Till minne: Christina Andersson

På eftermiddagen den 21 maj 2018 fick Christina flytta till det himmelska hem som hon längtat efter. Hon blev 73 år.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Familj

Christina föddes den 14 januari 1945 i Östersund av Paul och Ingrid Sehlstedt. Hon var det andra barnet av fyra syskon.

Som barn var hon med i Betelförsamlingens söndagsskola och lägerverksamheter, där hon kom till tro på Jesus Kristus. Hon kom att verka i många olika uppgifter i församlingen, bland annat som söndagsskolslärare, sångare, lägerledare, smågruppsledare, äldste och i EFK:s internationella arbete, Interact.

Christina gick seminariet i Strängnäs och blev tidigt lågstadielärare. Christina blev en omtyckt lärare och kollega som hade förmåga att fånga elevernas intresse.

Christina gifte sig med Nils-Erik Andersson den 13 juli 1968. Två år senare kom första barnet Helené, därefter Henrik, Robert och Rickard.

Christinas personlighet kännetecknades av att våga prova på och ro saker i land. Hon var glad, entusiastisk, hade nära till skratt och var lätt att umgås med. Redan andra sommaren som gifta visade sig hennes driftighet då hon bestämde sig för att ta ansvaret som koloniföreståndare på Anvikens barnkoloni i Jämtland.

En längtan att få göra något för andra, i utvecklingsländer, blev verklighet när familjen den 18 augusti 1983 reste till Burundi, för dem ett litet okänt land i hjärtat av Afrika. Svenska skolan i Bujumbura väntade på dem. Familjen mötte med förundran den starka värmen, lukterna, den annorlunda maten och de många människorna i den annorlunda kulturen. Det dök också upp frågor om vad en fyrabarnsfamilj, yngsta barnet fem år, gett sig in i bland ormar, kackerlackor, malariamygg, samt flodhästar och krokodiler i den närbelägna Tanganyikasjön.

Trots att allt var så annorlunda klarade Christina, med sin stora anpassningsförmåga, arbetet som lärare på Svenska skolan bra och fick mycket gjort. Skolan hade rekordmånga barn de två åren, vilket resulterade i att maken Nils-Erik fick tas till hjälp inom matematik, slöjd och som chaufför med mera

Även hemma i Sverige ville Christina prova på nya saker. Hon utbildade sig och undervisade bland annat i svenska som andra språk. Hon gick tillsammans med maken Sandöskolans u-landsutbildning i bland annat kulturförståelse och swahili år 1990. Hon tog också vid ett tillfälle ett tre månaders lärarvikariat i Sierra Leone. Där ville hon även adoptera två föräldralösa flickor, men maken sa nej. Allt detta och mycket annat visar Christinas stora vilja att hjälpa, värna och vårda om de som behövde hjälp. Christinas generösa sida tog sig också i uttryck i att ha ett öppet hem med gästfrihet, där släkt, vänner och barnens kamrater kunde äta och sova över.

Christina, som ville och gjorde så mycket, förändrades när sjukdomen Alzheimers kom år 2009. Det hon ville göra togs bort undan för undan. Det tyckte Christina var svårt men glädjen att ha make, barn och de tio barnbarnen och hoppet att få mötas i himmelen fanns in i det sista.

Vår kära Christina sörjs och saknas mycket av oss! Men hoppet om att få mötas i Guds rike lever i oss!

Familjen genom Nils-Erik

Foto: Privat
Val 2018
Skogsbränderna
Annons
Annons