Fertilitetsresorna till Danmark blir allt fler

Mer än hälften av alla kvinnor som anlitar fertilitetskliniker med anonyma spermadonatorer i Danmark kommer från utlandet. De allra flesta från Norge eller Sverige, visar ny statistik.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Totalt utfördes närmare 35 000 behandlingar på danska fertilitetskliniker under 2012. Här ingår både assisterad befruktning för par, och behandlingar där fadern är okänd.

23 procent av dessa behandlingar gjordes på kvinnor som inte var från Danmark – men med enbart anonyma donatorer var motsvarande siffra 58 procent.

– Många av dessa kvinnor är frustrerade att lagstiftningen i deras egna länder inte tillgodoser dem med vad de önskar. Men det som gör att gör att de orkar fortsätta är at barnlängtan är så stark, säger Lillian Thykjaer Jörgensen, sjuksköterska på fertilitetskliniken Storkklinik till Kristeligt Dagblad.

Kartlägger noggrant

Den typiska kvinnan är, enligt klinikens siffror, en kvinna på 38 år som har jobb och stabil ekonomi. Hon har ett starkt socialt nätverk – men saknar en man att få barn med.

Hon är också en flitig internetanvändare och kartlägger noggrant tekniska möjligheter och priser, innan hon bestämmer sig.

– Det är omöjligt att säga vad en typisk behandling kostar. Priserna varierar utifrån behandlingstyper och kliniker och ofta måste man pröva flera gånger innan det lyckas. Men det finns alltid ett pris, säger Lillian Thykjaer Jörgensen.

Rätt veta identitet

I Sverige är det sedan 1985 inte tillåtet med anonyma donatorer. Lagen säger att varje barn har rätt att få veta sitt ursprung och – när det är tillräckligt gammalt – inhämta uppgifter om fadern och få veta hans identitet. 

Det är heller inte tillåtet för ensamstående kvinnor att låta inseminera sig – vilket kan vara en av orsakerna till att så många väljer att korsa gränsen.

– Den starka barnlängtan gör att kvinnorna väljer att bryta med starka normer. Samtidigt har man alltid kunnat få barn på olika sätt – tidigare hade man en affär med någon på stan. Men nu har vi andra tekniska möjligheter och folk reser dit de finns, säger Stine Willum Adrian, forskare på Aalborg Univeristet till tidningen.

alkohol i kyrkan
Annons
Skogsbränderna
Annons