Avesta Gospel Brass startade för 60 år sedan – tack vare Dagen

På lördag firar blåsorkestern Avesta Gospel Brass 60-årsjubileum.Och allt började med en blänkare i Dagen, berättare grundaren Lars-Inge Rosén.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Familj

Lars-Inge Rosén läste en annons i Dagen om att man kunde kontakta musikkonsulent Birger Burman om hjälp för att starta en blåsorkester, något som Lars-Inge gjorde och snart såg Avesta Gospel brass dagens ljus.

Hur länge var du med?

– Knappt ett år, sedan åkte jag in i lumpen. När jag sedan kom tillbaka då var orkestern lite bättre än jag, som knappt övat på ett år. Och jag hade inte energin att öva ikapp, så jag gick aldrig med igen. Mitt uppdrag var att få igång den. Jag har hållit på med musik hela livet, men på annat sätt.

Lars Inges son Lollo Rosén delar i dag dirigentskapet med Göran Hultqvist.

Hur kom du med?

– Jag är uppvuxen i pingstkyrkan i Avesta och blåsorkestern fanns ju innan jag kom till världen. Jag började i den kommunala musikskolan och spelade trumpet. Kyrkan var ju då ett naturligt forum att spela i, dels i strängmusiken, men snart fanns jag också med i blåsorkestern. Jag var nog inte mer än elva-tolv år gammal när man fick sitta med längst bak och tuta lite grand. Sedan har jag hållit på, med undantag för några studieår, det blir väl 43 år om jag räknar rätt.

Är det många med sedan då?

– Ja, det är många trogna som har hängt med sedan dess. Vi har en som varit med nästan från starten, om inte från 1956 så i alla fall från 1957. Han heter Lars Uno Perjans. Men man kunde dock önska att återväxten var lite bättre.

Kan du berätta lite om orkestern?

– Det finns inte så många brassband kvar, och speciellt inte i pingströrelsen. Det finns ju några proffsbetonade, men annars finns inte så många. Förebilden är bland annat från Frälsningsarmén, där man har kornetter i stället för trumpeter, därför blir brassoundet lite mjukare jämfört med exempelvis ett storband, som är lite vassare. Det är unik klang.

Vad spelar ni?

– Det är både originalmusik för brassband, men även andliga sånger i brasstappning. Det skrivs fortfarande mycket originalmusik just för den sättningen vi har. Marscher är vanligt, och då smäller det och brakar lite i början, men sedan kommer nästan alltid ett parti mitt i marschen som är hämtad från Frälsningsarméns sångbok.

Har du något favoritstycke?

– Ja, det är ”The Light of the World” av Dean Goffin. Och jag får trevligt nog vara dirigent på just det stycket. Annars har Göran Hultqvist huvudansvaret som dirigent. Och han har varit hos oss i 40 år. Och det är också lite unikt.

Vad händer till helgen?

– Vi har stor jubileumskonsert kl 16. Vi har med en gästsångerska, Frida Björk från Uppsala. Hon kommer varva med vokala inslag så att publiken får lite annat än stark volym i öronen. Efter konserten blir det en sittning, där vi träffas, äter, umgås och minns. Pappa kommer säkert berätta om själva starten. Sedan deltar vi även på gudstjänsten på söndag.

Birger Burman

Birger Burman föddes i Östersund. Hans musikintresse väcktes tidigt och han startade i Östersund sin egen dansorkester Burres. 1930 kom han till Stockholm där han kombinerade sitt frisöryrke med att vara musiker i Seymor Östervalls orkester på Nalen. Sedan blev han frälst och efter sin omvändelse startade Birger Burman omkring 125 blåsorkestrar inom svenska Pingströrelsen. Tusentals blåsare runt omkring i landet har honom att tacka för lärdomen att kunna spela ett blåsinstrument redan från pojkåren.

Annons
Annons
Dom mot sexåtalade fd kyrkochefen
Annons
Annons