”Ukraina behöver mer stöd än någonsin”

För tjugofem år sedan var engagemanget stort för Ukraina i svenska frikyrkor. Men det har avtagit.– Det är nu de verkligen behöver hjälp, säger Svenåke Dahlqvist, ordförande för Pingsts arbete i Ukraina.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Dokument

Efter Sovjetunionens fall strömmade hjälpen till de olika östländerna från svenska frikyrkoförsamlingar. Långtradare med varor gick till Rumänien, Ukraina och Moldavien för att nämna några exempel.

– Det fanns ett stort engagemang och församlingarna hade olika förbönsområden för gamla Sovjet. När sedan gränserna öppnades kunde vi inte bara be för våra lidande syskon utan också börja träffa dem, säger Svenåke Dahlqvist och fortsätter:

– Många av de relationer med Ukraina som församlingarna har i dag kommer från den tiden.

Engagemanget för öst avsomnat i Sverige

Sedan 2001 samordnar han pingströrelsens arbete i Ukraina, med utgångspunkt från Pingstkyrkan i Mullsjö. I nuläget finns omkring 25 pingstförsamlingar i Sverige som ger stöd till olika projekt och församlingar i Ukraina. Dessutom flera hjälporganisationer som SAM-hjälp, Hjärta till hjärta och Filippus.

Men något har hänt. I takt med att de gamla östländerna har fått det bättre, menar Svenåke Dahlqvist att engagemanget somnat av i många församlingar.

En titt i Dagens gamla arkiv visar att det skrevs sida upp och sida ner om de kristna i öst under 1980- och 1990-talen. Om KGB. Om fängslade pastorer. Om otillåtna evangeliska kyrkor. Men i dag alltså: lågintensiv aktivitet.

Är inte det en ganska naturlig utveckling?

– Jo, i och för sig. På många håll har människor också fått det mycket bättre. Men när kriget drabbar en hel landsdel behöver människorna där mer stöd än någonsin, säger han.

Ett skäl till tystnaden tror Dahlqvist är att flyktingkrisen i Mellanöstern fått all uppmärksamhet den senaste tiden. Men samma sak händer på betydligt närmare håll. Omkring en och en halv miljon människor i östra Ukraina tros ha flytt sina hemstäder. Främst till västra delen, där det är säkrare.

”Nu tar vi ett nytt krafttag”

Att de flesta väljer internflykt förklarar också varför relativt få ukrainare kommer till Sverige. Förra året sökte bara 857 ukrainare asyl i Sverige, jämfört med drygt 20 000 från Syrien.

– Men nu vill vi ta ett nytt krafttag. När vi besökte Ukraina i januari träffade vi församlingar som tidigare haft tät kontakt med svenska församlingar men där det runnit ut i sanden. Vi hoppas på att det kan återupptas nu, säger Svenåke Dahlqvist.

Flyktingsituationen har också gjort att kyrkorna i västra delen av Ukraina fått mycket att göra.

– Kyrkorna har förmedlat 20 000 ton hjälp till östra delen. Det är fantastiskt, säger Yuriy Kulakovic, internationell sekreterare för den ukrainska pingstunionen.

Vad kan man göra om man vill hjälpa de utsatta i Ukraina?

– Be för oss. Och kom hit och besök oss. Det betyder så oerhört mycket i en svår tid. Så vi känner att vi inte är ensamma, säger Yuriy Kulakovic. n

IT-skandalen på Transportstyrelsen
Annons
Annons
Europakonferensen
Annons
Annons