Till minne: Torsten Åhman

En av den svenska frikyrklighetens profiler, pastor Torsten Åhman, Lidköping, har avlidit.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Familj

Han var född i Vadstena, utbildad vid Teologiska seminariet i Lidingö, verksam som riksevangelist i Svenska missionsförbundet och under sexton år fram till sin pensionering pastor i Missionskyrkan, Vårgårda.

Torsten Åhmans livsgärning präglas främst av hans starka koncentration kring det han upplevde som sin kallelse. En iver, en inre låga, hade fått fäste i hans innersta. Det märktes i hans ivriga sökande efter kunskap och orientering. Han hade ett skarpt intellekt, men hans tänkande framstod aldrig som ett mål i sig. Han njöt inte av intellektuella övningar. Allt hade ett klart syfte. Bara det bästa var gott nog för kallelsens krav.

Som förkunnare kunde Torsten Åhman som få blottlägga evangeliet i den text han läst. Själv djupt berörd berörde han andra. I sina förberedelser sparade han ingen möda. Kallelsen krävde allt. Han var varsam med orden men djupt inträngande i sitt budskap. Han kunde vara drastisk och full av humor, men ingen kunde ta miste på den inre lågan. I dialoger med människor av annan bakgrund hade han lika lätt för att lyssna som för att tala.

Genom Torsten Åhmans liv gick ett karismatiskt stråk. Varsamhet, eftertanke och stort ansvar var emellertid hans signum. Den karismatiska dimensionen kom till uttryck främst i hans förkunnelse, i den mättade närvaron, i den upphöjda klarheten. Men också i hans skickliga analyser av samhälle och kultur. Torsten Åhmans förmåga till urskiljning visade sig i hans skarpa avslöjanden av anspråk, överdrifter och orimligheter i kristenhetens utkanter. Hans sanningslidelse och civilkurage i detta saknar motstycke.

Som person var Torsten Åhman trofast. Han bar genom sitt liv på en djup kärlek till det som en gång var Svenska Missionsförbundet. Men hans sinne var ekumeniskt. Med åren förädlades hans bild av den stora kristna traditionen genom en växande inre frihet.

Torsten var en ovärderlig vän. Men det enbart sociala samtalet var inte hans styrka. Han ville tala om viktiga ting. Om det som kunde skärpa sinnet och kallelsen. Då var han i sitt esse. Skicklig, spirituell, full av uppslag och idéer och bakom allt, alltid omisskännligt, den inre lågan. En stor kristen personlighet har gått ur tiden. Tomheten och sakande är stor.

Sigfrid Deminger

101359.jpg

Foto: Libris Förlag
[x]
Annons
Annons
Annons
Annons