Tidigare FP-ledaren Per Ahlmark är död

Den tidigare Folkpartiledaren, författaren och Israelvännen Per Ahlmark, vice statsminister 1976–78, har avlidit efter en tids sjukdom.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Familj

Innan Ahlmark engagerade sig i politiken blev han känd när han som gymnasist protesterade mot den obligatoriska religiösa morgonbönen. Tillsammans med en klasskamrat skrev han brev till regeringen och bad om att få bli befriad från att närvara. Regeringen sade nej, men Ahlmarks kamp för religionsfrihet ledde en intensiv debatt i den svenska pressen.

Förhållandet till de frisinnade förändrades nog under åren från att ha varit svalt, till att bli mer förstående, säger partikollegan Elver Jonsson från Alingsås, riksdagsledamot 1971–2002.

– Han bytte ståndpunkt under årens lopp och blev allt mer nyfiken på de frisinnade och började prata om att skriva en bok om frisinnet mot slutet. Socialliberale Ahlmark sa att vi kommer till samma slutsatser, men från olika ingångar.

Ahlmark började sin politiska karriär i Folkpartiets ungdomsförbund, och har i sina memoarer beskrivit hur han påverkades av att Sovjetunionen krossade Ungernrevolten 1956. Han blev vald till ledare för ungdomsförbundet 1960 och satt på posten i två år.

– Han var ju jämnårig med studentrevolten 1968, men tog närmast det som en utgångspunkt från att fjärma sig från de strömningarna, säger Elver Jonsson.

Per Ahlmark valdes som Gunnar Heléns efterträdare när den sistnämnde avgick som partiledare 1975. Året efter fick Sverige en borgerlig trepartiregering.

Ahlmark var känd för att vara en skicklig debattör, något som partikollegan Elver Jonsson kan skriva under på.

– Han var ju debattören mer än administratören, var nog lika skicklig som Olof Palme på debattkonsten. Så jag vet att Palme faktiskt tackade nej till vissa debatter med skicklige Ahlmark.

Ahlmark fick posten som vice statsminister samt arbetsmarknadsminister. Att Ahlmark blev vice statsmininister tog Gösta Boman hårt. Efter segslitna diskussioner gav Boman med sig - han accepterade först efter att ha hamnat före Ahlmark på den kungliga bjudlistan, berättar Elver Jonsson. Vid årsskiftet 1977–1978 beslutade sig dock Per Ahlmark för att avgå från regeringen och partiledarposten, efter att ha drabbats av en personlig tragedi.

Efter sin politiska karriär var han verksam som författare och debattör, och gav ut bland annat diktsamlingar, debattböcker och en roman. Han var kolumnist i Expressen och i Dagens Nyheter. Ahlmark kunde då beskylla vänsterdebattörer för att krypa för kommunistdiktaturer. Han tog också ofta stark ställning för Israel och USA. Om Israel sa han 1999 i en intervju i Menorah:

”Israel är ju ett mirakel, och för omedvetet vår tanke till Ben Gurions klassiska uttalande om att den, som inte tror på mirakel inte är någon realist. Aldrig tidigare har det hänt att en nation varit dödshotad i flera krig och hundratals terrorattacker. Ändå har Israel förblivit en vital demokrati med fria val och fri debatt. Dessutom är Israel den enda demokratin i hela området. Alla de tjugo arabiska länderna är ju diktaturer med olika hårdhetsgrad. Därför är det en moralisk och ideologisk skyldighet för fria människor världen över att stödja Israel.”

– Hans stöd för Israel kom nog på rationella grunder, säger Elver Jonsson. Och man kan säga att han var inspiratör för mitt eget och säkerligen många andras engagemang för den judiska staten.

– Och att han valde att sluta sina dagar på ett judiskt äldreboende i Stockholm var heller ingen tillfällighet, säger Elver Jonsson.

Vurmen för Israel ledde till att han 2007 blev filosofie hedersdoktor vid Hebreiska Universitetet i Jerusalem. Han grundade också Svenska Kommittén mot Antisemitism och har under 35 år i en rad länder hållit föredrag och deltagit i aktioner mot förföljelser av judar och det judiska folket. Ahlmark har i Sverige fått en rad utmärkelser för sitt stöd till Israel och det judiska folket.

TT

Annons
Annons