Forskare: Utan religiös debatt hotas demokratin

Om religiösa argument inte får komma fram i den offentliga debatten hotas på sikt demokratin, hävdar forskaren Teresa Callewaert.
– Teologiska argument har ingen bäring i ett sekulärt samhälle, menar Humanisternas Christer Sturmark.
Men han håller delvis med Callewaert.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Det är i en nyligen publicerad avhandling som Teresa Callewaert, forskare vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet, presenterar sina slutsatser.

– Vi behöver vara mer generösa med att försöka förstå varandra, och med vilken typ av argument som är möjliga att resonera om och som är möjliga att förstå, säger hon.

Hon menar att det finns en tendens i Sverige, liksom i västvärlden i övrigt, att avfärda religiöst grundade åsikter i offentlig debatt.

I sin avhandling utgår hon från sex nutida religiösa tänkare, tre muslimska och tre kristna, och granskar kritiskt deras argument.

Politiska åsikter

Hon underkänner argument av typen ”Jag tycker att vi ska förbjuda det här, för Gud tycker att det är dåligt”. Men hon anser att politiska åsikter med argument som grundar sig i ens tro måste accepteras i det offentliga samtalet.

Så kritiken riktas mot två grupper: dels de som vill ”tysta” religiösa röster helt i samtalet, dels religiösa företrädare som anser sig ha ensamrätt att tolka omvärlden, politiskt och religiöst.

Det här handlar inte bara om att respektera religionsfriheten, enligt Teresa Callewaert. Det handlar lika mycket om att det demokratiska samtalet går miste om värdefulla bidrag, om man inte lyssnar på alla röster, även religiösa.

Hon menar också att en människas argument alltid kommer någonstans ifrån:

– Det finns en föreställning om att vara sekulär är att vara neutral. Men det stämmer inte, någon form av livsåskådning har man alltid med sig. Neutral finns inte, säger Teresa Callewaert.

Mest självklarheter

Christer Sturmark, ordförande i Humanisterna, tycker att det mesta av det Teresa Callewaert skriver är självklarheter.

– De flesta är för demokrati och yttrandefrihet. Alla argument ska få framföras. Det ska vara tillåtet att framföra dåliga, dumma eller irrationella argument, menar Christer Sturmark.

99639.jpg– Däremot har teologiska argument inte någon bäring i ett sekulärt samhälle, där människor har många olika livsåskådningar. De argumenten blir inte relevanta, i alla fall inte i kraft av sin teologi. Men de kan vara relevanta av andra skäl, rationella eller etiska, anser han.

Christer Sturmark ger exempel: ett argument ur Koranen har inte någon relevans för en hindu, buddist eller sekulär humanist.

Betyder det att ni egentligen är överens?

– Om en persons värdegrund bygger på en religiös tro är det inga problem, men de rationella argumenten måste vara sekulära. Annars har de ingen giltighet för dem med annan livsåskådning.

Teresa Callewaert hävdar också att ”det finns en föreställning i samhället om att vara sekulär är lika med att vara neutral”. Det kommenterar han så här:

– Att staten ska vara sekulär betyder bara att den inte ska premiera någon livsåskådning framför andra, inte heller min, jag har ju en sekulär humanistisk livsåskådning. Däremot kan staten aldrig vara värdeneutral.

Christer Sturmark.

Christer Sturmark.

Foto: Peter Knutson
[x]
Annons
Annons
Attacken mot synagogan
Annons
Annons