Religiös tv på sparlåga

För mycket eller för lite Gud i tv? Och hur bra är egentligen tv-gudstjänsterna?
Dagen har undersökt läget och åsikterna går isär.
– De ansvariga tycks ointresserade av att spegla kristen tro, säger KD-politikern Lars Adaktusson och tidigare mångårig programledare i SVT.

Nästan 100 000 svenskar ser gudstjänsterna på SVT varje vecka och det får ses som själva grunden till tv-husets religionsbevakning. Bra eller dålig tv? Få kristna röster höjs för att få bort gudstjänsterna. Men det finns de som frågar efter mer. Var får tv-tittarna ta del av vardagstron?

Religionsutbudet har varierat under årens lopp och på senare tid har det främst varit dejtingprogrammet ”Tro, hopp och kärlek” som stått för skildringen av ett kristet vardagsliv, då präster och pastorer ger sig ut och söker kärleken. Programmet är något som filmaren Linnea Widén tar upp som ett bra exempel där kristen tro tar plats i vardagen.

Fakta timmar med kristet innehåll

Morgan Freeman ”jagar Gud”

Programledaren Mark Levengood fick också guida tv-tittarna under förra året genom sina dokumentärer om reformatorn Martin Luther.

Programledaren Anna Lindman har genom åren tagit med tv-tittarna på otaliga reportage i det religiösa Sverige, numera återfinns hon hos ”Uppdrag granskning” där hon nyligen gjorde ett uppmärksammat reportage om Knutby.

Utöver det kommer en och annan dokumentär med religiöst tema. Ett aktuellt exempel just nu är en uppmärksammad dokumentär om Scientologikyrkan. Förra året visade SVT även den kända amerikanska skådespelaren Morgan Freeman i serien ”Jakten på Gud”.

Tv – ett medium som berör

På gång just nu är den danska dramaserien ”Herrens vägar” med start den 9 april, som handlar om en prästfamilj.

När vi frågar fyra kristna som jobbar eller jobbat med tv är det ingen som beklagar sig över att det sänds gudstjänster, möjligtvis är det svårt att få en gudstjänst att ”gå genom rutan”, som Linnea Widén beskriver det.

Men när det kommer till det övriga utbudet är åsikterna desto starkare, och mer kritiska till hur SVT belyser kristen tro.

– Skrämmande ofta är det förutfattade meningar och fördomar som präglar synen på såväl kristna människor som kyrkor och samfund, säger Lars Adaktusson, tidigare SVT-journalist, numera politiker.

– Nyhemsveckan eller Gullbrannafestivalen, stora kristna konferenser utan droger våld och övergrepp, det borde väl gå att lyfta fram. Men det här är något som går under radarn, säger Anders Wisth, som i brist på bra skildringar av kristen tro i SVT i stället jobbar med egen kristen tv-produktion i Stockaryd.

Och bara det att det finns en rad kristna tv-kanaler vittnar om att många kristna inte är nöjda med vad SVT producerar.

Strider om det religiösa utbudet

Tv är ett medium som berör och SVT är det som folk har rätt att ha synpunkter på ur ett demokratiskt perspektiv eftersom det är public service.

Och med årens lopp har det också varit vissa strider om det religiösa utbudet i tv. Humanisterna har beklagat sig över att det över huvud taget sänds gudstjänster. Då och då kommer också ilskna röster från kristet håll. Som när SVT år 2012 verkade ha glömt bort att påsk är en kristen högtid och möttes av en folkstorm efter att tidningen Dagen skrivit om det dåliga utbudet av kristna tv-program.

Ökade efter protesten – minskade sedan igen

Året efter skärpte SVT till sig men sedan har det dalat igen (se grafiken). De senaste tio åren har påskens budskap fått allt från 6 till 31 timmar i SVT.

När Dagen 2012 protesterade mot den dåliga påskbevakningen uppmanade Dagens ledarskribent Elisabeth Sandlund till ”ett uppror i ordnade former”. Många hörde av sig både till Dagen och SVT.

– Kampanjen fick stort genomslag, säger hon.

Efter Dagens kritik ökade antalet kristna program i SVT året därpå med 27 timmar. Från 14 sändningstimmar till 31 timmar. Sedan har det dalat och i år bjöd SVT på 16 timmar gudstjänst, gamla filmer på dålig sändningstid och en närmare 6 timmar lång konsert.

– Det verkar vara dags för ett nytt uppror. Och lärdomen från 2012 är ju att det lönar sig att protestera, säger Elisabeth Sandlund. n

Missnöjda med utbudet

85 procent av Dagens läsare tycker inte att påskens budskap varit tydlig i SVT 2018. Frågan har ställts på Dagen.se denna vecka. 2012 ställde Dagen exakt samma fråga. Då svarade 83 procent att det kristna budskapet inte varit tydligt i SVT i påsk.

alternative_text

Tycker du att SVT speglar kristen tro på ett bra sätt?

Lars Adaktusson – KD-politiker med ett förflutet som journalist på SVT.

113263.jpg

– Spegling av kristen tro förekommer ytterst sällan i SVT. I redaktionellt producerade program och i nyhetssammanhang är det mest udda religiösa företeelser som tas upp. Kyrkornas betydelse för enskilda människor och för samhällslivet i stort märks överhuvud taget inte i programmen. De ansvariga tycks ointresserade.

– Att sända förkunnelseprogram är en del av uppdraget i SVT:s sändningstillstånd. Gudstjänster i tv har stor betydelse för människor långt utanför kyrkorna, ändå är den typen av program lågt prioriterade. Det blir mycket tydligt när man jämför redaktionella resurser och bemanning med andra produktioner.     

– Både inom SVT och i andra mediebolag har jag genom åren stött på journalister som närmast koketterar med sin okunskap om kristenheten. Att inte känna till varför kristna högtider firas eller vad ledande kyrkliga företrädare heter är på något sätt accepterat bland svenska journalister. Skrämmande ofta är det förutfattade meningar och fördomar som präglar synen på såväl kristna människor som kyrkor och samfund.    

Johanna Litsgård Lebourn, kommunikations- och insamlingsansvarig på PMU, tidigare ansvarig för tv-utbildningen på Kaggeholms folkhögskola.

113264.jpg

– Min första tanke är att det gärna blir ganska mallat när SVT ska spegla kristen tro, en programtid som ska fyllas av plikt. Men med det sagt så tycker jag att Anna Lindman hittat en ton och ett tilltal att lyfta existentiella frågor i allmänhet och kristen tro i synnerhet på ett öppet sätt, vilket jag tror tilltalar en SVT-publik.

– Vad jag kan sakna är program där man gestaltar kristen tro och inte så stereotypt Är det inte ”Uppdrag granskning” om Knutby så är det ”Helgmålsringning”. Båda programmen behövs naturligtvis, men tänk om man också skulle få se engagerade kristna som snarare lever det kristna budskapet än nödvändigtvis predikar det. Låt ett kamerateam hänga med alla kristna volontärer som ger av sin tid för att hjälpa andra i Sverige och ute i världen.

– Inte så välkammat, men förhoppningsvis både äkta och engagerande. Ett lysande exempel på det var när SVT:s ”Korrespondenterna” följde med ett gäng från Jönköping Pingst och PMU för att skildra engagemanget i Sydsudan. Mer sådant.

Anders Wisth, programledare och ansvarig för Lifely Channel.

113265.jpg

– Jag drar jämförelsen med att skickar du en kulturreporter på ett sportevenemang får man sällan relevanta frågor och svar. Grundkunskapen kring det kristna landskapet gör att man får en del missvisande program och rapporteringar. Jag tror inte det handlar om illvilja, mer okunskap.

– Ta bara Nyhemsveckan eller Gullbrannafestivalen, stora kristna konferenser utan droger våld och övergrepp, det borde väl gå att lyfta fram. Men det här är något som går under radarn.

– Vår uppgift som jobbar med kristen media blir därför att vara en kristen public service som levererar mycket fakta och kunskap som tittaren sedan själv får bedöma. Mycket kristen tv har gått ut på att spela in gudstjänster, det är väl positivt för många, men när vi ska förklara vår världsbild måste vi göra det utifrån en förklarande kommunikation, inte bara proklamerande.

– Samtidigt ska vi vara rädda om SVT:s gudstjänster, för många har en stor behållning av det. De visar en sång- och kulturtradition som vi måste uppmuntra. Men den övriga religionsbevakningen lämnar en del övrigt att önska.

Linnea Widén, filmare.

113210.jpg

– Min spontana reaktion är ja, och det är för att jag tycker att det finns med i alla möjliga slags genrer, till exempel realityserien ”Tro, hopp och kärlek”. Dessutom finns det gudstjänster och även nyhetsjournalistik som speglar religion, så jag tycker att det får vara med på många olika sätt.

– Jag tycker det är viktigt att skildra religion på ett sansat sätt, som en naturlig del i en klangbotten. Är det exempelvis en muslim som är med så ska inte grejen vara att det här är en muslim, utan det här är exempelvis en advokat som råkar vara troende muslim. Det är något naturligt och vardagligt. 

– När det gäller gudstjänster anser jag att det ingår i public service uppdrag att göra program för hela Sveriges befolkning.  Det är ett stort behov man fyller genom gudstjänsterna som ger en möjlighet för många, framför allt äldre som inte kan ta sig till kyrkan, att ta del av en gudstjänst.

– Jag kan dock se ett problem i att gudstjänsterna inte är anpassade för tv-mediet. Det finns ingen verksamhet som blir bra tv bara genom att bli filmat rakt upp och ned. Det blir ungefär lika spännande som att titta på ett filmat seminarium. När tv endast bygger på det talade ordet krävs det oerhörd stringens och täthet i texten/manuset för att hålla kvar tittaren, så som i TED-talks eller standup. Tv-gudstjänsterna kan självfallet inte fungera så och eftersom de inte är producerade för tv-publiken i första hand så går de inte alltid genom rutan.

alternative_text

Johannes Söderberg är redaktör på SVT.

60 gudstjänster per år och 52 helgmålsringningar. Bra eller dåligt? Johannes Söderberg, SVT, försvarar religions-tv.
– Många tycker att det är för mycket religion i tv, menar han.

– Det kanske finns de som blir provocerade av att religiositeten blir synliggjord, men det tillhör vårt öppna samhälle, säger Johannes Söderberg, redaktör på SVT.

Han basar för religionsavdelningen och det är han som ser till att SVT sänder 60 gudstjänster per år, plus 52 helgmålsringningar. Tv-teamet är ute omkring tolv helger om året för att spela in gudstjänster.

– Det är vi, ”Melodifestivalen” och ”Antikrundan” som är ute i landet på det här viset, säger han.

– Mitt uppdrag är att göra en geografisk resa från norr till söder samt en ekumenisk resa från ortodoxa vänner till pingstvänner. Vi är helt oberoende och har inga förpliktelser mot något samfund, utan vi har ett public service-uppdrag, säger Johannes Söderberg.

31 år av gudstjänster på SVT

Nästan 100 000 svenskar bänkar sig framför tv:n varje vecka för att se resultatet.

SVT har sedan sänt gudstjänster varje vecka i 31 års tid och Johannes Söderberg beskriver det lite som en paradox att det land som ofta beskrivs som världens mest sekulariserade samtidigt har ett så pass unikt gudstjänstutbud i tv.

Jämfört med vårt grannland Norge som bara sänder gudstjänster under de stora kristna högtiderna, omkring åtta gudstjänster per år. Danmark och Finland är något bättre, omkring 40 gudstjänster per år.

”Många är tacksamma att vi sänder”

I och med digitaliseringen börjar alltfler välja bort de traditionella tablåerna och när det gäller SVT ser många numera programmen i efterhand via Play-funktionen. Men det är en förändringens vind som inte dragit in över gudstjänsttittandet.

– Vi hör nog till ”tjock-tv-traditionen” ännu, summerar Johannes Söderberg.

Får ni in många klagomål?

– Det hör till sakens natur. Det vore värre om det var likgiltigt. Generellt sett är många tacksamma att vi sänder, framför allt folk som inte själva kommer iväg till kyrkan.

– Ibland får jag också rörande mejl att vi har räddat livet på folk, någon som skriver att nu orkar jag leva en vecka till, och det glädjer mig.

Men andra är mer arga, en del tycker inte att SVT inte borde sända religiös propaganda. De som klagar är ofta sekulariserade svenskar.

Johannes Söderberg försvarar dock gudstjänsternas plats i tv-utbudet.

– Vi på SVT ska gestalta det som händer i politik, samhälle, kultur, men även när det handlar om religion. Men det provocerar naturligtvis många att vi synliggör religiositeten på det här viset.

Men att dra ner på gudstjänstutbudet är inte aktuellt, menar han.