ANNONSE
ANNONSE
Cxense Display
ANNONSE
ANNONSE
Cxense Display
Sök
ANNONS
ANNONS
Cxense Display

Präst: Flyktingkrisen en möjlighet att göra gott

Flyktingkrisen i Europa är inte en katastrof utan en möjlighet att visa solidaritet.Det menar den sydafrikanske prästen Michael Lapsley.Han blev svårt skadad i kampen mot apartheid, men arbetar nu för försoning och fred i världen.

ANNONS
ANNONS
Cxense Display

En brevbomb som planterats av den sydafrikanska säkerhetstjänsten förstörde hans händer och gjorde honom blind på ena ögat. Men den anglikanske prästen Michael Lapsley har inte låtit bitterhet över den förlusten prägla hans liv. När han besökte Mänskliga rättighetsdagarna i Göteborg var det istället med ett budskap om att försoning är möjlig och att framtiden kan vara ljus.

– Jag inspireras av berättelsen om Jesus, och speciellt uppståndelsen. Döden har inte sista ordet! sa han till Dagen.

Under ett seminarium berättade han sedan om hur han tror att ett krisande Europa kan finna vägar framåt. Han menade att Gud har en vision för mänskligheten, en dröm som alla kan arbeta för.

– Jag tror att Guds dröm är att människor ska leva i fred och värdighet, sa han.

I dag kommer en stor mängd människor som flyktingar till Europa. Michael Lapsley menade att man kunde se detta på två sätt. Antingen kunde man välja att bli rädd och ta avstånd från dem eller så kan man se detta som en möjlighet att göra gott.

– Den nuvarande krisen tar fram det bästa och det sämsta i oss människor. Det är nästan som en tävling mellan två krafter, kommer denna kris domineras av rädsla och själviskhet eller av gemenskap och solidaritet? sa han.

Han uppmanade dem som stod för mänskliga rättigheter att höja sina röster och sätta press på politikerna så att inte bara populisterna hördes.

Michael Lapsley har grundat Institute for Healing of Memories, en organisation baserad i Kapstaden i Sydafrika som strävar efter försoning i samhällen. Erfarenheter från det arbetet visar att det är viktigt att ta människors berättelser på allvar.

– Alla har en historia och alla behöver en lyssnare. Alla flyktingar som kommer har en historia att berätta, men det har också de som redan bor här, sa han.

Han uppmanade kyrkor och andra organisationer att skapa mötesplatser där människor kunde berätta och lyssna till varandras historier.

– När vi lyssnar så blir vi mänskliga för varandra, sa han.

När Dagen intervjuade honom ifrågasatte han om kyrkan alltid lyckas med detta. Han berättade hur han i söndags besökt en församling i Göteborg som varit fylld av folk, men där ingen ens hälsat på honom.

– Kommer de människor som kommer till kyrkorna att välkomnas, att släppas in i gemenskapen? Det är en stor utmaning för kyrkorna, sa han.

Han poängterade att kyrkan har en central funktion i arbetet med att hela de sår som finns i människor och i samhället.

– Helande är centralt i Nya testamentet. Det är en del av kyrkans kallelse, sa han till Dagen.

Men en del kristna tycker inte att kyrkorna ska ta tydlig ställning i politiska frågor?

– Tycker man det har man inte läst evangelierna. Sedan finns det en skillnad på politik och partipolitik, jag tycker inte kyrkorna ska ägna sig åt det senare. Men politik handlar om maktfördelning och Jesus var tydlig med att han skulle befria de fattiga.

ANNONSE
ANNONSE

En brevbomb som planterats av den sydafrikanska säkerhetstjänsten förstörde hans händer och gjorde honom blind på ena ögat. Men den anglikanske prästen Michael Lapsley har inte låtit bitterhet över den förlusten prägla hans liv. När han besökte Mänskliga rättighetsdagarna i Göteborg var det istället med ett budskap om att försoning är möjlig och att framtiden kan vara ljus.

– Jag inspireras av berättelsen om Jesus, och speciellt uppståndelsen. Döden har inte sista ordet! sa han till Dagen.

Under ett seminarium berättade han sedan om hur han tror att ett krisande Europa kan finna vägar framåt. Han menade att Gud har en vision för mänskligheten, en dröm som alla kan arbeta för.

– Jag tror att Guds dröm är att människor ska leva i fred och värdighet, sa han.

I dag kommer en stor mängd människor som flyktingar till Europa. Michael Lapsley menade att man kunde se detta på två sätt. Antingen kunde man välja att bli rädd och ta avstånd från dem eller så kan man se detta som en möjlighet att göra gott.

– Den nuvarande krisen tar fram det bästa och det sämsta i oss människor. Det är nästan som en tävling mellan två krafter, kommer denna kris domineras av rädsla och själviskhet eller av gemenskap och solidaritet? sa han.

Han uppmanade dem som stod för mänskliga rättigheter att höja sina röster och sätta press på politikerna så att inte bara populisterna hördes.

Michael Lapsley har grundat Institute for Healing of Memories, en organisation baserad i Kapstaden i Sydafrika som strävar efter försoning i samhällen. Erfarenheter från det arbetet visar att det är viktigt att ta människors berättelser på allvar.

– Alla har en historia och alla behöver en lyssnare. Alla flyktingar som kommer har en historia att berätta, men det har också de som redan bor här, sa han.

Han uppmanade kyrkor och andra organisationer att skapa mötesplatser där människor kunde berätta och lyssna till varandras historier.

– När vi lyssnar så blir vi mänskliga för varandra, sa han.

När Dagen intervjuade honom ifrågasatte han om kyrkan alltid lyckas med detta. Han berättade hur han i söndags besökt en församling i Göteborg som varit fylld av folk, men där ingen ens hälsat på honom.

– Kommer de människor som kommer till kyrkorna att välkomnas, att släppas in i gemenskapen? Det är en stor utmaning för kyrkorna, sa han.

Han poängterade att kyrkan har en central funktion i arbetet med att hela de sår som finns i människor och i samhället.

– Helande är centralt i Nya testamentet. Det är en del av kyrkans kallelse, sa han till Dagen.

Men en del kristna tycker inte att kyrkorna ska ta tydlig ställning i politiska frågor?

– Tycker man det har man inte läst evangelierna. Sedan finns det en skillnad på politik och partipolitik, jag tycker inte kyrkorna ska ägna sig åt det senare. Men politik handlar om maktfördelning och Jesus var tydlig med att han skulle befria de fattiga.

ANNONSE
ANNONSE