Förre ministern: Samfundsbidrag i fara

Förre samfundsministern Stefan Attefall (KD) varnar för ökad statlig styrning av trossamfunden.Utredaren Ulf Bjereld (S) håller med om att statsbidragen kan komma att ifrågasättas.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

– Man öppnar för krafter som vill detaljstyra stödet, säger Stefan Attefall till tidningen Poletik.

Han var samfundsminister i alliansregeringen och under hans tid ökade det statliga stödet till kyrkor och andra religiösa rörelser.

Attefall orolig

Men den utredning som regeringen nu tillsatt och som ska utvärdera statsstödet oroar honom.

– Man öppnar dels för krafter som vill ifrågasätta stödet helt, dels för dem som vill detaljstyra samfunden, säger han till Dagen.

Motståndet mot att ge bidrag till religiösa grupper finns inte bara till vänster i politiken utan långt in i borgerligheten, menar han.

– Det har fått en extra krydda av att man är kritiska till en del muslimska kretsar.

Alla förstår ine

Stefan Attefall menar att man kan sträva efter jämställdhet mellan könen och samtidigt ha respekt för till exempel Katolska kyrkans syn på att bara män kan vara präster. Men den förståelsen finns inte hos alla.

– Statens uppgift måste vara att låta trossamfunden vara som de är, och utveckla sin särart. Men man riskerar att använda statsbidragsverktyget för att likrikta samfunden.

Hans oro förstärks av det han ser som dålig kunskap bland politikerna om bakgrunden till stödet och han är kritisk till att utredningsdirektiven är så ”historielösa”.

– Det här stödet tillkom i samband med partistödet och presstödet, för att stärka de demokratiska institutionerna och samtidigt också betala tillbaka för en tjänst man gör hela samhället.

– Stödet till trossamfunden infördes i samband med att Svenska kyrkan skiljdes från staten år 2000. I uppgörelsen fick kyrkan rätt att ta upp kyrkoavgiften via skattsedeln och som kompensation fick de fria samfunden statsbidrag, säger Stefan Attefall.

Bjereld håller med

Utredaren Ulf Bjereld håller med om att stödet kan ifrågasättas på de grunder som Attefall anger.

– Detta är en politiskt sprängfylld fråga där det finns väldigt olika uppfattningar om huruvida och i så fall på vilket sätt staten ska bidra med skattemedel till de olika trossamfunden, säger han till tidningen Poletik.

Men han är inte orolig för den kommande debatten.

– Vi kommer att arbeta öppet och i dialog med alla berörda parter, säger Ulf Bjereld.

Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd, säger till tidningen att hon delar Attefalls oro för en detaljstyrning av stödet.

– Jag är väldigt mån om att behålla de fria organisationsstödet. Jag tror att man ibland kan glömma bort vilken otrolig betydelse kyrkorna har för till exempel demokratisk fostran, säger hon.

Hur oroliga ska trossamfunden vara, Stefan Attefall?

–  Framför allt ska de vara på alerten. De är ofta för dåliga på att driva lobbyverksamhet för det man tror på. De är för snälla och ofta för sena.

Stefan Attefall uppmanar trossamfunden att inleda en dialog med de politiska partierna, vilka är de som ska behandla frågorna när väl utredningen är klar.

Han tycker att Ulf Bjereld är ett bra val som utredare men påpekar att han i slutändan kanske inte får bestämma allt.

Fakta:

Fakta: Exempel på statligt stöd

Det här är några exempel på statsbidrag som ges till olika ändamål. Kommunala bidrag (som inte redovisas här) går ofta till barn- och ungdomsverksamhet, även inom trossamfund, idrottsföreningar med flera.

Stöd till folkbildning, 3 900 miljoner.

Idrottsrörelsen, 1 900 miljoner.

Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen, 989 miljoner

Presstödet, 567 miljoner.

Trossamfunden, 91 miljoner.

Bidrag till allmänna samlingslokaler, 32 miljoner.

Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer, 15 miljoner.

Annons
Annons