Pingstvänner i Rom. På bussen med pastor Phil Omokhoa från Nigeria som leder Breath of God International Outreach Center och Maxwell Ngoka som tillhör en annan ny växande pingstförsamling. Foto: Josefin Casteryd

Pingstvännerna blir allt fler i världens katolska huvudstad

600 000 pingstvänner i över 1 200 församlingar. Mitt i det katolska Italien växer pingströrelsen så det knakar. Pingst är i dag det tredje största samfundet i landet.

Dokument

Maxwell Ngoka åker ofta in till Stazione Termini. Roms stora tågstation och området däromkring sover i princip aldrig. Tusentals människor strömmar igenom varje dag – till tågen, ut på gatorna, ner till tunnelbanan. En del stannar till vid kaffebarerna där ljuden från espressomaskinerna konkurrerar med ropen, sorlet och musiken från försäljningsstånden. Utanför stationsbyggnaden, en grå koloss byggd under Mussolini, en ständig, tutande kö av bilar. Och ännu mera folk: pendlare, försäljare, tiggare.

Bra ställe att evangelisera

Termini vimlar av vilsna, olyckliga människor, säger Maxwell Ngoka. Därför är det ett bra ställe att söka upp folk på, att evangelisera. Han åker in till centrala Rom varje lördag, går ut bland folk, pratar med dem och predikar. Stazione Termini toppar listan över platser han väljer att tala om Jesus på.

– Det finns en stor nöd här i Rom. Många människor känner sig mycket ensamma. De tror att Gud har övergivit dem, berättar Maxwell. Ju mer vi pratar med folk, desto mer inser vi att människor lider.

Många växande pingstförsamlingar

Maxwell Ngoka tillhör en av många nya, växande pingstförsamlingar i Rom. Han säger att han ser det som sin kallelse att ge Kristus till människorna. Att få dem att inse att de är omslutna av Guds gränslösa kärlek och att de i själva verket inte är ensamma.

– Det är så många som inte förstår att det är Kristus som är svaret, säger han.

En gång för två månader sedan var han vid Termini tillsammans med en vän från kyrkan. De såg en man komma förbi och vännen kände att den här mannen måste han prata med.

– Vi gick fram till honom och sa: Kristus älskar dig, han dog för dig. Då brast mannen ut i gråt och sa: Gud älskar mig inte. Min familj har lämnat mig. Jag är inte värd Guds kärlek. Vi tröstade honom och pratade med honom länge. Han accepterade att vi skulle leda honom till Kristus. Han kommer till vår kyrka nu.

Det finns omkring 30 större pingstkyrkor i den italienska huvudstaden, men enligt pastor Terry Peretti, missionär från Assemblies of God med god överblick över pingströrelsen i Italien, är antalet evangelikala församlingar i staden hela 173. 90 procent av dem är pingstförsamlingar.

– Italien har förmodligen den starkaste pingströrelsen i Europa just nu. Det poppar ständigt upp nya församlingar. I hela Italien är över 1 200 kyrkor knutna till Assemblies of God.

Terry Peretti uppskattar att hälften av alla evangelikala karismatiker är immigranter: latin­amerikaner, rumäner, östeuropéer och, framför allt, afrikaner.

– Vi tackar Gud för våra afrikanska pastorer. En sak som är bra i Italien är att man låter så många afrikaner komma hit.

Bott i Italien i sju år

En av dessa pastorer är Phil Omokhoa. Han kommer från Nigeria och har bott i Italien i sju år. Vare sig han svarar i telefon, skickar ett mejl eller träffar någon ansikte mot ansikte hälsar han alltid med orden:

– God bless you in Jesus’ name.

Pastor Phil leder Breath of God International Outreach Center. Med sina mörka pilotglasögon, käcka hatt och tuffa kavaj ser han inte ut som schablonbilden av en pastor.

De flesta i pastor Phils kyrka är afrikaner. Många bär på tunga erfarenheter från sitt liv före, under och efter migrationen.

– Varje dag ser vi människor komma till Kristus. De får sina liv förändrade. Vi har flera unga flickor i församlingen som kommit hit för att prostituera sig. Nu har de brutit med det livet. De sjunger i kyrkokören, berättar han.

Hans telefon ringer gång på gång. Mellan samtalen berättar han om sina fem år i Rom.

– Jag fick möjlighet att planera och starta min egen kyrka. Det finns en frihet här. Att plantera nya kyrkor.

– Att plantera. Men inte bygga, skjuter pastor Terry Peretti in.

Vi är i Terry och Marsha Perettis radhus i utkanten av ett lugnt bostadsområde i östra Rom. Pastor Terry pekar bort mot en bit obebyggd mark som tar vid där bostadsområdet slutar.

– Det finns församlingar som har fått mark av staten för att få bygga en kyrka, men de får inte bygglov. Församlingen här har hållit på och sökt i tio år. Nu har de satt upp ett tält.

Straffbart att äga en pingstbibel

Terry Perettis bild av religionsfriheten i Italien skiljer sig från baptistpastorn David Hogdons (se nästa uppslag). Pastor Terry hämtar några gamla papper i källaren. Det ena är en kopia av det memorandum från den 9 april 1935 där fascist­regimen slår fast att pingstvänner är skadliga för den italienska rasen och förbjuder dem att utöva sin tro. Pingstvänner skulle lämna landet eller fängslas.

– Det blev straffbart att äga en pingstbibel, att tala i tungor. De 60 kyrkorna som fanns stängdes, berättar pastor Peretti.

– De som inte sattes i fängelse eller emigrerade trakasserades av katolska kyrkan, av sina grannar och myndigheter. Det fanns en pastor i Noci – en stad som i dag har en mycket stark församling – som fortsatte att predika. 1955 grävde några bönder en grop på vägen där han brukade gå. De täckte den med ris, såg till att han ramlade i och tände på. Lyckligtvis hade det regnat och gropen var fylld med vatten. Pastorn kunde klättra upp och överlevde.

Trakasserierna fortsatte

Många gamla pingstvänner i Italien har obehagliga historier att berätta. 1959 upphävdes det fascistiska förbudet, men den lokala, folkliga förföljelsen stannade inte av. Inom fem år bildades det 300 församlingar. Många fick utstå trakasserier.

– Det var väldigt svårt att starta pingstkyrkor. Det här var vad som behövdes för att Assemblies of God skulle få etablera en bibelskola i Italien, säger Terry Peretti och visar det andra pappret. Det är ett brev till den italienska regeringen från John F Kennedys utrikesminister Dean Rusk, daterat 1964.

Terry och Marsha Peretti har jobbat som missionärer i Italien i 37 år, sedan 1976. När de först kom hit från USA hände det fortfarande att myndigheterna kunde stänga av vatten och eltillförsel till pingstkyrkor, att människor kallade på polisen.

– Vi blev också förföljda. Man anklagade mig för droghandel och min fru för att vara bordellmamma. Men då trädde alla grannarna fram och vittnade om vilka människor vi var egentligen.

I dag har situationen förändrats. Efter att religionsfriheten skrivits in i den italienska lagen 1988 får polisen inte gå in i en kyrka utan domstolsbeslut. De gamla poliserna har ersatts av nya, mindre fördomsfulla, och det händer att Terry bjuds in av icke-pingstvänner att predika på begravningar.

– Förr kände man fientlighet, nu är det minimalt, säger pastor Terry. Men det är otänkbart att hålla en utomhusgudstjänst på ett av de stora torgen i centrala Rom. Man får inte tillstånd. Eller så får man det och det återkallas bara några dagar innan mötet ska äga rum, och man anvisas en plats någonstans ute i skogen. Lagen förbjuder att diskriminera på grund av religiös tillhörighet. Men myndigheterna kan alltid lägga ansökningshandlingarna längst ner i en hög och låta bli att svara.

Katoliker på gudstjänsterna i pingstkyrkan

Ibland dyker det upp katoliker på gudstjänsterna i pingstkyrkorna.

– Många katolska präster och nunnor hungrar efter Gud. En gång kom en präst och en nunna till en av våra kyrkor. När vi frågade vad som fört dem dit svarade de: Vi behöver Gud. En präst jag känner till, i Fermo, lämnade katolska kyrkan eftersom han inte kände att kyrkan predikar Bibeln.

Men frånsett vissa speciella tillfällen har pingstmissionärerna inte mycket kontakter med katoliker. Att ha en trosgemenskap med katoliker går inte, menar de.

– Vi kan vara vänner, men vi kan inte predika Evangeliet tillsammans eftersom vi inte predikar samma evangelium.n

”Varför måste jesus dö på korset?” Ett flygblad Maxwell Ngoka delar ut när han evangeliserar.

förbjudna. Pastor Terry Peretti, Assemblies of God-missionär i Italien sedan 1976, håller upp dokument som visar hur pingströrelsen historiskt förbjudits i Italien.

Träff med pingstvänner i östra Rom. Missionärerna Lynn och Bob Rose, Maxwell Ngoka, Phil Omokhoa, Marsha Peretti och pastor Terry Peretti.

Kristna i Italien

  • Av Italiens dryga 60 miljoner invånare är cirka 80 procent romerska katoliker, cirka 2 procent muslimer, 1,6 procent ortodoxa kristna och ungefär lika många protestanter.
  • Pingst är det tredje största enskilda samfundet efter romersk-katolska kyrkan och islam. På fjärde plats finns Jehovas vittnen.
  • Ingen vet hur många pingstförsamlingar det finns, eftersom det ständigt bildas nya.
  • 1 200 församlingar är anslutna till Assemblies of God, men det finns också ett stort antal oberoende församlingar. En uppskattning är att de utgör minst en fjärdedel av alla pingstvänner.
Annons
Annons
Annons
Annons