Prinsessbröllop. Prinsessdop. Kaffeflickor och vända blad.
Den svenska monarkin är precis som Svenska kyrkan en gammal institution, men medan kyrkan befinner sig i medieskugga är kungahuset mer omskrivet än någonsin tidigare. Den gamla sanningen att all publicitet är god publicitet gäller dock knappast här. Förtroendet för kungahuset har nämligen sjunkit stadigt sedan 1990-talet.
Dagen har låtit SOM-institutet i Göteborg ta fram statistik över religiösas syn på Sveriges kungahus, och dessa siffror visar att det finns en klyfta mellan troende och icke-troende. 44 procent av de som säger sig tro på Gud har stort förtroende för kungahuset, medan bara 27 procent som inte är troende har samma inställning.
– De som går i kyrkan har genomgående en mer positiv syn på kungahuset. Det kan bero på att tradition och historia är betydelsefulla argument för de som stödjer monarkin. Tradition och historia är också något som kyrkan representerar, säger Lennart Nilsson, programansvarig vid SOM-institutet.
Populärt även bland unga kristna
SOM-institutet använder sig av ett så kallat balansmått för att värdera förtroendet för olika institutioner, då vägs de som har stort förtroende mot de som har litet. Hos flitiga gudstjänstbesökare är detta balansmått plus 29 i förtroende för kungahuset, medan de som går mer sällan bara har plus 2. Generellt är förtroendet för kungahuset störst hos äldre, men det gäller faktiskt inte hos aktiva gudstjänstbesökare. Där sätter de som är mellan 16 och 29 år störst tilltro till kungahuset. Det verkar alltså även hos unga kristna finnas stöd för monarkin.
Frågan är hur mycket de varma känslorna egentligen bygger på Bibeln. Ser man till historien så hämtade gärna Sveriges kungar inspiration från Gamla testamentets berättelser om framgångsrika regenter. Men Gamla testamentet är egentligen inte speciellt lämpad för rojalistisk propaganda. Enligt första Samuelsboken önskade israelerna att få en kung för att likna andra folk: Gud tillät det, men visade ingen entusiasm. Någon tydlig modell för hur ett land ska styras ger inte heller Nya testamentet. Paulus talar om att kristna ska respektera överheten, men inte hur staten ska organiseras.
Kungahuset och katolska kyrkan
Det borde också kunna finnas kristna grupper i Sverige som är tveksamma till kungahuset. Genom historien har det funnits regenter som varit svurna fiender till den katolska kyrkan. Den augsburgska bekännelsen, som det svenska kungahuset än i dag ska hålla sig till, har en spets riktad mot katolicismen. Men Kjell Blückert, som skrivit om monarkin i katolska tidskriften Signum, tror inte detta är något som gör katoliker till republikaner.
– Det bekymrar inte mig, och jag skulle tro att det är på samma sätt för de flesta katoliker. Sådana dokument måste läsas i sin historiska kontext.
Tycker inte du som katolik att det är stötande att statschefen är lutheran?
– På intet sätt. I Sverige är det naturligt eftersom det är den dominerande religionsformen i landet. Det skulle kunna vara ett problem om regenten inte ville tillhöra Svenska kyrkan, men för närvarande har vi en kung som vill vara lutheran och därför är det inte ett praktiskt problem. Men principiellt är det förstås helt fel att ha en tvingande princip om religionstillhörighet, säger han.
”Bra representanter för landet”
Det är inte så svårt att finna varma anhängare till monarkin inom kristenheten. En av dem är Carin Stenström, som varit chefredaktör på Världen idag och ledarskribent på Dagen.
– Jag tycker det är en statsform som fungerat bra. Kungahuset är bra representanter för landet och har stort folkligt stöd. Jag kan inte se några nackdelar. Däremot skulle en president ge en politisering av statschefsfunktionen med strider och konflikter, och jag tycker att monarkin står över det.
Men är inte monarkin odemokratisk i grunden?
– Nej, det tycker jag inte, eftersom den har ett starkt folkligt stöd. Och funktionen handlar ju om ceremoniella och representativa plikter, monarken fattar ju inga politiska beslut, så den invändningen tycker jag saknar relevans.
Hon stöder också grundlagens krav på att statschefen ska ha en evangelisk-luthersk bekännelse.
– Jag tycker det har värde att man på detta vis knyter samman kyrkans och statschefens funktion. Jag tror folk i allmänhet uppfattar det som naturligt och positivt, en gemensam nämnare för folket. Men det är klart det kan ändras när det kommer in andra religioner och många lämnar Svenska kyrkan, säger hon.
Skadar inte affärerna kring kungen förtroendet för kungahuset?
– Nu vet ingen hur mycket sanning som ligger i det. Men det är klart det inte är bra för förtroendet, skriverierna är otroligt negativa.
Ett för komplext samhälle för en kung
En av få kristna debattörer som offentligt proklamerat stöd för införandet av republik är Stefan Swärd, pastor i Elimkyrkan och tidigare ordförande för Evangeliska frikyrkan. Han menar att dagens komplexa, globala samhälle ställer så höga krav att det är orimligt att någon ärver en så krävande post som statschefens.
– Det är inte säkert att man passar till det bara för att man råkar födas till det. Det blir lite av ett lotteri om Sverige får en bra kung eller drottning.
Tycker du vår kung håller måttet som statschef?
– Nej.
Kan det inte påverka Sverige i någon form av kristen riktning med en regent som ska vara kristen?
– Jag kan inte se att det har någon som helst funktion. Man blir inte kristen av att det står i grundlagen. Som baptist tror jag på en kristendom som bygger på personlig frälsning och omvändelse. Det är ju också gammal konservativ kvarleva från när vi hade statskyrkan i Sverige. Jag har svårt att se värdet i detta lagkrav, men jag har självklart inte något emot att någon är kristen.
Bara ett parti jobbar för republik
Om Sveriges statsskick ska förändras är i slutändan en fråga för riksdagen. Undersökningar visar att riksdagsledamöterna har ett mycket lägre förtroende för kungahuset än allmänheten, men det är bara vänsterpartiet som aktivt driver frågan om republik. Kristdemokraterna är ett av de partier där monarkin har starkast stöd.
– Jag tror inte monarkin försvinner, den är nog ganska livskraftig. Det fungerar bra, varför lägga ner massa arbete på att skapa ett nytt system? säger kristdemokraten Ingvar Svensson, som länge fungerade som grundlagsexpert inom partiet.
Cecilia Dalman Eek, vice ordförande i Socialdemokrater för tro och solidaritet, menar att detta inte är någon stor politisk fråga.
– Vi tycker att monarki, detta att ärva statens ämbete är förlegat. Men att vi har monarkin i dag bygger ju på en kompromiss, som så mycket annat i politiken, och så länge monarkin bara är en symbol är vi rätt nöjda med det.
Frågan om monarkins vara eller inte vara lär leva vidare. Och även om det blåser snålt kring monarkin i dag, verkar banden till de kyrksamma bestå. Men den allmänna sekulariseringen kan i förlängningen undergräva inte bara kyrkan utan även kungahuset.n
