Ulla Palenius rötter finns i norr – snart väntar Kenya

När Ulla Palenius går i pension om fem år vill hon gärna arbeta utomlands. Men redan om några månader gör hon en kortare insats i Kenya.
– På grund av familjen och barnen har det inte varit möjligt tidigare, säger hon.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Familj

År 1993, som 35-åring, gifte sig Ulla med Sven. Sju år senare var hon fyrabarnsmamma och de följande åren blev hektiska.

– Min man är också läkare och även om vi inte arbetade heltid var det en intensiv, och rolig, tid. Vi har alltid velat ha ett öppet hem och under tre års tid, när det var som mest intensivt, bodde tre personer, ett år var, hos oss för att hjälpa till. Det gjorde livet lättare. Släktingar har också bott här i perioder och vi har även haft en utbytesstudent.

En av kvinnorna som kom till familjen Palenius, och arbetade som au pair hos dem under ett läsår, var från Tyskland. För bara några veckor sedan gifte hon sig och då fanns Ulla och Sven på plats i Tyskland.

– Vi har hållit kontakten ända sedan hon bodde hos oss. Det är trevligt, säger Ulla.

Att det skulle bli ett yrkesliv som läkare var långt ifrån någon självklarhet när Ulla växte upp i Göteborg. Hon gick humanistisk linje på gymnasiet, men hade en mamma som arbetade som distriktssköterska och som kom att inspirera henne.

Under läkarutbildningen, och som färdig läkare, arbetade Ulla kortare perioder i Indien och Nepal. Och 1993 reste hon till inbördeskrigets Somalia där Försvarsmakten hade ett fältsjukhus.

– Under årens lopp har jag haft några erbjudanden om att åka ut igen. Jag har varit lockad, men av sociala skäl har jag valt bort det.

Familjen Palenius har bott i Karlstad sedan 1994. Där är de medlemmar i den lokala EFS-församlingen. Ulla säger att hon är en person som lätt engagerar sig och hon nämner Sandvikengården, en timmes bilväg från Karlstad, som ägs och drivs av EFS i Värmland.

– Den är viktig för oss. Där har vi varit på läger, där har vi badat, paddlat och kopplat av. Vi har också hjälpt till praktiskt. Jag har alltid sökt efter goda andliga miljöer och Sandvikengården är en sådan plats.

Numera bor endast yngste sonen kvar hemma och Ulla säger att det kanske kan bli aktuellt att engagera sig ännu mer i Sandvikengården framöver. Men framför allt drömmer hon om att återuppta arbetet som läkare utomlands. Första uppdraget är redan bestämt. Efter nyår reser hon till Kenya där hon ska arbeta för Rotarys läkarbank i mobila kliniker som bemannas av kenyansk personal och en läkare från Sverige.

– Jag har också en storasyster som är tandläkare. På sikt fantiserar jag om att vi ska kunna åka utomlands och arbeta tillsammans.

I samband med att Ulla fyllde 50 år tog hon en rejäl titt bakåt – och framåt. Resultatet blev bland annat att hon bytte jobb. Tio år senare förklarar hon att hon har gjort samma reflektion över livet. Men den här gången blev kontentan att hon stannar kvar.

– Jobbet som allmänläkare passar mig. En del av min tid är jag på en skola, det är givande.

Hur känns det att fylla 60?

– Bra. Jag är tacksam över mycket i livet, bland annat min familj, att jag har kvar hälsan och är bevarad i tron samt att mitt arbete känts meningsfullt. I somras firade vi min födelsedag ordentligt. Då gjorde vi en resa i min farfars fotspår till Kiruna där han arbetade som lokförare och körde malmtransporter.

– Att alla ville samlas var den finaste presenten jag kunde få.

Ulla Palenius

Aktuell: Fyller 60 år i morgon, den 20 september.

Familj: Maken Sven, barnen Josef (23), Sigrid (22), Isak (19) och Samuel (17).

Firar: ”Jag har tagit ledigt från jobbet och ska bara koppla av. På kvällen tar jag kanske med mig en tårta till bönegruppen.”

Önskar sig: ”Den finaste presenten har jag redan fått. Att familjen ville samlas i somras.”

Intresse: Natur, språk, musik, skidåkning.

Annons
Annons
Annons
Annons