.

– Vi är gruppvarelser. Det kollektiva ger oss gemenskap, fyller behovet av att bli sedd, dela saker och dela värderingar. Även rent praktiskt kan det vara positivt. Exempelvis kan man dela på ansvaret för barnen eller ha en gemensam bilpool. Men det finns även oerhört destruktiva exempel. Det är klokt att fundera på om man tillåts vara en självständig tänkande individ.

I Asien är religiösa kommuniteter är betydligt vanligare än i Sverige. Ett exempel är Indien där framförallt hinduer samlas i Ashrams för att meditera eller leva gemensamt under ledning av en guru.

– Där har jag sett många positiva exempel. Visserligen har de en ledare de ser upp till, men det finns en anda av att alla gör som de vill. De har regelbundna samlingar men det är helt okej att inte delta, berättar Antoon Geels.

Kristna kommuniteter har sina tidiga rötter i den första kristna församlingen i Jerusalem. I Nya testamentet beskrivs hur församlingen delade allt och samlades varje dag i gemenskap, berättar Jonas Melin.

Varför behövs kommuniteter? Borde inte församlingen fungera på det sättet?

– Jo, men problemet är att församlingen inte är så. Svårigheten är att vi i dagens individualistiska samhälle inte har sådana naturliga gemenskapsstrukturer, förklarar Jonas Melin.

 Under väckelserörelsen på 1800-talet samlades kristna i hemmen på husmöten. Då predikade man mycket om Gudsrelationen, men inte så mycket om hur man hanterar konflikter eller bygger gemenskap. Det behövdes inte på samma sätt som nu eftersom man ändå levde i det. Vår generation behöver undervisa och prata mer om hur man bygger relationer och hur man hanterar konflikter.

Inspirerar fler att tänka kollektivt

I dag arbetar Jonas Melin och hans församling för att inspirera andra kyrkor att tänka mer kollektivt. Samtidigt vill de stötta individer som vill leva fullt ut i kommunitet med egendomsgemenskap.

– Om några gör det blir det en bra påminnelse för oss andra att pengar inte får ta över makten och fokus i våra liv.

Är det ett misslyckande om ett kollektiv eller kommunitet bara håller en kortare period?

– Jag skulle uppmuntra folk att pröva och inte se det som ett misslyckande om det avslutas. Det kan vara väldigt värdefullt och nyttigt den tid det varade. Man behöver inte tänka att det ska vara hela livet eller inte alls, säger Jonas Melin.

Fakta:

Årlig sammankomst

Det finns inget fast nätverk i Sverige som definierar kommuniteter. Däremot finns en frivillig årlig sammankomst mellan olika sorters av kommuniteter i februari varje år.

Har du funderat på att bo i en kommunitet?

Har du funderat på att bo i en kommunitet?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Annons
Skogsbränderna
Annons